Är det fel att vara ärlig och säga sanningen?

ibland hamnar jag i diskussioner med människor där man tycker att jag är elak/dum/omoralisk/rasistisk/sexistisk/diskriminerande osv.
Fastän man bara säger som det är.

Exempelvis att konstatera invandrares överrepresentation i sexualbrott.
Eller man säger att många bankirer är judar.
Eller man säger att afrikaner generellt har lägre IQ än östasiater.
(bara exempel, diskussion om dessa satsers eventuella felaktigheter undanbedes.)

helt enkelt att man konstaterar fakta om saker och fenomen som föreligger.
Det är noll värderingar i dessa uttalanden, det är helt enkelt såhär det ligger till och något man får förhålla sig till.

Är det [moraliskt] fel att konstatera fakta?

(definition av fakta är klassiska(?) definitionen av kunskap:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kunskap#Definition
diskussioner och problematisering av denna definition är nog inte att anse som topic om det inte finns goda skäl för ens resonemang)

Njaeee, men nej om jag måste välja en svar.
Att vara uppriktig o ärlig ex.vis påpeka att ens vän har en snor kråka i näsan, att man är orolig för släktings övervikt osv osv är av goda intentioner för att hjälpa.

Men, det handlar ju om social kompetens vad det kokar ned till, att man kanske inte bör tala om vissa saker med vissa människor även om man har rätt, medan man i andra situationer absolut gör sig själv o omgivning en tjänst med klar o tydlig kommunikation.

Att påpeka att ngn är ful bara för att uppmärksamma personen/omgivning om det, ja det är moralisk fel o ganska stört, även om det förmodligen stämmer.
Att påpeka att ngn är för tung för *en viss typ av cykel kanske* är imo inte moraliskt fel, utan en för allas trevnad för kännedom viktig grej att påpeka. Hoppas du förstår tänket.
Att inte såra de som förmodligen kan få men av det man säger vs att upplysa är en balansgång.

Jag vet vad du menar. Men ibland tjänar man på att hålla tyst om sådana saker som kan skapa intriger.

Eftersom att du vet att du har rätt så behöver du heller inte bevisa det för någon, de som inte vill fatta kommer aldrig fatta hur mycket fakta du än kommer med.

att påpeka någon är ful är väl en värdering/åsikt? kan knappast likställas med fakta.

att påpeka någon är för tung för en cykel och målet är att cykla en runda är ett faktum. Personen kommer inte kunna cykla med denna cykel då personen är för tung.

varför ska man bli sur eller sårad av verklighetens faktum? det är irrationellt!

är inte hela grejen med vetenskap och filosofi att hitta sanningen? varför i hela friden får man då inte tala om sanningen?

Nja, vi tar istället då 'Ngn är tunnhårig', även om sant så kanske man inte bör påpeka detta.

Varför?
Tja, nu är vi inne på människans psykologí, diplomati o tangerar, så det blir såklart känslo yttringar beroende på vad, hur, vem, när etc etc sägs o den typ av känslor är inte rationella, logiska, vetenskapligt möjliga att kontrollera de bara finns latent hos de flesta och beroende på samtals syfte så kan man förslagsvis undvika att provocera vanlig folk.
Medan kanske offentliga personer kan antas hantera situationerna bättre. Typ.

jojo men det är ju inte som man går fram till en person o ba "vad du va tunnhårig" från ingenstans. Kontext och relevans spelar ju roll.

Men exempelvis man diskuterar med en feminist som vill två saker:
1. minska sexualbrott.
2. ha mer invandring.
om man då konstaterar att mer invandring leder till mer sexualbrott, då är man rasist helt plötsligt?

Eller om man diskuterar judar och utifrån kontexten konstaterar många framstående ekonomer är judar;
då är man antisemit och konspirationsteoretiker?

Eller ta han Ruist som i aktuellt i liveintervjun får frågan om hans forskning verkligen är bra såhär tätt inpå valet?

Varför denna vilja att etikettera faktum och fördunkla sanningen? För mig tyder det på oerhörd verklighetsfrånvänd syn där man istället sysslar med... ja vadå?

Ok, jo precis jag refererade till mer 'vardagliga/i förbi farten' exemplar o de exempel du skrev nyss är typ av debatt, satt i helhet, då är det sas inte haram att kalla en spade för ett spade. Det håller jag med om.
På den nivå av samtal, politik osv är det inte moralisk fel att möta ex.vis känslo utbrott med kalla fakta.

Jag tror nog att allt går att säga om man väljer sina ord och tillfällen rätt.

De exempel du tar upp brukar ofta användas som argumentstionsfel i diskussioner, alternativt endast för att vara nedsättande.

Jag har aldrig haft några problem med att påpeka detta. Jag är övertygad om att det beror på hur man säger det.

Folk med en inte så finslipad retorisk känsla kan säga "Invandrare våldtar" istället för t.ex. "invandrare är överrepresenterade bland våldtäkter".

Den första meningrn är som gjord för att missuppfattas. Antingen så kommer andra att uppfatta det som att personen menar att alla invandrare är skyldiga, eller att de är de enda som våldtar.

Nu kanske någon säger "Men det är väl klart att ingen tror att alla invandrare är skyldiga". Mjae, men det finns folk som anser att alla invand4are bör behandlas som skyldiga, och det är nog denna orättvisa som gör folk särskilt upprörda.

Ska man framföra kritik mot andra så bör man välja sina ord väl. Men jag tror att det går fint att framföra all kritik. Jag kan inte komma på någon kritik jag haft problem att framföra någon gång i alla fall när jag försökt.

Om din fakta handlar om ett smalt ämne, ex invandrare och människor från andra länder, så kanske det kan tolkas och gränsa till någon form av rasism eller segregering. Detta är väldigt tydligt när man pratar med någon som är "militant" i motsats till vad din fakta pekar på, det märks väldigt tydligt om ex rasism eller politik.

Det är väldigt svårt att ändra en persons åsikt inom känsliga ämnen. Under konversationen märker man väl om personen i fråga delar liknande åsikter som dig och tycker likadant som dig, då kan du få en vän. Men att propagera mot någon som redan står stenhårt i sin åsikt är lönlöst och lär bara förvärra situationen.

Nej det är inte fel att vara ärlig och säga sanningen, men man måste förstå att folk har varit under massiv hjärntvätt under så lång tid att de inte är redo att höra för stora sanningar för fort. Man får lägga fram det på ett intelligent sätt. Jag menar inte att man ska cucka, men man kanske inte ska börja med att gallskrika "Det är judarna som styr massinvandringen som ett vapen mot den vita rasen för att blanda ut oss för att skapa en globalt kommunistisk dystopi styrd av en zionistisk världselit!!" när någon undrar varför vi tar in så många invandrare. Man kan lägga fram det snyggt och plantera ett frö i folks undermedvetna. Lite som när folk säger "Dom flyr ju från krig och bomber" och man kontrar med "Genom 7 säkra länder? är man flykting då eller är man en ekonomisk migrant?"