• 1
  • 2
2018-04-25, 00:09
  #1
Medlem
Broriiis avatar
Hej!
Jag är en tjej på 24 år, men känner mig som en 80 åring.. Jag har ett jobb, men inget liv.
Jag har tappat livslusten helt, orkar inte bry mig om mig själv längre

Är så deprimerad att jag tar avstånd från alla. Familj, vänner, allt verkligen. Jag åker till jobbet, låtsas må bra i 8 timmar sen åker jag hem.

Jag får sjuka tankar, om att ta livet av mig. Det blir bara värre och värre, och för varje dag som går så är jag mindre rädd för att ta livet av mig.. Jag mår verkligen inte bra, och jag skriver detta för att få lite tips på vad jag kan göra!
Min familj ser inte att jag mår så dåligt! Och jag kan inte prata med dom för att dom förstår inte sånt...

Det finns inget som gör mig glad, jag vill inte göra något alls, vill alltid sitta hemma helt själv, mår så jävla dåligt att jag vet inte hur jag ska göra! Jag känner mig så ensam och svag!

Jag blir rädd för mig själv! Jag blir mer och mer aggressiv och accepterar ingen. Det enda jag tänker på är döden. Det gör mig rädd..
Snälla, vad ska jag göra? Jag finner ingen glädje.. Känns som att allt är emot mig.

Jag skriver detta för att få hjälp av någon som kanske känner igen sig?
Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig.. Bara hjälp en lost tjej som försöker överleva dag efter dag utan hopp elr glädje.


Må bäst allihopa.
Citera
2018-04-25, 00:14
  #2
Medlem
st0ckiss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Broriii
Hej!
Jag är en tjej på 24 år, men känner mig som en 80 åring.. Jag har ett jobb, men inget liv.
Jag har tappat livslusten helt, orkar inte bry mig om mig själv längre

Är så deprimerad att jag tar avstånd från alla. Familj, vänner, allt verkligen. Jag åker till jobbet, låtsas må bra i 8 timmar sen åker jag hem.

Jag får sjuka tankar, om att ta livet av mig. Det blir bara värre och värre, och för varje dag som går så är jag mindre rädd för att ta livet av mig.. Jag mår verkligen inte bra, och jag skriver detta för att få lite tips på vad jag kan göra!
Min familj ser inte att jag mår så dåligt! Och jag kan inte prata med dom för att dom förstår inte sånt...

Det finns inget som gör mig glad, jag vill inte göra något alls, vill alltid sitta hemma helt själv, mår så jävla dåligt att jag vet inte hur jag ska göra! Jag känner mig så ensam och svag!

Jag blir rädd för mig själv! Jag blir mer och mer aggressiv och accepterar ingen. Det enda jag tänker på är döden. Det gör mig rädd..
Snälla, vad ska jag göra? Jag finner ingen glädje.. Känns som att allt är emot mig.

Jag skriver detta för att få hjälp av någon som kanske känner igen sig?
Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig.. Bara hjälp en lost tjej som försöker överleva dag efter dag utan hopp elr glädje.


Må bäst allihopa.
Sök hjälp, för fan! Gå till vårdcentralen först och främst och berätta om hur du mår, få en remiss till en psykolog/psykiatriker och få medicin utskrivet så du kan bedöva ditt sinne och sluta känna någonting alls.
Citera
2018-04-25, 00:17
  #3
Medlem
Jag känner igen mej, men jag har dock inget jobb. Men frågan är ju, trivs du med dina vänner? Det är inte det lättaste att slaffa nya, men det finns olika terapigrupper, där man samlas några personer i en grupp och får olika rips och knep för just dina problem! Det har hjälpt mej också. Sen finns det medicin att få. Man klarar inte allt själv!
Citera
2018-04-25, 00:18
  #4
Medlem
Phoenixboxs avatar
Jag kan verkligen rekommendera att du ställer dig frågor som;

Vill jag må bättre? Vad förhindrar mig från att må bättre? Finns det obearbetade saker hos mig själv jag till och med kan förändra på? Hur kan jag förändra tillvaron? Behöver jag hjälp för att må bättre? Vad vill jag i livet? Kan jag förändras till det bättre?

