De som menar att det här inte skulle kunna vara en "stor" värvning för att de aldrig hört talas om Weimers, är dåligt insatta i hur politik fungerar och hur arbetet ser ut i partierna. Det finns gott om människor som arbetar i bakgrunden och inte syns i media, bl a för att de inte är intresserade av den press det innebär att hela tiden ha medias ögon på sig. De vill verka för partiet och saken, men är mindre inriktade på karriär i offentligheten, för att de vet vad det kostar socialt.
Jag är själv bekant med Ebba Bush-Thors närmast medarbetare, som är en ungefär jämnårig man med en mycket analytisk och lågmäld politisk framtoning, som är mest som en mentor för henne. Han är fullkomligt okänd för allmänheten – förutom genom en dokumentär för några år sedan, där Ebba var kommunpolitiker – men är helt oundgänglig för henne då han väl gör ungefär halva hennes jobb.
Charlie Weimers har de senaste tio femton åren haft en sådan roll som politisk grovarbetare bakom de i media stora namnen i toppen på partiet. Han är väl inte helt nöjd med den rollen, utan har tvingats till den genom engagemanget i Engelbrekt, som väl satte stopp för en karriär som folkvald i Kristdemokraterna. Engelbrekt, och dess medlemmar, fick ta en hel del påhopp och beskyllningar om fascism när det var nytt och alls aktivt. På den tiden var hatkampanjerna mot SD intensiva och även högerpartierna duckade för extremvänstern och inom partierna mötte alla – även mina – försök att lyfta invandringskritik med floskler om "alla människors …". Hans försök med Engelbrekt var alltså strategiskt dumdristigt och innebar väl nästan politiskt självmord. Kritiken var dåligt tajmad och man såg inte till att ha en framtoning så att man undgick fascism- och rasism-anklagelser.
Jag vet inte närmare om Weimers är intresserad av en egen politisk karriär som folkvald, eller kommer att fortsätta i bakgrunden – det förra är inte uteslutet. Men det är onekligen en stor värvning att dra till sig Adaktussons stabschef som arbetat i 20 år med politik och har begåvats med detta förtroende av KD. Han är därför bevisligen duglig och påläst såväl om EU-politik och KD:s interna arbete och strategi.
Om han är oundgänglig för Adaktusson vet jag inget om, men det är i a f ett hårt slag att förlora sin stabschef, även om han bara skaffar nytt jobb eller dör, men nu går han till ett motståndarparti, och det är ett oerhört slag.
Det handlar alltså om en "stor" värvning internt och i den svenska politiska ankdammen och itne så mycket i fråga om högprofilerat "stor" i media och allmänhetens ögon.
