Min grundtanke.

Som min signatur säger.

§1: Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad.
§2: Om någon behandlar dig på ett sätt som du inte behandlar denne så betyder det att denne själv vill bli behandlad på samma sätt.

Om alla följde dessa 2 regler, skulle freden bestå?
Motargument är helt klart välkomna!

Vettigt i teorin och inte direkt nyskapande. Har för mej att redan de gamla grekerna...
Nä,fred skulle nog inte råda. Det finns tyvärr troligen inte nog med vettigt tänkande och medkännande individer.
Det finns dom som inte ens skulle märka hur du vill bli behandlad ,eller helt enkelt skiter i det, men kräver inte desto mindre att de ska bli smekta med silkesvantar.
Alternativt enligt detta resonemang skulle han kinna klippa till dej och du uppfattar det att han vill ha en smäll tillbaks. Har svårt att det skulle utmynna i nåt positivt och fredligt.

Du får nog ta på dig tänkarmössan igen.

Skit i hur jag vill bli behandlad. De ska bry sig om sig själva hur de vill bli behandlade ( §1 berättar hur de vill bli behandlade ).
Om han nu slår mig och följer §1 så stämmer §2.

Ok, om man slaviskt måste följa paragraf 1 så låter det lite vettigare. Men hur går det om man inte vet hur man vill bli behandlad och kanske klipper till någon utan att vilja det?

Ingen dum tanke, som tanke betraktad.

Applikationen på verkligheten lär inte gå friktionsfritt. Hur ofta handlar vi inte i affekt, på ett sätt som vi sedan ångrar? Hur ofta missuppfattar vi inte en situation och beter oss som nollor för att sedan få en massa skit från andra som i sin tur inte begripit sig på vår brist på förståelse?

Att hela tiden handla enligt den gyllene regeln kräver helt enkelt fabulösa mängder personlig styrka. Somliga saknar den styrkan, hur kan man begära av dem att agera helt i enlighet med de "logiska" spelreglerna för mänskligt beteende innan de vunnit den styrkan, eller fått förståelsen för dem?

Kort och gott - vi är inte alltid logiskt styrda varelser, att begära eller förvänta sig att alla ska kunna följa ett enbart logiskt resonemang är nog att inte ta i beräkning alla andra sidor av oss, som gör oss till människor.

Inte nyskapande, men bra tankar. Däremot handlar inte alla rationellt. Därför skulle det aldrig funka i praktiken.

Det där är faktist "normer" jag förhåller mig till i mitt vardagliga liv.
I alla fall till den mån jag är medveten om.

Det enda positiva saken jag ser genom att personligen följa dom är att man har väldigt bra argument i en diskussion, varvid du har blivit illa behandlad.

Men visst, saker hade antagligen sett lite fredligare ut i våran värld, men en utopi skulle det absolut inte bli.

Freden skulle inte bestå.
Då det finns personer som vill bli behandlade dåligt, på ett eller annat sätt, och skulle då behandla andra dåligt.
Och om någon av dessa skulle få för mkt makt, då skulle det med stor sannolikhet bli krig.
Liknande många ställen i världen idag, fel personer vid makten.

Gyllene regeln, perfekt!
Jag tror personen saknar eget tänkande och tyckande till saken/frågan om det nu skulle ske. Han kanske har blivit knockad (av vad?) och reptilhjärnan har kontrollen för tillfället. Han kanske har en "Alien hand". Missuppfattad, Affekt som Currycurre sa.

Han borde veta att han själv inte vill ha en smäll i ansiktet, om han nu inte är masochist. Men då skulle han kunna uppfylla sin önskan själv.
Om han nu är sadist så borde den gyllene regeln fungera (om han prioriterar den högre), han själv vill ju inte känna smärta eller vara i underläge.
Är han både sadist och mackosist så är han ganska farlig, och personer lär inte vilja vara nära snubben ( brist ), vilket brukar sluta med fängelse, psykvård eller någon annan sort av behandling.

Jag förstår dock inte varför han slår någon som går efter den gyllene regeln, om inte han som blir slagen verkligen vill bli slagen av någon annan av någon anledning. Om han som blir slagen utan anledning så borde kunna analysera händelsen ( då inte reptilhjälnan ingripit, annars blir det kanske slagsmål). Kanske fråga sig själv "Vad var det som gick fel?".

En vanlig händelse. Ofta för den som inte går efter den gyllene regeln. Men om nu de andra känner till den gyllene regeln, och har varit i liknande situation, d.v.s. att de har missuppfattat en liknande händelse och kanske betett sig illa osv, så borde de på ett ungefär veta hur de skulle vilja bli behandlade i situationen som den som missuppfattar. Din förklaring till det dåliga beteendet borde räcka till förlåtelse (skulle du?).

Man begär inte att andra ska gå efter den. Det är många som inte gör det.
Det finns väldigt många egoister men om de behandlas enligt den gyllene regeln så blir de påverkade. Då kan de inse att de bäddar för sin egen sorg, inte andra.

Att alla inte handlar rationellt stämmer mycket bra och att man inte kan följa regeln i vått och torrt.

Det jag tänkte mest på var de goda handlingarna.
Att göra något för någon som ingen begär, personen vill inte vara sämre och gör goda gärningar tillbaka av egen vilja.
Det jag menade med §2 var att ingen tycker exakt lika och att det är egoistiskt att behandla andra endast som man själv vill bli behandlad.

Varför jag startade tråden var för att, många inte tänker tillräckligt ofta på regeln, eller bara ser/hittar det negativa i den och där av struntar i den för att den inte håller. Den håller ofta, men inte alltid.

Jag har insett att fred är ett arbete som aldrig kommer ta slut.

Vad jag diggar med ditt tänk, är principen att spontant utföra goda handlingar utan att någon bett om det. Man kanske verkar lite präktig och självgod i andras ögon, men det är deras problem. Jag tror personligen att goda gärningar har en tendens att spridas som ringar på vattnet och inspirera dem i omgivningen att göra samma sak.

Mitt svar är att människan är alldeles för komplicerad för att vi med hjälp av två påståenden skulle kunna få fred om alla skulle gå efter dem. I teorin fungerar det kanske men i praktiken är det alltför komplicerat.