Är människor som har barn mer värda än individer utan barn?

Tycker dagligen att människor jag stöter på som har barn anser sig vara lite mer förmer än oss som inte har det. De behöver inte passa tider i samma utsträckning och de har alltid ursäkter för att gå och inte dyka upp osv. Även i skarpa situationer så används ursäkten " nej snälla gör inte såhär jag har ju barn ". Ofta får man också höra " ånej vad tråkigt han hade ju barn, synd att han skulle bli alkoholist osv ".

Min personliga åsikt är att människor som har barn, har skaffat sig dessa för att åtnjuta fördelar samt särrättigheter i samhället. Varför ska en person vara mer värd än mig bara för att den har avlat fram en liten skitunge som är värdelös för oss andra tills den börjar jobba och betalar skatt?

det var en mekanisk synvinkel du har på samhället. Givetvis är inte de som har barn värda mer än de som inte har de

Jag ser samhället för vad det är och samhället är enkom ett maskineri. Om vi leker med tanken att du måste välja då? Jag som inte har barn dör eller att Beda 35år med två barn dör, vem väljer du? Vilken motivering?

Det är nog otroligt få som skaffar barn av den anledningen.
Å visst är det tråkigt om någon blir alkoholist som har barn. Det är ju värre, för då riskerar ju även barnen att få lida.
Och visst är det svårare att få tiden att gå ihop när man har barn vilket gör att man prioriterar på ett annat sätt.
Men det där med " nej snälla gör inte såhär jag har ju barn " - det begriper jag inte.
Vad är det som inte skall göras?

De vill skonas och undkomma för att de har barn.

Fast nu var du snabb att peka finger och vara dryg. Frågan löd gällande hurvida folk med barn skälva anser sig vara lite mer förmer än oss som inte har det.

Min egen uppfattning är att ett barn är så krävande och är så beroende av föräldrarna, att dom går runt med den känslan. Att när dom som i filmer till exempel, ska bli skjutna. Är det nog den instinkten som kommer fram. - Jag har tre små barn hemma som kommer dö utan mig!! Känslor som vilken sorg för barnen när föräldrarna dör.

Sen om dom är medvetande om det och utnyttjar det var ju intressant. Som fenomenet du nämner, att vara sen på morgonen pga ungen. Visst kan det hända men ibland undrar man.

Det kan jag tänka mig vara en ursäkt som kan vara enkel att ta till.
Att de skaffar barn av detta skäl stämmer inte.
Men visst kan en del känna att de slipper arbeta och kan vara hemma istället. Men det är ju en nannan tråd.
Hur var det nu med ditt exempel:
" nej snälla gör inte såhär jag har ju barn "
Vad är det som inte skall göras?

Ditt exempel med att "Ofta får man också höra " ånej vad tråkigt han hade ju barn, synd att han skulle bli alkoholist osv "." är ju beroende på att man endast inte skadar sig själv, utan istället utsätter sina närmaste och i detta fallet barnet för konsekvenserna som tillkommer av en alkoholiserad förälder.

Jag känner mig mer betydelsefull eftersom jag har barn.
Men präktig? Nej.
Mer att leva för.

jag singlar slant eftersom både är lika mycket värda

Kan du ge exempel på situationer där föräldrar åtnjuter något slags "fördelar" eller "särrättigheter" i samhället? Vad skulle det vara? Några skitkronor i barnbidrag som knappt täcker kostnaden för mat och blöjor? Föräldraledighet (jotack, vilken "ledighet" att "bara" behöva ta hand om ett barn!)?

Nej, jag tror inte människor skaffar barn för att komma lättare undan. Personligen har jag valt bort hela barngrejen just med tanke på att ha ett så bekvämt liv som möjligt!

Allt är relativt, alla människor har olika syn på livet. Vissa mer än andra.