Lika många män som kvinnor utsätts för våld i nära relationer-Vad säger feministerna?

Nej kommunerna betalar naturligtvis inte mer än vad de själva ser behövs.

Du tycks inte fatta det här - vill du starta en mansjour så gör det.

Om kommunen anser att din mansjour fyller ett behov motsvarande 100 000 kronor kommer du att att kunna få detta i bidrag. Men nu vet kommunen troligen redan att de inte har den kostnaden för skydd av våldsutsatta män.

Och om din mansjour bara tar emot 25 telefonsamtal per kommer de förmodligen att tycka att pengarna kommer bättre till pass på annat håll. Men förmodligen skulle du kunna få 2000 mest som uppmuntran.

Såg att jag glömde ge respons på det här. Jag håller tekniskt sett med men får fundera mer på komplikationerna/konsekvenserna. Kan tyvärr inte lova att jag återkommer per automatik men vi kanske håller underdiskussionen igång tillräckligt länge.

Men du kom ju fram till att statistiken var "rätt godkänd". Samma statistik hade vi under 1970-talet och när det överhuvudtaget fanns kvinnojourer så sent som 1978. Vad ska vi då ha bortåt 300 kvinnojourer och deras tillgängliga jourlägenheter till?

Det här har varit ditt argument för varför män inte skulle behöva ha någon tillgång till jourlägenheter genom mansjourer, i snart en vecka.

Och nu ska du dra "varför gör du ingenting"-kortet. Som om det inte vore uppenbart att vi måste krossa den här mentaliteten som ett helt etablissemang representerar idag... innan det går att göra någonting vettigt överhuvudtaget. För problemet är inte kvantitativt - som jag har påpekat tiotals gånger vid det här laget - utan problemet är kvalitativt och att den kvalitén som önskas motarbetas.

Så... varför står du i vägen för mäns intressen som berör våra liv och hälsa?

Att det går att mäta en kemisk förändring betyder inte att den medför någon beteendeförändring som skulle kontrolleras utifrån farhågor. Precis som att en mätbar skillnad i skallform inte betyder att den medför några samhällsförstörande instinkter.


Att byta ut ordval är till ingen hjälp så länge betydelsen är densamma. Att fokusera på ordval är endast en distraktion. Det är troligt att dagens semantiska "antirasism" kommer att leda till de facto rasism mot just de människor den säger sig vilja "motverka diskriminering av".

Om tråden skulle dö finns det ju andra trådar att diskutera frågan om rättspsyk kontra fängelse i.

Du förstår fortfarande inte: Kommunen bedömer skyddsbehovet och ger bidrag utifrån det.

Skellefteå mansjour tyckte de behövde 20 000. Kommunen tyckte inte de behövde mansjouren alls för de kunde ta 25 samtal om året utan mansjouren. Det tyckte du inte var ok.

Skellefteå kvinnojour tyckte de behövde 1,45 miljoner. Kommunen tyckte det räckte med 345 000 för kvinnojourens tjänster. Är det ok tycker du?

Men jag förstår att du inte är ett dugg insatt i hur kommunal verksamhet fungerar. För att få bidrag måste man redovisa exakt vilka kostnader man har, och tycker kommunen att det är alldeles dyrt i förhållande till vad medborgarna får så får man nej.

Hade Skellefteå kommun sett ett behov för sina kommuninvånare av att ge mansjouren 1,45 miljoner och kvinnojouren 0 kronor så hade de gjort det. Jag hade verkligen inte stått i vägen för en enda krona och skulle aldrig ställa mig i vägen för mäns liv och hälsa.

Det känns som att vi pratar förbi varandra men jag kan missa någonting (vilket jag har gjort tidigare så det är väl rimligt att anta möjlighet för det senare). Jag har svårt för att du på sätt och vis byter ut min term "ansvar" mot "farhågor". Jag har själv använd termen "risk" i sammanhanget men det vill jag dra tillbaka - för tankelekens skull, i förhållande till diskussion fick du naturligtvis en poäng - men det som jag visualiserar mig är ett ansvar som tas så som jag beskrev det tidigare.

Frågan får bli om du är emot ansvaret i praktik eller om invändningarna snarare berör instruktionen om ansvar?

Jag börjar förstå helheten av ditt perspektiv bättre och jag gillar det.

Det verkar dock som att jag inte är fullt lika utvecklad till att förhålla mig till samma perspektiv. Har väl även varit dåligt fokuserad på just den här underdiskussionen...

Vad ser du för potential i det här perspektivet (exempelvis i frågor som samhällsbyggen i en mer etisk/relationsmässig/auktoritetanalytisk/something bemärkelse?

Jag är emot påståendena om farlighet. Att ta ansvar för sina handlingar är i sig inte fel, felet ligger i att blanda in påståenden om potentiell farlighet. Det är förstås fel att någon som "tar ansvar för sina handlingar" har gått på propaganda om att han eller hon skulle ha "obalanser" att "ta ansvar för".


Är det en uppräkning av olika scenarion du vill ha?

Ja, så är det såklart...

Det var då själva...

1. Mansjouren tog emot ~700 samtal om året, det är en hel del män som lämnas i sticket efter att ha hittat en trygg punkt.
2. Kommunen ansåg själv att behovet låg på landstingsnivå, men gjorde för all del ingen medling med landstinget eller hörde med relevanta kommuner om denna gigantiska summa om 20 000 kunde delas upp sinsemellan.
3. Kommunen hänvisade männen till sitt eget program som just var ett program med fokus på mäns våld mot kvinnor, det vill säga ingenting som ersatte befintlig verksamhet.
4. När sådana program är vad staten delar ut bidrag till (och säkerligen en bra bit över 20 000 delas ut) så var kommunens motiv uppenbart.
5. Hade kommunen brytt sig om män så hade inte ansvariga berövat hundratals män en trygg punkt att återkomma till för att spara in 20 000 (eller för att motivera bidrag från staten) utan sett värdet i att män överhuvudtaget söker hjälp samt är nöjda och trygga med vad de får.

De behöver väl betydligt mindre om det bara handlar om ~4 kvinnor som behöver skydd av kvinnojourer? Den summan är väl vad verksamheten för hela landet behöver för att skydda ~4 kvinnor. Och ja, du kommer att få höra om det här... länge.

Det är inte ovanligt att flera kommuner går ihop för att driva en kvinnojour eller att en kvinnojour drivs på landstingsnivå. Skellefteå kommun berövade hundratals män en trygg punkt. Punkt.

Så din övertro på kommuner är ditt argument? Ofattbart. Vad ska jag ens svara?

I hate to tell you men kommunerna var tvungna att skydda kvinnor även innan kvinnojourerna startade.

Hur ska exempelvis förebyggandet av farlighet och uppfostran gå till rent praktiskt?

Jag tänker mest att ett anarkistiskt tankegods känns av om än i en spetsig (vill inte säga "extrem") form angående vissa tankar. I grunden så känns det som att du berör auktoritet ur ett anarkistiskt perspektiv men att det även berör tillvaron i en ovanligt hög utsträckning.

Postmodern anarkism?

Försöker mest få tag i tankarna för det var intressant.

Och de gjorde enligt dig själv ett fullgott jobb med den saken, helt utan kvinnojourer eller för all del med två.

För övrigt fantastiskt att du verkar inbilla dig att jag har någonting emot att kvinnor får skydd. Det är väl det enda som ett fullständigt polariserat sinne kan tyda ut - när någon propagerar för ett tillräckligt skydd åt män...

*slänger din töntiga vågskål i sjön*