Citat:
	
Tack, roligt att höra. 
	Citat:
	
Hade inte hört talas om denne man tidigare eller vilka idéer som han förordade. Men nu när jag läst lite om honom så tycks det som att vi är ganska samstämmiga angående kunskapsteori. När han säger att kunskap är personlig så är det som om vi är samma person - det är precis det jag säger också. Kunskap är personlig och idén om en abstrakt objektivitet (som i artikeln kallas mekanisk) är en absurd föreställning som jag via Zubiri härleder till Grekisk filosofi men även till det omgivande samhällets diverse inre splittringar. 
		
			Det här med att subjektivitet behövs för att vetenskap skall vara möjlig påminner en hel del om Michael Polanyi: https://en.wikipedia.org/wiki/Michael_Polanyi
Är du bekant med hans tänkande? Handlar det som samma saker, eller försöker du artikulera något annat?
Är du bekant med hans tänkande? Handlar det som samma saker, eller försöker du artikulera något annat?
I grunden är ekonomin det som främst influerar styrseln av samhället eftersom ekonomin är en grundförutsättning för samhällets existens. Så den form av ekonomi ett samhälle har borde influera massornas tankeliv och även politiken och populärvetenskapen. Den kunskapsteori som delar upp subjekt och objekt anser jag vara ett resultat av ett ekonomiskt system som tvingar fram denna i andra avseenden onaturliga splittring.
Du verkar förstå att vad jag säger är att kunskap inte kan delas upp i subjekt och objekt. Precis som Polanyi så anser jag att kunskap är personlig och att vi måste inta ett personligt perspektiv på både kunskap och vetenskap eftersom kommunikation, alltså överföring av information, är en grundförutsättning för vetenskap. Men kommunikation är något som måste ske mellan personer. Objekt och subjekt eller objektivitet eller subjektivitet är sekundära och abstrakta begrepp som inte egentligen behövs inom kunskapsteorin, allt vi behöver är att vissa varandra respekt och hänsyn och, för att tala med Polanyi, sträva efter sanningen för sanningens egen skull.
	Citat:
	
Om det finns en marknad för begreppen så kommer de att få fäste. Det är inte alltid det finns en marknad, men i ett samhälle som bygger på herre/slav eller arbetsgivare/arbetstagare eller arbetsliv/privatliv så finns det en jordmån för begrepp som även delar upp verkligheten i "känsla" och "förnuft" eller "objekt" och "subjekt". Så vad jag försöker säga är att om det ekonomiska systemet tvingar fram en inre splittring i samhället då kommer det finnas plats för begrepp som splittrar verkligheten. Hade vi istället levt i ett stamsamhälle där man har en ekonomi som är mer som en familjs ekonomi men ingen över eller underordning i ägare och arbetare eller herre och slav med påföljande ekonomiska splittring då skulle det troligtvis inte heller finnas något behov av begrepp som bygger på splittring. Samhället är på sätt och vis den större personen medan individen är den mindre personen, om den större personen är splittrad då blir lätt den mindre personen splittrad också. Så eftersom olika tidsepoker har olika slags filosofer är min teori att de ekonomiska grunderna förändras och därmed förändras även människors tänkande.
		
			Det är väl med "objektivitet" som med andra honnörsord. Först introducerar någon ett begrepp och lägger möda på att övertyga folk att det är det bästa sedan färdigskivat bröd. Sedan, när begreppet etablerat sig, glömmer man bort argumenten, innehållet, ja egentligen allt utom ordet. Då invaderas det intellektuella territoriet av folk som använder begreppet för sina egna syften (kanske vet de inte att de töjer på begreppet, kanske bryr de sig bara inte). Till slut är begreppet förbrukat, alltså meningslöst. (Processen sker snabbast inom politiken, men mekanismen är mer allmän än så.)
		
	
	Citat:
	
Detta får du gärna förklara mer om hur du tänker. 
		
			Jag kommer osökt att tänka på David Stove och världens sämsta argument: "we have eyes, therefore we cannot see" http://web.maths.unsw.edu.au/~jim/worst.html
		
	

	Citat:
	
Nej precis, som det verkar så finns begreppen med i litteraturen men främst för att påpeka att vetenskap ska vara sakligt och seriöst, för professionella forskare så tänker jag att dessa begrepp är ganska överflödiga.
			
		
			Det tror jag inte. Till exempel förekommer de ju inte i de flesta artiklar och böcker. Man behöver inte det begreppsparet för att bedriva forskningen i sig. I stället används det för att prata om forskning. Mer specifikt för att kritisera andras forskning såsom varande subjektiv...
		
	
