Medias hantering av anklagelserna mot Jasenko Selimovic om trakasserier

Det var rätt av EU-parlamentet att ge Liberalernas EU-parlamentariker Jasenko Selimovic en prickning för trakasserier av sin egen personal. Detta enligt beslut av EU-domstolens första instans, som avfärdar Selimovics överklagande. I en kommentar skriver Selimovic att ett överklagande tar lång tid och att han inte kandiderar till nästa EU-val.

Det var rätt av EU-parlamentet att pricka Liberalernas EU-parlamentariker Jasenko Selimovic för trakasserier av sin egen personal. Det säger EU-domstolens första instans, tribunalen, i ett beslut idag.

Processen gick rätt till då EU-parlamentet för två år sedan gav EU-parlamentarikern Jasenko Selimovic (L) en prickning för trakasserier av sin egen personal.
...
Nu slår tribunalen fast att utredningen visst gick rätt till, att Selimovic blev underättad om de händelser som låg bakom anmälningarna, och att beslutet om prickning därmed var rättfärdigat.

"Mot bakgrund av det anförda ska talan ogillas i sin helhet"

Sökanden har för det andra åberopat att han inte har haft tillgång till den fullständiga akten med upplysningar om det uppträdande som lagts honom till last.

76 Tribunalen konstaterar härvidlag att sökanden inte har bestritt att han har fått tillgång till akten, men han anser att tillgången endast avsett delar av akten.

77 Parlamentet har anfört att rätten till tillgång till akten i ärendet innebär att sökanden ska ha möjlighet att få ta del av de handlingar i ärendet som kan vara relevanta för hans eller hennes försvar.

78 Enligt artikel 41.2 i stadgan innefattar rätten till god förvaltning bland annat att var och en ska ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet. Rätten att få tillgång till akten i ärendet innebär att den aktuella institutionen ska ge personen i fråga möjlighet att gå igenom samtliga handlingar i akten som kan vara relevanta för vederbörandes försvar. Sådana handlingar innefattar bland annat både handlingar som är till personens fördel och handlingar som är till vederbörandes nackdel, med förbehåll för den aktuella institutionens interna handlingar och andra konfidentiella uppgifter (se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 juli 2010, Knauf Gips/kommissionen, C‑407/08 P, EU:C:2010:389, punkt 22).

79 I samband med anmälningar om mobbning måste dessutom, om inte särskilda omständigheter föreligger, konfidentialiteten för de insamlade vittnesmålen garanteras, inbegripet under domstolsprocessen, eftersom en möjlighet att konfidentialiteten kan upphävas under domstolsförfarandet kan förhindra genomförandet av neutrala och objektiva utredningar där de medlemmar av personalen som kallats som vittnen samarbetar utan förbehåll (se, analogt, dom av den 11 juli 2013, Tzirani/kommissionen, F‑46/11, EU:F:2013:115, punkt 41).

80 I motsats till vad sökanden har hävdat framgår det av den rättspraxis som det erinrats om i punkterna 78 och 79 ovan att rätten till tillgång till handlingarna i ärendet inte är absolut.