Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
Jag delar Din uppfattning om maktbalans. Det är en gammal konservativ inställning som i Sverige bl a visats genom att balansera kungamkaten med rådsmakten, och kung och råd tillsammans med riksdagens fyra sinsemellan balanserande stånd. Det var litet ohanterligt förr, men maktbalans bör vi har. Inte som nu. Dock anser jag att statschefsfuktionen bäst står utanför detta system.
Då är vi eniga om en sak åtminstone även om jag helt klart inte håller med om att statschefen ska exkluderas från maktbalansen.
Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
Ja här skiljer vi oss åt på flera sätt. Min uppfattning är att kungen skall ha några fler symboliska uppgifter än idag; underskriva lagar, utnämna statsminister, vara formell ÖB osv. Jag anser också att vi behöver återinföra ordensväsendet. Hovcour är jag mindre övertygad om, men tål att funderas på: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hovcour
Jag är faktiskt lite nyfiken på vilka fördelar som du anser skulle kunna uppnås genom ett återinförande av ordensväsendet. Vad gäller hovcour så är jag extremt tveksam till att något sådant skulle ha någon plats i dagens samhälle och självfallet så skulle det inte platsa in i det republikanska samhälle som jag anser vara målsättningen.
Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
Det skall vi inte ha, men även den konstitutionella monarkin kan utformas på olika sätt.
Det finns säkerligen olika sätt att utforma en konstitutionell monarki men varje form som involverar att kungen har några verkliga maktbefogenheter, ex att kungen skulle skriva under lagar eller utse statsminister skulle definitivt inkräkta på demokratin. I så fall så talar vi inte längre om en riktig demokrati utan om en semi-demokrati som bäst. En kung med makt i en demokrati är en omöjlighet.
Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
De är enligt min mening mycket viktiga. Det är ett av de avgörande skälen till att de bör utföras av den som för arvet från den kontinuerliga monarkin. Det är då det skapas sammanhang och människor ser sin del i den historiska kontexten. Medborgarna kan uppnå en hel mängd olika positioner, som alla är stängda för monarken, men endast tronföljaren kan nå tronen.
De ceremoniella uppgifterna som kungen utför är betydelsefulla i den meningen att de faktiskt behöver utföras, ex så behöver vi någon som faktiskt tar emot och godkänner andra länders ambassadörer, även om det är en ren formalitet. Att de ceremoniella uppgifterna är viktiga betyder dock inte på något sätt att kungen måste eller för den delen bör utföra dem. Då det är viktiga uppgifter som det rör sig om så borde istället den person som är bäst lämpad för uppgiften få sköta jobbet. Det är ungefär som att fråga sig vem du vill ska ta hand om dig när du är sjuk eller skadad, en läkare som har fått sin position genom sina meriter eller en läkare som har ärvt sin position från sin far eller mor helt oberoende av hur bra personen är på att utföra sitt yrke. Vem av dem skulle du föredra?
Jag har svårt att se att medborgarna, med kanske ett undantag från ett fåtal fanatiska monarkister, skulle se sin del i en historisk kontext tack vare kungen. Majoriteten av de svenska medborgarna har varken kunskap eller bryr sig.
Att medborgarna kan uppnå positioner som är stängda för monarken är på intet sätt någon tröst för medborgarna då kungen har den viktiga rollen som statschef, en viktig roll i samhället som är förknippad med mycket prestige, och den är utom medborgarnas räckhåll. Rollen som statschef är med andra ord så mycket bättre än många andra positioner i samhället som de vanliga medborgarna kan uppnå. För övrigt så kan kungen alltid abdikera och då åtminstone i teorin få tillgång till de positioner som de vanliga medborgarna har.
Citat:
Ursprungligen postat av Strix m/94
Ja, men inte nödvändigtvis begåvningsmässigt. I Ryssland har jag för mig att blödarsjuka spreds i tsarfamiljen på detta sätt.
Kanske inte, men en allvarlig sjukdom kan ändå vara till stor nackdel för både kungafamiljen själv och för landet ifråga.