Leo Gura

Jag har fastnat totalt för honom. What is God-avsnittet är grymt. Kan väl också känna att jag förstår honom helt med vad han pratar om då jag själv varit där.

Jag har varit faschinerad av Leo Gura sedan jag upptäckte honom för ett år sedan. Kollat massor av hans videos. Chockades nästan när jag upptäckte att han sa samma sak som jag länge skrivit privat om. Bland annat att verkligheten är baserad på medvetande och inte på det materiella. Jag har under flera år skrivit om vad kärlek egentligen är och även här bekräftades mina ideer av Leo. Igen och igen fick jag bekräftelse på vad jag sktivit om. Bakgrund: Jag var med om en händelse i indien för 10 år sedan (har inget med gurus att göra) som förändrade mitt sätt att tänka och mitt liv. Jag körde mc ensam genom indien och fick en dag en plötslig insikt om att jag aldrig hade älskat mej själv. Den insikten vsr som om jag radat upp dominobrickor som en efter en föll på varandrs. Varje natt efteråt fick jag insikt efter insikt. Insikterna var som kristallklara "sann-drömmar" som jag genast skrev ner på min dator varje morgon. De handlade om hur människor fungerar baserat på kampen på det Leo ständigt skriver om- kampen mellan medvetandet och egot. Dessa insikter pågick varje morgon under ca två år och jag skrev ner insikterna innan jag glömde dem. Har funderat på att lägga upp dem på nätet. Men när jag kollade Leos videos såg det ut som han läst vad jag skrivit! Jag var nästan chockad men på ett positivt sätt.

Spirituella insikter är aldrig mentala, men de kan enbart beskrivas med intellektet för andra. De bör inte beskrivas mentalt inför en själv, då det gör att man återgår till det mentala istället för att bli bekväm med inre tystnad och livet som ett ogreppbart mysterium, likt Bodhidharma inför kejsaren.

Vem står framför mig?

Inget-vetande.

Jag har bara lyssnat på ett par minuter av personen i TS, men dessa minuter var mer skapandet av "spirituella koncept" än meditation som jag upplevde det. Den "spirituelle" måste övervinna tendensen att greppa efter förklaringsmodeller genom intellektet för att bli fri från intellektet.

Sitt i tystnad också och fäst inte så stor vikt vid "insikter". Det är tröskeln till sig själv.

Intellektet kan användas senare. Var inte så ivrig.

Det är åtminstone vad jag kommit till insikt om.

Min bild är densamma. Han pratar för mycket tycker jag hehe.

Däremot beskriver många bevisligen i hans kommentarer att det han säger hjälper, och det bör man inte förkasta. Men man kommer inte ifrån att ju närmare en integrerad helhet man kommer, desto mindre finns det att tala om det. Detta eftersom att tala om det bildar en fragmentering. Men tills att man själv når nära denna integrerade helhet kan säkert fragment vara hjälpsamma att stimulera till insikter; vilket jag själv tror är vägen till fördjupade medvetandenivåer. De är hjälpsamma för att det bildas en diskrepans vilket får hjärnan att börja försöka pussla ihop saker igen på ett förhoppningsvis mer nyanserat sätt.

MEN! Fragment är bara fragment. All filosofi och all religion har sina egna fragment. Egentligen pekar de alla mot samma sak. Ingen som påstår något har aldrig helt fel. De har alla rätt. Det skiljer sig bara hur stor eller litet fragmentet är. Så på så sätt är det rätt, att inte fästa sig i fragmenten, utan bara se det som en del av något potentiellt större. Annars tenderar man att fastna. Först när man når Sokrates visdom, att man fullt ut accepterar och lever i verkligheten att man på det djupaste planet inte vet någonting och är helt bekväm med det, vad ska man då mer prata om?

/spyder.