Avskaffa monarkin!

1. Nu är ju inte en fullständig direktdemokrati realistiskt. Men principiellt sett är monarki oförenligt med demokrati, det är två olika styrelsesätt. Monarkier är analogt med enpartistater d.v.s. totalitära stater, om än nazistiska, fascistiska eller socialistiska.

2. Källa på det? (Även om det vore så som du säger, så skulle det innebära att jag inte är ensam om mina åsikter, vilket du tidigare påstått. Antingen tänker du oklart eller så är du ignorant eller arrogant.)

3. På vilket sätt utgör monarkin ingen kostnad? Har du ens stuckit näsan i en statsbudget någon gång?

På vilket sätt utgör statschefen en funktion för en rättsstat? Vet du ens vilka principer som definierar en rättsstat?

I en demokratisk rättsstat värd namnet finns inte någon plats för en monark. (i en totalitär rättsstat kan det finnas plats för monarker)

Ps. Detta ditt nlägg är knappast smickrande för monarkisterna.

Jag delar inte Din uppfattning. Jag anser att arvet förpliktar både bakåt och framåt i tiden. Men hur var det med mänskliga skyldigheter? Fanns det sådana? Eller är Du bara en rättighetsonanist?

Naturligtvis. Eftersom du ansåg att förtals- och förolämpningskriminaliseringen inte var tillämplig härvidlag så slöt jag mig till att det inte var personangreppen du ville komma åt utan kritiken mot statschefsfunktionen/monarkifunktionärerna. Du förstår skillnaden mellan funktion och person?

Det är en stor skillnad på kritik mot en funktion och mot en funktionär. Det är ännu större skillnad på kritik och förtal, påhopp, kränkande tillmälen och nedsättande öknamn.

Jo, jag skulle vilja säga att det kantianska kategoriska imperativet sammanfattar det bra.

"Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag.", eller

"Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål."

Inte alltid lätt att leva upp till, men det är maximer som utgör goda axiom för en demokratisk rättsstat. Monarkierna, och andra totalitära stater, har haft särskilt svårt att leva upp härtill.

Du måste ha missförstått. Jag frågade inte efter den kvantitativa skillnaden, utan den kvalitativa skillnaden mellan funktion och person. Det är egentligen ingen skillnad mellan en funktion och en funktionär mer än morfologiskt. En grundläggande kvalitativ skillnad är att en funktionär har ett instrumentellt värde medan en person har ett egenvärde. En monark har alltså ett instrumentellt värde. Att kriminalisera en "kränkning" mot en funktion är ju löjligt, åtminstone prima facie.

Gott. Även jag omfattar det kategoriska imperativet, även om det det ibland blir litet av självklarhet över det. För min del innebär det att om vi önskar bevara ett fungerande samhälle, så bör vi arbeta för att så blir fallet och inte för dess motsats. Sverige, som i många stycken är tämligen välfungerande, är också en välfungerande monarki. SÅledes anser jag att det är vårt ansvar att bevara och utveckla denna på bästa sätt.

Här har Du fel. Det är en väsentlig skillnad på funktion och funktionär. Medan man utan vidare kan anse att en funktionär är oduglig och bör bytas ut, kan man mycket väl anse att funktionen är utmärkt. I härvarande fall kan man således mycket väl anse att monarken är dålig men monarkin är bra. Eller, som jag förstår Dig, att du inte har så mycket att anföra mot kungen personligen, utan mot monarkin som institution. Jag delar inte Din uppfattning, grundat i det jag tidigare anfört.

”Människorättsmotståndarna”, säger du. Jag antar att jag är en av dessa? Tja, det står i alla fall i stilfull kontrast till ett PM jag fick nyligen där det förkunnas att jag är en ”judeälskande PK-bög” och ”jävla rasförrädare”.

Men du har fel. Jag är ingen motståndare till människors rättigheter. Det finns emellertid både rättigheter och skyldigheter. Och som jag sade tidigare tycker jag att vissa människor begår handlingar så grova att de kan sänka sitt eget människovärde. En sak är i alla fall säker. Dessa handlingar reducerar eller förverkar deras rättigheter. Så fungerar ett rättssamhälle, och jag tror på rättssamhället.

Du har upphöjt dina moraliska lagar till järnhårda principer och du har inte minsta avsikt att ens teoretisera kring konsekvenserna av dem. Exempelvis har du tydliggjort att du gärna driver frågan om den enskildes frihet hur långt som helst även om skötsamma och hederliga medborgare blir lidande av det. Du förnekar inte människans dåliga sidor, du bara struntar i dem. Endast principen har betydelse. En oansvarig och farlig inställning tycker jag.

En god människa med båda fötterna på jorden skulle säkert säga dig att trots det givna människovärdet så är det en tråkig sanning att mången person begår våldsamma och kränkande handlingar mot andra människor. Det innebär att dessa brottslingar kan bli dömda till olika straff, ibland av rättsväsendet, ibland av andra människor. Den goda och förnuftiga människan skulle också säga att det unika människovärdet inte försvinner oavsett vilka handlingar som utförs.

Jag är inte denna goda människa. Men jag är heller ingen människorättsmotståndare. Jag har flera gånger tidigare i tråden redogjort för varför jag föredrar och tror på monarkin. Jag tror också på demokratin, den sunda oenigheten, även om den har brister. I vårt land är monarki och demokrati förenligt. Jag är ingen fiende till demokrati eller människors rättigheter. Men jag är realist och ser rättsväsendet som en nödvändighet i ett civiliserat samhälle.

Naturligtvis förväntar jag mig nya extrema vinklingar och överdrifter om monarkins och min egen ondska mot mänskligheten.

Jag tycker inte vi skall ta allt för illa vid oss. Det går ju rätt lätt att se vilken respekt för människorätten de ledande haft i länder i vår närhet där man har avskaffat monarkin; Tyskland, Ryssland, Frankrike, Spanien...

Inte heller behöver vi skämmas för att den västerländska demokratin har sin upprinnelse i monarkin Storbritannien, eller att konstitutionella monarkier alltid ligger högt i demokratiindex. Vi behöver nog inte skämmas alls, när allt kommer omkring.

Ok, så vad du säger helt enkelt är att du, för att bevara monarkin, är beredd att fortsätta offra skolan, gamla och sjuka samt är beredd att reformera fängelserna till 1800-talsstandard?

Jag skulle alltså i linje med demokratiska principer vilja avskaffa monarkin för att frigöra resurser till att förstärka den medicinska forskningen och sjukvården, för att förlänga livet och höja livskvaliteten, samt höja statusen för lärare så att kunskapsutveckligen blir bättre.

Monarkin är en bromskloss för den demokratiska utvecklingen.

Både en funktion och en funktionär kan utgöra subjekt; jag skulle vilja säga att de är synonyma. Du däremot verkar mena att en funktionär är synonym med en person. Jag menar då att en person är mycket mer än en funktionär; personen är en människa med allt vad det innebär för denne (egenvärdet etc.) och som har tolkningsföreträde för vad dennes "vara" medan funktionären uppfyller en begränsad funktion som definieras av det system i vilken den används.

Monarken t.ex. är en funktionär inom monarkin. Den nuvarande svenske monarken, CG Bernadotte, är alltså inte bara en monark utan bortom denna en person och människa med egenvärde, vilket lättast skulle kunna bevisas genom att befria CG från monarkins bojor.