TS, jag förstår dig! 1,5 år är en enormt lång tid.
Tiden läker alla sår! Klyschigt, men sant.
De flesta människor har varit i din sits. När jag var 22 ish så tog det slut med mitt livs kärlek (trodde jag). Jag blev helt förstörd och trodde jag skulle dö ensam.
Efter någon månad så började jag försöka dejta på grund av att folk sa att man skulle ut och träffa nya tjejer för att komma över sitt ex. Det funkade inte alls för mig. Det gjorde att jag sårade de som jag dejtade istället.
Det som jag gjorde var att försöka hitta nya hobbies. Tog en matlagningskurs som gick helt åt helvete, men träffade nytt folk och fick en nära vän.
Sedan tog jag bort allt som kunde påminna mig om mitt ex (kläder, bilder, gåvor).
Sedan efter 1,5 år så träffade jag helt oväntat min nya kärlek som jag i sin tur blev sambo med och insåg att jag har mycket mer gemensamt med än mitt ex. Ibland stöter jag på exet och hälsar, men inget mer.
Det jag vill säga är att tankarna på sitt ex försvinner när man är redo. Sedan om det tar 1 månad eller 5 år är helt upp till dig. Försök sysselsätta dig med annat, t.ex. en ny hobby.
Det jag tror många gör är att de minns sitt tidigare förhållande som perfekt. De minns de goda stunderna men glömmer de dåliga. När man väl kan se objektivt på förhållandet så är man ett steg närmare en lösning.
Kämpa på! Om du vill skriva av dig eller snacka så är det bara dra iväg ett PM