Idag skulle jag hämta ut ett paket på ett postombud. Utanför står en ensam alert tjej på ca 25 år och röker. Jag fick en blick men jag bemötte den inte. När jag kom in i butiken bestämde jag mig dock för att fråga henne om en cigarett på vägen ut. Det tog inte lång tid i kassan, max tre minuter.
När jag kom ut hade hon gått. Jag kände en viss lättnad över att jag slapp ta kontakt men nu efteråt så undrar jag varför liknande scenario händer om och om igen utan att man ändrar sig och tar tillfället i akt. Jag är inte blyg och jag har inte dåligt självförtroende men ändå blir det alltid så här.
Jag borde ha stannat upp och sagt hej. Kallt väder idag, fryser du inte... Pratat lite, kanske rökt och fått numret och sen träffat henne vilken dag som helst. Men nej... Istället vek jag ner blicken och såg stel ut, typ rör mig inte och säg inget... Vad beror detta handikapp på och hur botar man det?
Idag skulle jag hämta ut ett paket på ett postombud. Utanför står en ensam alert tjej på ca 25 år och röker. Jag fick en blick men jag bemötte den inte. När jag kom in i butiken bestämde jag mig dock för att fråga henne om en cigarett på vägen ut. Det tog inte lång tid i kassan, max tre minuter.
När jag kom ut hade hon gått. Jag kände en viss lättnad över att jag slapp ta kontakt men nu efteråt så undrar jag varför liknande scenario händer om och om igen utan att man ändrar sig och tar tillfället i akt. Jag är inte blyg och jag har inte dåligt självförtroende men ändå blir det alltid så här.
Jag borde ha stannat upp och sagt hej. Kallt väder idag, fryser du inte... Pratat lite, kanske rökt och fått numret och sen träffat henne vilken dag som helst. Men nej... Istället vek jag ner blicken och såg stel ut, typ rör mig inte och säg inget... Vad beror detta handikapp på och hur botar man det?
Man fattar inte riktigt alla "chanser som ges". Absolut inget ovanligt, har pratat (flera år efteråt) med mina flickvänners föräldrar, som sa helt ärligt (tror jag) "vi räknade dig som vår svärson".. Vi killar är väl för mycket engagerade i Volvos fördelardosor eller i den stilen.. Sedan är tjejer också lite "blyga" gällande vad de egentligen vill, med sina "röksignaler"..
Man fattar inte riktigt alla "chanser som ges". Absolut inget ovanligt, har pratat (flera år efteråt) med mina flickvänners föräldrar, som sa helt ärligt (tror jag) "vi räknade dig som vår svärson".. Vi killar är väl för mycket engagerade i Volvos fördelardosor eller i den stilen.. Sedan är tjejer också lite "blyga" gällande vad de egentligen vill, med sina "röksignaler"..
Idag skulle jag hämta ut ett paket på ett postombud. Utanför står en ensam alert tjej på ca 25 år och röker. Jag fick en blick men jag bemötte den inte. När jag kom in i butiken bestämde jag mig dock för att fråga henne om en cigarett på vägen ut. Det tog inte lång tid i kassan, max tre minuter.
När jag kom ut hade hon gått. Jag kände en viss lättnad över att jag slapp ta kontakt men nu efteråt så undrar jag varför liknande scenario händer om och om igen utan att man ändrar sig och tar tillfället i akt. Jag är inte blyg och jag har inte dåligt självförtroende men ändå blir det alltid så här.
Jag borde ha stannat upp och sagt hej. Kallt väder idag, fryser du inte... Pratat lite, kanske rökt och fått numret och sen träffat henne vilken dag som helst. Men nej... Istället vek jag ner blicken och såg stel ut, typ rör mig inte och säg inget... Vad beror detta handikapp på och hur botar man det?
Idag skulle jag hämta ut ett paket på ett postombud. Utanför står en ensam alert tjej på ca 25 år och röker. Jag fick en blick men jag bemötte den inte. När jag kom in i butiken bestämde jag mig dock för att fråga henne om en cigarett på vägen ut. Det tog inte lång tid i kassan, max tre minuter.
När jag kom ut hade hon gått. Jag kände en viss lättnad över att jag slapp ta kontakt men nu efteråt så undrar jag varför liknande scenario händer om och om igen utan att man ändrar sig och tar tillfället i akt. Jag är inte blyg och jag har inte dåligt självförtroende men ändå blir det alltid så här.
Jag borde ha stannat upp och sagt hej. Kallt väder idag, fryser du inte... Pratat lite, kanske rökt och fått numret och sen träffat henne vilken dag som helst. Men nej... Istället vek jag ner blicken och såg stel ut, typ rör mig inte och säg inget... Vad beror detta handikapp på och hur botar man det?