Det finns svar på alla dessa frågor, det kräver dock insikt, ärlighet och sanning.

Det kanske hjälper dig om du börjar med att underlätta småsaker i din tillvaro, och sedan försöker fokusera på den större bilden.

Har du varit i kontakt med vården tidigare? Isånnafall, varför hjälpte det inte dig? Tror du att du är tillräckligt mogen/redo för att ta itu med ditt lidande?

En sak är säker, vi alla har våra kors att bära på, livet är fyllt av lidande och misär. Men du har inte gett upp än, så det finns något i dig som längtar efter något bättre.
Citera
2018-04-25, 00:19
  #5
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Broriii
Hej!
Jag är en tjej på 24 år, men känner mig som en 80 åring.. Jag har ett jobb, men inget liv.
Jag har tappat livslusten helt, orkar inte bry mig om mig själv längre

Är så deprimerad att jag tar avstånd från alla. Familj, vänner, allt verkligen. Jag åker till jobbet, låtsas må bra i 8 timmar sen åker jag hem.

Jag får sjuka tankar, om att ta livet av mig. Det blir bara värre och värre, och för varje dag som går så är jag mindre rädd för att ta livet av mig.. Jag mår verkligen inte bra, och jag skriver detta för att få lite tips på vad jag kan göra!
Min familj ser inte att jag mår så dåligt! Och jag kan inte prata med dom för att dom förstår inte sånt...

Det finns inget som gör mig glad, jag vill inte göra något alls, vill alltid sitta hemma helt själv, mår så jävla dåligt att jag vet inte hur jag ska göra! Jag känner mig så ensam och svag!

Jag blir rädd för mig själv! Jag blir mer och mer aggressiv och accepterar ingen. Det enda jag tänker på är döden. Det gör mig rädd..
Snälla, vad ska jag göra? Jag finner ingen glädje.. Känns som att allt är emot mig.

Jag skriver detta för att få hjälp av någon som kanske känner igen sig?
Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig.. Bara hjälp en lost tjej som försöker överleva dag efter dag utan hopp elr glädje.


Må bäst allihopa.


Ditt sinne är din fiende, det är alla tankar som ger dig ångest, du måste lära dig meditera och tömma hjärnan, när du väl lyckats så kommer du få mer och mer sinnesfrid sen vänder humöret... Lycka till
Citera
2018-04-25, 00:26
  #6
Medlem
Broriiis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Phoenixbox
Jag kan verkligen rekommendera att du ställer dig frågor som;

Vill jag må bättre? Vad förhindrar mig från att må bättre? Finns det obearbetade saker hos mig själv jag till och med kan förändra på? Hur kan jag förändra tillvaron? Behöver jag hjälp för att må bättre? Vad vill jag i livet? Kan jag förändras till det bättre?

Det finns svar på alla dessa frågor, det kräver dock insikt, ärlighet och sanning.

Det kanske hjälper dig om du börjar med att underlätta småsaker i din tillvaro, och sedan försöker fokusera på den större bilden.

Har du varit i kontakt med vården tidigare? Isånnafall, varför hjälpte det inte dig? Tror du att du är tillräckligt mogen/redo för att ta itu med ditt lidande?

En sak är säker, vi alla har våra kors att bära på, livet är fyllt av lidande och misär. Men du har inte gett upp än, så det finns något i dig som längtar efter något bättre.


Självklart så vill jag må bättre, men det känns som att det är lättare att försvinna helt än att ta tag i mina problem.
Jag har problem med familjen.. Som står i vägen för mig. Det finns mycket jag kan göra men familjen tar död på mig. Känner mig inte fri även om jag bor själv.

