Har under de senaste åren insett att jag har och haft social ångest i flera år ända sedan liten. Kollade upp symptom på detta och kände med mig i stora delar av det som beskrevs.
Ett exempel: Är 19 år och har precis börjat jobba på ett nytt jobb, känner att jag fick bra kontakt med de flesta i början första dagen sen går allt åt helvete. Har svårt att få ta kontakt med de jag jobbar med, gjort det ett antal gånger ändå så känns det som att de inte bryr sig, då de pratar mer med varandra än med mig.
Känns som de inte bryr sig och när jag väl försöker så får jag ångest och mår dåligt..
Värst är på rasterna då alla andra kan sitta och skämta och prata fritt. Bredvid är jag och känner att jag vill säga saker men något i mig säger att jag inte kan eller får... är en extrem ångest som jag haft flera år.
När man väl sitter en och en har jag inga problem att snacka. Det jobbiga med detta är att jag känner att jag mår bra av att prata med folk men huvudet och tankarna går emot mig.
Känner att jag inte kommer att orka med detta mycket mer, är otroligt frustrerad på mig själv, bland annat eftersom jag vet att jag kan men huvudet sätter stopp. Vill må bra men det känns svårt med ångesten, har försökt att förändra mig i flera år och har hört att det kan bero på att man är för självfokuserad, vilket antagligen stämmer men så fort jag börjar snacka med folk i grupp och eller folk jag känner är säkrare än mig blir jag nervös och känner mig underlägsen och håller mig bakom.
Någon som känner igen sig med detta eller kan dela med sig av hur jag kan bli av med detta?
Ett exempel: Är 19 år och har precis börjat jobba på ett nytt jobb, känner att jag fick bra kontakt med de flesta i början första dagen sen går allt åt helvete. Har svårt att få ta kontakt med de jag jobbar med, gjort det ett antal gånger ändå så känns det som att de inte bryr sig, då de pratar mer med varandra än med mig.
Känns som de inte bryr sig och när jag väl försöker så får jag ångest och mår dåligt..
Värst är på rasterna då alla andra kan sitta och skämta och prata fritt. Bredvid är jag och känner att jag vill säga saker men något i mig säger att jag inte kan eller får... är en extrem ångest som jag haft flera år.
När man väl sitter en och en har jag inga problem att snacka. Det jobbiga med detta är att jag känner att jag mår bra av att prata med folk men huvudet och tankarna går emot mig.
Känner att jag inte kommer att orka med detta mycket mer, är otroligt frustrerad på mig själv, bland annat eftersom jag vet att jag kan men huvudet sätter stopp. Vill må bra men det känns svårt med ångesten, har försökt att förändra mig i flera år och har hört att det kan bero på att man är för självfokuserad, vilket antagligen stämmer men så fort jag börjar snacka med folk i grupp och eller folk jag känner är säkrare än mig blir jag nervös och känner mig underlägsen och håller mig bakom.
Någon som känner igen sig med detta eller kan dela med sig av hur jag kan bli av med detta?
