2009-10-21, 10:29
#1
Om man ska utse den mest typiska av alla typiska finska landsortskommuner, är Pihtipudas en bra kandidat. Kommunen, som har drygt 4.500 invånare, ligger bara några mil söder om Finlands geografiska mittpunkt, i landskapet Mellersta Finland.
Pihtipudas är känt för i stort sett tre ting.
- En spjuttävling, Pihtipudas spjutkarneval (Pihtiputaan keihäskarnevaalit) hålls där varje sommar.
- Mormor i Pihtipudas (Pihtiputaan mummo) är en påhittad figur, i journalistjargong den urtypiska lantliga tidnings-, radio- och TV-konsumenten. Du ska skriva så enkelt och klart att till och med mormor i Pihtipudas begriper är ett råd som nya journalister har fått sig till livs i kringsvid 40 år. (Nisse i Hökarängen är hennes svenska motsvarighet, men han bor i förort, inte på vischan).
- Polismorden i Pihtipudas den 7 mars 1969, där småbrukaren Tauno Pasanen kallblodigt sköt ner fyra poliser som kommit för att lugna ner honom. Det är ett av de klassiska brotten i Finlands kriminalhistoria, och det värsta våldsdåd som drabbat finsk polis sedan andra världskriget. Och på något sätt också ett koncentrat av alla de otaliga brott, nu saligen bortglömda, som begicks under den tidens stora och upprivande samhällsomvandling. Den sociala miljö där Pasanen avlossade sina skott var verklighet för hundratusentals finländare under 60- och 70-talen, då småbruk lades ner och flyttlassen rullade in till städerna eller ombord på Sverigebåtarna.
För den 34-årige småbrukaren och diversearbetaren Tauno Veikko Pasanen från Kanalanmäki, Korppinens by, Pihtipudas, var den första veckan i mars 1969 en kanske ännu tyngre tid än vanligt. Och som så många av sina olyckbröder på Finlands vintriga landsbygd, sökte han döva sina problem med sprit.
Vid middagstid den 7 mars kom han i gräl med sin fru Liisa Pasanen. Han körde henne och de fyra barnen ur huset. En granne larmade polis.
Då de fyra konstaplana Mauno Poikkimäki (32 år), Veikko Riihimäki (54), Onni Saastamoinen (39) och Pentti Turpeinen (34) genom snön pulsade fram mot Pasanens gård, riktade han sitt jaktgevär kaliber 7x33 mot dem. Tre av poliserna dödade han genast. Poikkimäki sårades och lyckades ta sig i skydd bakom ett träd. Sedan kom Pasanen ut och sköt honom också. Efteråt raglade Pasanen iväg till grannen och bad honom ringa efter mer polis.
Fallet väckte givetvis enorm uppståndelse, och satte i gång en debatt om polisutbildning och säkerhet.
En av dem som fascinerades var filmregissören Mikko Niskanen (1929-1990). Filmen Åtta dödande skott (Kahdeksan surmanluotia) hade premiär 1971. Filmen har blivt en klassiker, en ypperlig skildring av landsbygdens misär och tristess, arbetslöshet och superi. Fast kritiska röster hördes också, åtminstone i början - poliskåren tyckte att Niskanen hade visat alltför stor förståelse för den stackars brottslingen, och framställt honom som ett offer för samhället. Unga klassmedvetna ansåg för sin del att Niskanens analys var otillräcklig - han förmådde inte visa vems skulden egentligen var, nämligen det kapitalistiska systemets.
Pasanen själv dömdes hösten 1969 till livstids tukthus. Han avtjänade straffet i Riihimäki centralfängelse. Den 1 april 1982 beviljades han amnesti av president Mauno Koivisto.
Pasanens fru Liisa hade under mannens fängelsevistelse flyttat till Riihimäki för att vara närmare honom. Där levde sedan makarna ihop en tid efter frigivningen, men 1992 skildes de. De fortsatte ändå att träffas.
