Vad är det med min morsa?

Min morsa är svår att ha o göra med. Man vet aldrig riktigt var man har henne, det kan alltså skifta bara från en timme till en annan. Hon kan titta på en som att man är en vidrig människa på morgonen, sen vara glad och tillmötesgående på eftermiddagen. Hon kan bli asförbannad över mindre saker, är ganska högljudd, tar lätt illa vid sig över saker och tar ofta någon typ av offer-roll. Hon har alltid varit såhär, men nu när jag varit deprimerad själv har jag fått en tankeställare över situationen och börjat reflektera mer kring det hela. Trodde länge att felet var i hur jag behandlade henne, men då jag kommit fram till att jag bara är en normal son och inte någon skitstövel som jag ibland kan känna mig (främst kände mig innan) pga. henne, misstänker jag att hon själv lider av någonting. Min pappa har också nämnt att hon beter sig som "flera olika personer" och är "impulsiv". Hon har haft svårt att behålla anställning under längre perioder, om det kan vara relevant.

Någon som känner igen sig i situationen? Vore skönt att få någon att prata med så man kanske kan få några touch-punkter att jämföra med.

Misstänker litegranna att det kan röra sig om BPD (borderline personality disorder).

Har hon många olika mediciner som hon tar kan felet vara där att dom slår ut varandra

Tror inte hon tar några mediciner mot psyket.

Omöjligt att ställa en diagnos online men läs på om borderline.

Det finns en amerikansk författare som skrivit om elaka mammor och som nyss gett ut boken Daughter detox. Hon heter Peg Streep och har skrivit många artiklar som du kan kolla in och se om det stämmer in på dig och din mamma: https://blogs.psychcentral.com/knott...ild-longs-for/
Hon har en facebooksida och svarar de som skriver där.

Det är svårt att ställa diagnos eller gissa vad som är fel med din mamma. Man måste utesluta att hon har något fysiskt fel först, hon kan ha krångel med sköldkörteln, b12 brist eller hormonproblem t ex. Har hon drog-/och eller alkoholproblem? Preventivmedel med hormoner som hon inte mår bra av? Men jag håller med, borderline är ju något man funderar över.

precis som min mor men min mor lurar sina egna barn på deras pengar så 3 av 4 barn har kontakt med kärringen för så fort inte får som hon vill så blir hon sur och börjar bråka och ha sig

Kallades kvinno hysteri förr i tiden och behandlades med el mot hjärnan, lobotomi.
Skämt åsido, men en viss allvarlighet finns i det.

Kvinnor är komplexa känslostyrda varelser. Lägg därtill in evetuella hormon besvär, missnöje med livet, tvingat till sig att bli ensamstående mamma som tagit psykologisk kraft i många år, ekonomin, övervikt. Samt att då därtill lägga till eventuell psykologisk diagnos så är faktumet det du upplever.
Mina barns moder är precis sådär...spritt språngande galen i hemmet med barnen.

Arbete klarar hon men mer är det inte. Uppfostra barnen = nada. Gjort orosanmälningar några gånger vilket resulterat i en ännu mer rabiat moder till barnen och ett helvete i hemmet under utredningstiden. Åtgärder från social har hon klarat sig undan.

Jag har erbjudit ett bättre umgänge med barnen så hon kan vila ut titt som tätt vilket förkastas. Slutsatsen ja fått dra är att vänta ut kärringen tills barnen blivit nog stor så får jag reparera skadan hon åsamkat dem, och nu är det inte långt kvar tills dess.

Som sagt rabiata mammor är jävligt svåra att ha och göra med. Tipset är att försöka undvika din mor, sköt om dig själv.
Ordna eget boende så snart du kan är också mitt råd till dig.
Mvh

Läs på om bipolär också. Svängningarna behöver inte vara djupa så att man blir totalt deprimerad och inte kommer ur sängen och den maniska fasen måste inte vara megahög.

Finns inga mediciner för BPD. Det är bara SSRI men det är ju inte för att lindra borderline beteendet,
BPD brukar väl omnämnd som en kvinnlig variant av antisocial personlighetsstörning, Alltså psykopati.

Tack för tipset. Jag hittade inte just den boken på biblioteket men hittade en liknande som jag tänkte låna "det är inte du som är knäpp, det är din mamma" heter den, den verkar också funka ganska bra, men skall också kika in dina artiklar. Kan nog vara skönt att få sina tankar bekräftade, så att man inte hamnar i tankarna att det bara är ens egna fel.

Boken: https://www.adlibris.com/se/bok/du-a...-9789198053456

Njae det kan jag inte säga, hon dricker väl en del men inga kopiösa mängder. Men märker att hon blir mer lätt upprörd när hon druckit.


Låter inte skoj... Folk är som de är, tyvärr. Sådana som bara tänker på sig själva kommer fortsätta göra det om de inte verkligen tar tag i sig själva, vilket nog händer allt för sällan. Man kan inte göra mer än att behandla dem som alla andra människor, om du blir sviken av din polare 5 gånger, fortsätter du umgås med honom då? Att blod är tjockare än vatten är inte till för att utnyttjas.


Haha, jag hör vad du säger och har nog gjort ungefär så som du påtalar att fokusera på sig själv, insett att det inte går att göra så mycket mer. Folk är jobbiga men man kan bara vurma om sig själv och låta dem hållas, är jäkligt svårt att förändra någon. Har varit utrbränd så har inte kunnat jobba på ett tag och därmed inte haft ekonomin (eller psyket för den delen) att bo och klara mig själv, men det har börjat vända nu så hoppas att situationen ser ljusare ut om 6 månader. Tack för tips och råd.

Din situation låter och rätt prekär, förstår att man vill värna om barnens välmående. Du kan inte få dem att flytta in hos dig istället? Vad vill de själva göra? De kanske går med skuldkänslor och inte vill lämna "mamman i sticket", känner igen det i sådana fall. Man kan inte gå runt och ta hand om andra hela livet, man måste leva sitt eget liv annars blir man deprimerad och göder bara den onda cirkeln till sina egna barn, förhållanden, osv.



Sant, skall kolla på det.

Hon kanske är bipolär?