Moraliskt acceptabla terrordåd

Låt säga att man får cancer och bara har sex månader kvar att leva, blir oskyldigt dömd för exempelvis våldtäkt, hamnar hos kronofogden utan möjlighet att någonsin bli skuldfri eller för övrigt känner sig allmänt trött på livet och bestämmer sig för att avrunda plågan. Är det då att visa civilkurage, heroiskt och moraliskt rätt att i ett gott syfte begå terrordåd?
Varför bara dö utan att först bidra med något positivt för landet och samhället... Lönar det sig?
Vilka terrordåd skulle vara moraliskt acceptabla och kanske t.o.m. hjältemodiga att begå?

Per definition är terrordåd något som riktas mot civila, eller oskyldiga människor. Jag kan inte se något heroiskt eller moraliskt försvarbart i det. Att mörda exempelvis en politiker behöver inte strikt vara ett terrordåd då dådet kan backas upp med motiv. Men att kallblodigt mörda är bara fel.

Jag är osäker på hur du resonerar. Vad skulle ett terrordåd någonsin skapa för positiva effekter i samhället?

Börja framställa ett riktigt jävla nice knark som man säljer så mycket man bara kan för att säkra sin familjs framtid. Typ crystal meth

Vem sa att oskyldiga skulle mördas och vem påstod att det skulle göras kallblodigt? Att rent hypotetiskt prickskjuta exempelvis Fredrik Reinfeldt när han som statsminister höll på som värst. Hade det inte varit en insats för Sverige.. Eller lurpassa på lustjägare i skogen och andra djurplågare eller följa med valfångstfartyg till havs och göra en insats där.

Du får nog läsa på lite om definitionen av terrordåd.

Men vad gör dessa exempel till terrordåd? Själva begreppet terror innebär tyranni, att sprida fruktan, vilket jag inte kan se något ”heroiskt” i. Hur är egentligen detta med terror önskvärt?

Att du ser ett mord på en statsminister som en samhällstjänst är ju ditt perspektiv, alla andra som gillar statsministern då? Eller alla som avskyr honom men inte vill se honom mördad? Du tar en egenrätt på att bestämma vem som ska dö ”för allas bästa”, vilket trots sin goda intention även är en väldigt egoistisk tanke.

Jag tror att om man vill göra som du menar och uppnå någon långvarig effekt måste man göra en false flag, alltså en dubbelbluff.

Ta Breivik som exempel; han mördade en massa sossar och några muslimer för att han hatar sossar och muslimer. Vad blir följden? Folk börjar sympatisera med Arbeiderpartiet och tycka att kritik mot Islam=Breivik.

Alltså var Breiviks aktion kontraproduktiv.(Så vida han inte gjorde en false flag )

Vill man exempelvis sänka Islam i Sverige ska man konvertera till Islam och knalla in på en skola och slakta en massa ungar vrålandes Allah Akbar, eller motsvarande.

Just det är väl sant. Breivik ville dock inte terrorisera utan bara spränga och skjuta och han planerade dessutom att låta sig tas av polis efteråt. Hur kan det vara att injaga fruktan i ett samhälle? Vem kan efteråt vara rädd för en sådan person? Då är Ulf Borgström en mer renodlad terrorist.

Enligt mig är det för att upprätthålla demokrati nödvändigt att mörda statsministrar och andra folkvalda som inte gör vad dom lovar när de valdes. Och skjuta folk som inte borde ha rösträtt.

Ok, du har en pervers längtan efter att mörda människor som inte tycker som du.

Men som sagt, vill du faktiskt åstadkomma en förändring måste du kunna tänka i allra minst två steg. Vad blir effekten på samhället? Har t ex ISIS terrordåd i väst gjort dem mer populära i väst? Går just nu en dokumentär om Vietnamkriget på SVT, där de bl a berättade om Song My-massakern, och om hur amerikansk polis sköt ihjäl demonstrerande studenter. De ansvariga för detta ville nog fortsätta spöa kommunister. Effekten blev istället att krigsmotståndarna vann allt mer stöd och att USA drog sig ur kriget.

Detta tror jag väldigt ofta är sant: att mörda människor som inte tycker som du ÖKAR populariteten för just deras idéer.

Så vilka borde du egentligen mörda för dina sjuka syften?

PS. Måste väl kanske lägga till: GÖR DET INTE! DS.

Jag är troende, troende på så sätt att jag känner av något som är större än egot. Människor är en spelpjäs av en större bild och med det så behöver man bara förstå att vi inte har alla svaren.
Men läste i en bok, kommer inte ihåg vilken, men det vart ett citat som fick mig att finna ro i vissa sammanhang där man känt att allt varit skit och citatet var - Den Gud älskar, prövar han.

När man gör något sådant mot andra individer så sätter man sig själv i ett helvete, man kommer aldrig att vinna den kampen inom sig själv när moral/etik/retorik/medvetandet börjar att krypa sig fram inombords.
Då kan en rättfärdig individ som är hänsynslös utplåna en sådan individ utan att få samma straff då egot inte handlar utan det är förnuftet av att ta till hänsynslösa handlingar mot denna individ som handlat med ignorans som oftast har sitt fotfäste i individens ego.

En terrorist må vara en individ som vill skapar illdåd för en politisk agenda.

Med moral, menar du då att man tänker sig göra något, för att om möjligt få ett samhälle att utvecklas på ett socialt fredligt sätt?

Isåfall har du gjort en moralisk handling i linje med gängse normer som du arbetar inom.

Och om dom normerna som du arbetar inom blir att vägleda samhället i framtiden, då har du ialla fall delvis ( i dagens samhälle så avskyr vi ju blodigt våld, så därför kan det upplevas lite dubbelt ) blivit något av en hjälte, men om dom normerna som du för dig inom ej blir att härska i framtiden , så riskerar du istället att ses av framtida människor som en ny Hitler.

Men vad skulle detta lidande ha med saken att göra? Det riskerar istället att minimera din aktion, eftersom vi i västerlandet framförallt värderar saker i gott och fel beroende på hur stor del det s.k. rationella tänkandet är inblandat.

Om du då agerar utifrån en icke normal situation, så kan folk se det som att ditt rationella tänkande för tillfället är reducerat och då är inte din aktion helt att räkna med så att säga.