Den 24 augusti 1996 satt de båda ex-makarna och firade lördag på traditionellt vis, med två flaskor Koskenkorva, ett tiotal buteljer öl och en halv hink hembränt av den vidriga typ som kallas kilju (råvarorna var svagdricka, socker och jäst). Slutet på det roliga blev att Pasanen ströp sin fru. Själv sa han efteråt att han inte kom ihåg nånting, men gissade att bråket hade sin upprinnelse i att Liisa hade gått i borgen för sin dotter, men inte ville betala summan.
Pasanens tillräknelighet hade varit nedsatt då brottet begicks - graden av berusning var 2,4 promille. Den 26 februari dömdes han av Riihimäki tingsrätt till sju års fängelse för dråp "begånget utom sinnenas fulla bruk" (eller hur det nu kallas på svenska) Även det här fallet utlöste en debatt om en mångfaldig mördare alls ska kunna beviljas amnesti.
Pasanen blev villkorligt frigiven i februari 2000. Han bor nu i Riihimäki.
I februari 2009 hade kriminalblaskan Alibi en artikel om karlen. Så här ser han ut idag.
http://www.alibi.fi/uutiset/miten-el...-tauno-pasasen
Förutom Niskanens film finns en hel del att läsa om skotten i Pihtipudas, både i bok- och tidningsform. Nätkällorna är inte så vidlyftiga - finska Wikipedias artikel, samt ett par diskussioner på det tidigare nämna forumet murha.info, och på regionaltidningen Keskisuomalainens forum. Tidningen uppmärksammade fallet i våras, då det hade gått 40 år sen det utspelades. Men som man gott kan gissa, så är polismorden inget man talar om i Pihtipudas. För övrigt tycks det finnas olika uppgifter om huruvida Pasanen hade råkat i krakel med polisen redan tidigare, om polisens beväpning tydde på att de hade för avsikt att oskaldliggöra Pasanen för gott eller bara temporärt, och så vidare.
http://fi.wikipedia.org/wiki/Tauno_Pasanen
http://www.murha.info/phpbb2/viewtop...t=330&start=60
http://www.ksml.fi/uutiset/keski-suo...-vuotta/379212
Pihtipudas är känt för i stort sett tre ting.
- En spjuttävling, Pihtipudas spjutkarneval (Pihtiputaan keihäskarnevaalit) hålls där varje sommar.
- Mormor i Pihtipudas (Pihtiputaan mummo) är en påhittad figur, i journalistjargong den urtypiska lantliga tidnings-, radio- och TV-konsumenten. Du ska skriva så enkelt och klart att till och med mormor i Pihtipudas begriper är ett råd som nya journalister har fått sig till livs i kringsvid 40 år. (Nisse i Hökarängen är hennes svenska motsvarighet, men han bor i förort, inte på vischan).
- Polismorden i Pihtipudas den 7 mars 1969, där småbrukaren Tauno Pasanen kallblodigt sköt ner fyra poliser som kommit för att lugna ner honom. Det är ett av de klassiska brotten i Finlands kriminalhistoria, och det värsta våldsdåd som drabbat finsk polis sedan andra världskriget. Och på något sätt också ett koncentrat av alla de otaliga brott, nu saligen bortglömda, som begicks under den tidens stora och upprivande samhällsomvandling. Den sociala miljö där Pasanen avlossade sina skott var verklighet för hundratusentals finländare under 60- och 70-talen, då småbruk lades ner och flyttlassen rullade in till städerna eller ombord på Sverigebåtarna.
För den 34-årige småbrukaren och diversearbetaren Tauno Veikko Pasanen från Kanalanmäki, Korppinens by, Pihtipudas, var den första veckan i mars 1969 en kanske ännu tyngre tid än vanligt. Och som så många av sina olyckbröder på Finlands vintriga landsbygd, sökte han döva sina problem med sprit.
Vid middagstid den 7 mars kom han i gräl med sin fru Liisa Pasanen. Han körde henne och de fyra barnen ur huset. En granne larmade polis.