Jag tog kontakt med vårdcentralen, de gav mig tabletter som gör att jag slutar känna något alls. Men problemet nu är att jag känner ingenting mer än att jag vill inte vara kvar.
Tanken är I huvudet 24/7.
Har inga vänner, ingen jag kan prata med, litar på ingen och familjen står i vägen för mig och jag vill inte såra som! (vi är kristna från Mellanöstern)
Citera
2018-04-25, 00:28
  #7
Medlem
Broriiis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Vixxing
Ditt sinne är din fiende, det är alla tankar som ger dig ångest, du måste lära dig meditera och tömma hjärnan, när du väl lyckats så kommer du få mer och mer sinnesfrid sen vänder humöret... Lycka till

Exakt så är det! Mina tankar dödar mig.. Jag har inget annat än hemska tankar, och jag blir rädd för jag har börjat bli helt iskall.. Inga känslor.
Det för mycket tankar och det tar över hela mig verkligen..
Citera
2018-04-25, 00:29
  #8
Medlem
NovaOculuss avatar
Byt miljö. Var precis som du, aggressiv, lite suicid, hatade människor. Bytte den skadliga miljön mot en god miljö.

Inte bara började jag uppskatta livet och människor, men allt kändes också bättre.

Det är inte fel att ha självmordstankar ibland. Du behöver inte låsas in eller drogas ner. Du måste bara ut ur din bur.
Citera
2018-04-25, 00:33
  #9
Medlem
Broriiis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av NovaOculus
Byt miljö. Var precis som du, aggressiv, lite suicid, hatade människor. Bytte den skadliga miljön mot en god miljö.

Inte bara började jag uppskatta livet och människor, men allt kändes också bättre.

Det är inte fel att ha självmordstankar ibland. Du behöver inte låsas in eller drogas ner. Du måste bara ut ur din bur.

Får jag veta hur gammal du är bara?
Det du skrev stämmer 100%
Hatar allt och alla, vill alltid vara själv.. Får panik om jag är i en stod grupp.. Vill inte träffa någon.
Att byta miljö är lite omöjligt för mig.. Pga familjen.
Jag tar Xanax och försöker överleva och hoppas på att jag någon dag dör i en bilolycka el något liknande.
Citera
2018-04-25, 00:35
  #10
Medlem
Banangurkazzs avatar
Det bästa blir nog det du bestämt dig för men du ska ställa dig frågan vill jag redan dö? Jag kommer dö, men redan?
Citera
2018-04-25, 00:36
  #11
Medlem
Phoenixboxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Broriii
Får jag veta hur gammal du är bara?
Det du skrev stämmer 100%
Hatar allt och alla, vill alltid vara själv.. Får panik om jag är i en stod grupp.. Vill inte träffa någon.
Att byta miljö är lite omöjligt för mig.. Pga familjen.
Jag tar Xanax och försöker överleva och hoppas på att jag någon dag dör i en bilolycka el något liknande.
Skulle du säga att dessa destruktiva känslor blomstrade efter du började gå på "medicinen"?

Det kanske hör ihop, var som mest självmordsbenägen när jag gick på preparat av olika slag.
Citera
2018-04-25, 00:36
  #12
Medlem
NovaOculuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Broriii
Får jag veta hur gammal du är bara?
Det du skrev stämmer 100%
Hatar allt och alla, vill alltid vara själv.. Får panik om jag är i en stod grupp.. Vill inte träffa någon.
Att byta miljö är lite omöjligt för mig.. Pga familjen.
Jag tar Xanax och försöker överleva och hoppas på att jag någon dag dör i en bilolycka el något liknande.
Vad gör familjen mot dig?

Kan inte uppge ålder pga skyddad identitet. Är äldre än dig.

Livet kommer aldrig att vara helt utan uppförsbackar, men det kan både vara vackert och underbart. Du förtjänar att se det fina i världen också.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in