Jag tror att min hjärna gjorde ett omedvetet val åt mig och att det var förnuftigt medan mitt medvetna jag ville något annat. Naivitetens tid är förbi. Jag hade inget kraft att spilla. Hon visste sitt värde och hon var antagligen bara ute efter uppmärksamhet. Jag ville förvisso knulla henne men inget annat.
Högkänslighet är en svensk benämning på det medfödda karaktärsdrag som den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron beskriver i sin bok Den högkänsliga människan – konsten att må bra i en överväldigande värld (Egia förlag). Högkänslighet är ett omfattande ämne som efter hand kommer att utvecklas på denna sida – våra texter baserar sig till stor del på Elaine Arons forskning men också på andra ansedda källor.
Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15-20 procent av den globala befolkningen – jämt fördelat mellan kvinnor och män – liksom hos de flesta djurarter. Även om draget tillhör en minoritet menar Elaine Aron att detta är tillräckligt många för att betraktas som normalt men inte tillräckligt många för att omgivningen alltid ska förstå. Många högkänsliga människor blir således missförstådda och felbedömda, vilket kan få dem att känna sig ”konstiga”, ”onormala” och utanför. Enligt Elaine Aron finns det ingenting som tyder på att en högkänslig person som växer upp i en förstående miljö löper större risk än andra att få problem. Om en högkänslig person däremot inte hanteras på rätt sätt under sin uppväxt är risken större att han eller hon blir deprimerad, ängslig eller blyg.
Högkänsliga personer, eller Highly Sensitive Persons (HSP), föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet och en hjärna som fungerar lite annorlunda än hos andra människor. Detta gör högkänsliga personer extra mottagliga för sin emotionella och fysiska miljö. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver de mer tid och energi än andra att smälta alla intryck. I själva verket handlar det om en sorts strategi för överlevnad – högkänsliga personer funderar och utvärderar eventuella risker innan de företar sig något, till skillnad från majoriteten människor som agerar snabbt därför att de vill hinna först och tänker sedan. Detta är anledningen till att många högkänsliga personer kan framstå som tillbakadragna eller blyga. Men blyghet är ett inlärt beteende, som handlar om rädsla för negativa omdömen, och inte ett medfött drag. Ibland kan högkänsliga personer också betraktas som hämmade, rädda eller neurotiska, men inte heller dessa beteenden är medfödda eller avgörande för högkänslighet.
Det faktum att högkänsliga människor uppmärksammar så många detaljer och har svårt att filtrera allt inflöde gör att de lätt blir överstimulerade. Detta leder till att de blir överväldigade, känner sig uppjagade, blir stressade, får kortslutning … särskilt när de står inför stökiga situationer, upprörda människor, höga stimulansnivåer och plötsliga förändringar. I sådana situationer kan högkänsliga personer bli allt annat än empatiska! Då vill de helst bort därifrån! Därför behöver högkänsliga personer ofta dra sig undan för att få vila ifred på en mörk och tyst plats.
Men tack vare sitt känsliga nervsystem är högkänsliga människor också mer eller mindre empatiska, medkännande, omtänksamma, intuitiva, kreativa, begåvade och djupsinniga med ett rikt inre liv. Högkänsliga personer tänker gärna globalt, de kan ofta ana faror och inse konsekvenserna av ett visst handlande innan andra människor gör det.
Högkänsliga människor fyller en oumbärlig funktion i samhället, ett faktum som Sveriges förening för högkänsliga (SFH) vill arbeta för att lyfta fram.
Men även att jag verkligen är genuint uttråkad av människor och fullständigt trött och blasé. Jag vill ha mitt sex men sen bara vara ifred. Återigen inte för att jag har dåligt självförtroende eller är blyg utan för att jag bara skulle fyllas av hat och avsky. Att umgås med vanligt folk är zoofili. Men nog allt ville jag åtminstone knulla apan som stod där.
För övrigt har jag tänkt att göra en ansökan om namnbyte. Jag är så jävla trött på Ola också.
Nej, du är inte HSP. En HSP har inte så bra självförtroende, minsta lilla kritik och en HSP tippar omkull. Den texten du citerade är överväldigande positiv som du tycker att du själv identifierar dig med. Du vill tro att du snappar upp scenarior som ingen annan gör. Du är troligtvis mer narcissistisk än HSP.
Ta mindre steg i så fall. Om du inte klarar av att "cold approacha" henne, så hitta på något annat att göra som kräver mod, i samma riktning. T.ex. kolla på henne.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!