Då de fyra konstaplana Mauno Poikkimäki (32 år), Veikko Riihimäki (54), Onni Saastamoinen (39) och Pentti Turpeinen (34) genom snön pulsade fram mot Pasanens gård, riktade han sitt jaktgevär kaliber 7x33 mot dem. Tre av poliserna dödade han genast. Poikkimäki sårades och lyckades ta sig i skydd bakom ett träd. Sedan kom Pasanen ut och sköt honom också. Efteråt raglade Pasanen iväg till grannen och bad honom ringa efter mer polis.
Fallet väckte givetvis enorm uppståndelse, och satte i gång en debatt om polisutbildning och säkerhet.
En av dem som fascinerades var filmregissören Mikko Niskanen (1929-1990). Filmen Åtta dödande skott (Kahdeksan surmanluotia) hade premiär 1971. Filmen har blivt en klassiker, en ypperlig skildring av landsbygdens misär och tristess, arbetslöshet och superi. Fast kritiska röster hördes också, åtminstone i början - poliskåren tyckte att Niskanen hade visat alltför stor förståelse för den stackars brottslingen, och framställt honom som ett offer för samhället. Unga klassmedvetna ansåg för sin del att Niskanens analys var otillräcklig - han förmådde inte visa vems skulden egentligen var, nämligen det kapitalistiska systemets.
Pasanen själv dömdes hösten 1969 till livstids tukthus. Han avtjänade straffet i Riihimäki centralfängelse. Den 1 april 1982 beviljades han amnesti av president Mauno Koivisto.
Pasanens fru Liisa hade under mannens fängelsevistelse flyttat till Riihimäki för att vara närmare honom. Där levde sedan makarna ihop en tid efter frigivningen, men 1992 skildes de. De fortsatte ändå att träffas.
Den 24 augusti 1996 satt de båda ex-makarna och firade lördag på traditionellt vis, med två flaskor Koskenkorva, ett tiotal buteljer öl och en halv hink hembränt av den vidriga typ som kallas kilju (råvarorna var svagdricka, socker och jäst). Slutet på det roliga blev att Pasanen ströp sin fru. Själv sa han efteråt att han inte kom ihåg nånting, men gissade att bråket hade sin upprinnelse i att Liisa hade gått i borgen för sin dotter, men inte ville betala summan.
Pasanens tillräknelighet hade varit nedsatt då brottet begicks - graden av berusning var 2,4 promille. Den 26 februari dömdes han av Riihimäki tingsrätt till sju års fängelse för dråp "begånget utom sinnenas fulla bruk" (eller hur det nu kallas på svenska) Även det här fallet utlöste en debatt om en mångfaldig mördare alls ska kunna beviljas amnesti.
Pasanen blev villkorligt frigiven i februari 2000. Han bor nu i Riihimäki.
I februari 2009 hade kriminalblaskan Alibi en artikel om karlen. Så här ser han ut idag.
http://www.alibi.fi/uutiset/miten-el...-tauno-pasasen
Förutom Niskanens film finns en hel del att läsa om skotten i Pihtipudas, både i bok- och tidningsform. Nätkällorna är inte så vidlyftiga - finska Wikipedias artikel, samt ett par diskussioner på det tidigare nämna forumet murha.info, och på regionaltidningen Keskisuomalainens forum. Tidningen uppmärksammade fallet i våras, då det hade gått 40 år sen det utspelades. Men som man gott kan gissa, så är polismorden inget man talar om i Pihtipudas. För övrigt tycks det finnas olika uppgifter om huruvida Pasanen hade råkat i krakel med polisen redan tidigare, om polisens beväpning tydde på att de hade för avsikt att oskaldliggöra Pasanen för gott eller bara temporärt, och så vidare.
http://fi.wikipedia.org/wiki/Tauno_Pasanen
http://www.murha.info/phpbb2/viewtop...t=330&start=60
http://www.ksml.fi/uutiset/keski-suo...-vuotta/379212
__________________
Senast redigerad av Ördög 2009-10-21 kl. 10:44.
Senast redigerad av Ördög 2009-10-21 kl. 10:44.