2018-04-12, 22:23
  #1
Medlem
Webb-Filosofens avatar
Varning. Endast för kunniga!

Frågan lyder: vad händer i detta exempel nedan om "dividend growth rate" är större än "required rate of return". Blir DDM-modellen Värdelös då?

INDATA:
Eget kapital i början av året 50 000 kr.
Årets resultat efter skatt 200 000 kr.
Utdelning 40 000 kr.
Balanserad vinst 200 000 - 40 000 = 160 000 kr.
Eget kapital slutet av året 50 000 + 160 000 = 210 000 kr.
US 10-Year Bond Yield = 2,5 %.
S&P 500 års avkastning = 18 %.
Beta = 1.

UTDATA:
uträkning av "return on average equity" (200 000 / (260 000 / 2)) = 154 %.
uträkning av "dividend growth" Med formeln "substainable growth rate" (SGR). 160 000 / 200 000 = 80 %. 80 % * 154 % = 123 %.
uträkning av "CAPM" 2,5 % + (1 * 15,5 %) = 18 %.

Nu till slutliga formeln "dividend discount model" : 40 000 / (18 % - 123 %) = - 38 095 kr. Här få vi ju ett negativt tal på grund av att "dividend growth rate" är större än "required rate of return" och blir då värdelöst att använda som värderingsmetod??
Citera
2018-04-12, 22:35
  #2
Medlem
RyanBroslings avatar
Hoppas ingen branschkollega svarar på detta, vi har ett ekonomiskt ansvar
Citera
2018-04-12, 22:55
  #3
Medlem
Webb-Filosofens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av RyanBrosling
Hoppas ingen branschkollega svarar på detta, vi har ett ekonomiskt ansvar

Vad sjutton babblar du om?
Citera
2018-04-13, 00:01
  #4
Moderator
Pontiac-Garages avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Webb-Filosofen
Varning. Endast för kunniga!

Frågan lyder: vad händer i detta exempel nedan om "dividend growth rate" är större än "required rate of return". Blir DDM-modellen Värdelös då?

INDATA:
Eget kapital i början av året 50 000 kr.
Årets resultat efter skatt 200 000 kr.
Utdelning 40 000 kr.
Balanserad vinst 200 000 - 40 000 = 160 000 kr.
Eget kapital slutet av året 50 000 + 160 000 = 210 000 kr.
US 10-Year Bond Yield = 2,5 %.
S&P 500 års avkastning = 18 %.
Beta = 1.

UTDATA:
uträkning av "return on average equity" (200 000 / (260 000 / 2)) = 154 %.
uträkning av "dividend growth" Med formeln "substainable growth rate" (SGR). 160 000 / 200 000 = 80 %. 80 % * 154 % = 123 %.
uträkning av "CAPM" 2,5 % + (1 * 15,5 %) = 18 %.

Nu till slutliga formeln "dividend discount model" : 40 000 / (18 % - 123 %) = - 38 095 kr. Här få vi ju ett negativt tal på grund av att "dividend growth rate" är större än "required rate of return" och blir då värdelöst att använda som värderingsmetod??

Ja, det säger sig självt att man inte kan tillämpa DDM för ett evigt växande utdelningsflöde om tillväxttakten överstiger diskonteringsräntan.

Det du kan göra är att använda DDM för en avgränsad tidsperiod (tex 10 år), där du beräknar tillväxt år för år samt diskonterar detta. Värdet blir positivt. Sedan adderar du detta värde med evighetsvärdet för kassaflöden, där du sätter en lägre tillväxttakt än diskonteringsräntan (=positivt värde på dem horisontala värderingen). Då man inte ska utgå ifrån att samma tillväxt bibehålls för evigt är det också lämpligt att sätta en lägre tillväxttakt för det horisontala värdet.

Glöm inte att diskontera ner det horisontala värdet med diskonteringsfaktorn för det år det eviga flödet börjar, i mitt exempel 10 år.
Citera
2018-04-13, 15:42
  #5
Medlem
Webb-Filosofens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pontiac-Garage
Ja, det säger sig självt att man inte kan tillämpa DDM för ett evigt växande utdelningsflöde om tillväxttakten överstiger diskonteringsräntan.

Det du kan göra är att använda DDM för en avgränsad tidsperiod (tex 10 år), där du beräknar tillväxt år för år samt diskonterar detta. Värdet blir positivt. Sedan adderar du detta värde med evighetsvärdet för kassaflöden, där du sätter en lägre tillväxttakt än diskonteringsräntan (=positivt värde på dem horisontala värderingen). Då man inte ska utgå ifrån att samma tillväxt bibehålls för evigt är det också lämpligt att sätta en lägre tillväxttakt för det horisontala värdet.

Glöm inte att diskontera ner det horisontala värdet med diskonteringsfaktorn för det år det eviga flödet börjar, i mitt exempel 10 år.

Tack, det är precis så som du säger nu när jag har tänkt till här. Den modellen jag använde i exemplet kallas "Gordon Growth Model" och används endast för konstant tillväxttakt för utdelningar och då måste diskonteringsräntan vara högre om det ska vara realistiskt. Den modellen som du beskriver kallas "Nonconstant growth model" eller "Two-stage dividend model" som i detta fall och enligt mig ska användas i de flesta fall eftersom den är betydligt mer realistisk.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in