Hej,
Mådde under hösten hyfsat dåligt p.g.a. diverse yttre omständigheter, men hanterade det ändå hyfsat bra. Ville dock prata om det, så sökte hjälp hos psykolog. Denne rekommenderade att jag skulle sluta med kaffe (för att lindra ångesten lite).
Sagt och gjort, slutade med kaffe cold turkey i december. Ett par veckor senare bröt jag ihop fullständigt och är har nu diagnosen djup depression, och har blivit erbjuden ssri efter att KBT inte riktigt bitit.
Efter att ha läst på lite har jag förstått att kaffe-abstinens för vissa kan få rätt mycket allvarligare effekter än bara 2 veckors huvudvärk. Det pratas om post acute withdrawal syndrome som kan hålla i länge; månader eller år. Symptomen på detta är bland annat.....ångest och depression.
Jag misstänker därför att min plötsliga sväng åt det sämre kan ha triggats av att jag slutade med kaffe så pass abrupt.
Har precis börjat introducera kaffe igen, för om det är det som är skillnaden mellan att bara känna sig sorgsen och låg (vilket var en naturlig reaktion på de yttre omständigheterna) och en riktigt djup depression, då dricker jag hellre kaffe just nu.
Har någon annan varit med om något liknande...? Tack!