Hej!
Lång historia kort, jag är en 21 år gammal kille och jag har under hela min uppväxt varit bortskämd. Jag Kommer från en typisk nyrik invandrarfamilj, morsan fixade allt från matlagning, tvätt och städning medan farsan drog in deg via sitt företag och köpte allt jag och mina syskon vill ha. Det enda jag behövt göra i mitt liv var skolan och det gjorde jag lite halvdant. Resor, mopeder, bil, mobiler, krog och diverse har farsan betalat. Detsamma gäller för mina syskon.
Allt har jag fått serverat på ett blänkande silverfat och lurat mig själv att alla har det precis lika bra som jag, om inte bättre.
Efter gymnasiet fick jag jobb och en låtsas titel på farsan företag. Satt på kontoret, drack kaffe och kollade serier. Extremt pinsamt, jag vet.
Genom att jag träffat nya vänner och en flicka som växt upp med knappa ekonomiska möjligheter fick mig att tänka om. När min älskade bror fick en lägenhet för ca 2,5 miljoner och klagade på läget förstod jag att jag måste dra och starta mitt eget liv. Jag kan inte längre leva på mina föräldrars pengar och jag kan inte fortsätta leva sähär, jag skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag inte bryter cykeln.
3 månader senare ser det ut såhär.
Jag har fått ett jobb hos ett större försäkringsbolag, jag har ingen föregenskap men det finns goda möjligheter att klättra inom företaget och eftersom jobbet kräver yrkesdiplom så kommer jag få ett sådant efter 2 års arbete, det gör det lättre för mig att gå vidare i branschen efter.
Jag har startat ett eget ISK konto som jag tänker börja investera i, samt öppnat ett eget sparkonto.
Den 1/6 flyttar jag hemifrån till en hyresrätt där jag tar över kontakter från en polare som ska flytta utomlands.
Hyran på lägenheten + el, internet och försäkring landar på strax över 6000 kronor i månaden.
Jag har gjort bra ifrån mig på jobbet och snittat ca 28 brutto. Det längsta jag kan tjäna, alltså min garantilön är 21500 kr.
Jag har lämnat bilnyckeln till min farsa och köpt en årskort. Jag har skrivit över mobil, Netflix/Spotify och personförsäkringar på mig själv och det landar på ca 800 kr i månaden.
Mina föräldrar tycker att det är pinsamt att jag ska hyra en lägenhet och är inte alls glada med mitt val att starta ett eget liv och inte jobba för min farsa. Mina syskon tycker jag är en idot men är säkert glada innerst inne då det blir mer pengar till dom. Ni kanske också tycker jag är helt dum i huvudet men jag kan inte återvända nu.
Pengarna mina föräldrar sparat till mig tänker jag inte röra. Kanske skänka bort eller ge tillbaka.
Sen har jag fan ingen jävla aning.
Jag kan inte laga mat, tvätta och jag är inte händig. Men allt det ska ändras nu. Men här så pratar vi privatekonomi så mina följande frågor är:
Hur ser er månadsbudget ut?
Tips för att spara pengar i månaden?
Hur mycket investerar ni i fond/aktier jämte sparande?
Om någon orkar får ni jättegärna hjälpa mig med en budget också. Tex berätta vad ni skulle göra med min inkomst.
Tack för att ni läste. Antar att jag behövde få prata av mig lite också..
Lång historia kort, jag är en 21 år gammal kille och jag har under hela min uppväxt varit bortskämd. Jag Kommer från en typisk nyrik invandrarfamilj, morsan fixade allt från matlagning, tvätt och städning medan farsan drog in deg via sitt företag och köpte allt jag och mina syskon vill ha. Det enda jag behövt göra i mitt liv var skolan och det gjorde jag lite halvdant. Resor, mopeder, bil, mobiler, krog och diverse har farsan betalat. Detsamma gäller för mina syskon.
Allt har jag fått serverat på ett blänkande silverfat och lurat mig själv att alla har det precis lika bra som jag, om inte bättre.
Efter gymnasiet fick jag jobb och en låtsas titel på farsan företag. Satt på kontoret, drack kaffe och kollade serier. Extremt pinsamt, jag vet.
Genom att jag träffat nya vänner och en flicka som växt upp med knappa ekonomiska möjligheter fick mig att tänka om. När min älskade bror fick en lägenhet för ca 2,5 miljoner och klagade på läget förstod jag att jag måste dra och starta mitt eget liv. Jag kan inte längre leva på mina föräldrars pengar och jag kan inte fortsätta leva sähär, jag skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag inte bryter cykeln.
3 månader senare ser det ut såhär.
Jag har fått ett jobb hos ett större försäkringsbolag, jag har ingen föregenskap men det finns goda möjligheter att klättra inom företaget och eftersom jobbet kräver yrkesdiplom så kommer jag få ett sådant efter 2 års arbete, det gör det lättre för mig att gå vidare i branschen efter.
Jag har startat ett eget ISK konto som jag tänker börja investera i, samt öppnat ett eget sparkonto.
Den 1/6 flyttar jag hemifrån till en hyresrätt där jag tar över kontakter från en polare som ska flytta utomlands.
Hyran på lägenheten + el, internet och försäkring landar på strax över 6000 kronor i månaden.
Jag har gjort bra ifrån mig på jobbet och snittat ca 28 brutto. Det längsta jag kan tjäna, alltså min garantilön är 21500 kr.
Jag har lämnat bilnyckeln till min farsa och köpt en årskort. Jag har skrivit över mobil, Netflix/Spotify och personförsäkringar på mig själv och det landar på ca 800 kr i månaden.
Mina föräldrar tycker att det är pinsamt att jag ska hyra en lägenhet och är inte alls glada med mitt val att starta ett eget liv och inte jobba för min farsa. Mina syskon tycker jag är en idot men är säkert glada innerst inne då det blir mer pengar till dom. Ni kanske också tycker jag är helt dum i huvudet men jag kan inte återvända nu.
Pengarna mina föräldrar sparat till mig tänker jag inte röra. Kanske skänka bort eller ge tillbaka.
Sen har jag fan ingen jävla aning.
Jag kan inte laga mat, tvätta och jag är inte händig. Men allt det ska ändras nu. Men här så pratar vi privatekonomi så mina följande frågor är:
Hur ser er månadsbudget ut?
Tips för att spara pengar i månaden?
Hur mycket investerar ni i fond/aktier jämte sparande?
Om någon orkar får ni jättegärna hjälpa mig med en budget också. Tex berätta vad ni skulle göra med min inkomst.
Tack för att ni läste. Antar att jag behövde få prata av mig lite också..