Fråga Till alla som tar NÅGON sorts drog

Ibland tänker jag att jag vill sluta helt, med allt jag tar i russyfte. Det som skulle bli kvar då skulle vara snus och benzos.

Jag tänker så, det hinner gå ett tag, och efter det här uppehållet, som ju var menat som att sluta helt, är det så sjukt roligt att knarka.

Varje uppehåll får om det är nog långt mig att minnas varför jag började knarka, nämligen för att det äger att knarka.

Kom igen, vi är väl inte intresserade av något annat än att ha roligt? Klart vi ska knarka. Lite i alla fall. Till fest och så.

Ganska nyligen testade jag just det. Under en tvåveckorsperiod slutade jag tvärt med koffein, nikotin, cannabis och alkohol (drack mig full vid ett tillfälle). Jag mådde klart bättre på alla sätt. Ångesten och depressionen försvann i princip, och jag kände mig som en bättre människa. Efter två veckor kände jag att jag hade uppnått mitt mål, och dessutom köpte min polare en femma superskunk som han glatt bjöd på. Sen var jag tillbaks med allt igen.

I måndags startade min vita cb-vecka, men den här gången ökade ångesten rejält. Antagligen mådde jag bättre förra gången jag slutade.

Trots min ringa ålder är jag redan "beroende" av alkohol, cannabis, nikotin och även om jag inte är riktigt hooked på droger såsom opiater, psykadelia så känner jag dock ett litet sug efter sådana vid en del tillfällen.
Att sluta med allt det jag redan håller på med, och sluta testa nya substanser känns alltför avlägset, mitt liv är inte tillräckligt underhållande för att jag ska stå ut med det. Det är studier, kris i kassan, polare jag inte orkar/hinner träffa. Till slut blir det ju att man bara träffar polarna på helgerna, och då är iaf jag allt som oftast påverkad av något.
Livet måste nog bli alldeles för perfekt först om jag ska lyckas sluta med droger, och trivas med det.

kan inte annat än hålla med
känns som om ja från och med nu skulle leva ett nyktert liv, vad skulle jag då göra?
Nä det skulle bli allt för tråkigt, tycker att en nykter dag kan bli roligare bara iom att
man vet om att man ska ta något dagen efter. Vill leva det här livet ett bra tag till.

Tjena!
Hoppas du tar det lugnt med spriten i alla fall; den ger värst bestående men.
Lycka till med allt!

LD

Jag är och kommer förbli en halv knarkare som skjuter im mig allt jag får tag på.

OT:

Va fan, hur jävla länge skall Rohyp sitta i egrntligen? Är fortfarande sjukt seg efter 12 timmar...

välkommen till efterseghetens realitet

Pallar inte läsa några svar i tråden, men det bästa tips jag kan dela med mej av, som åtminstone funkat för mej, är att försöka finna en själslig ro där det inte fattas dej något som behöver fyllas av ett förhållande eller dylikt slöseri med tid och själslig energi. Ponera att ditt livs kärlek (enligt din egen övertygelse, naturligtvis) trillar in i ditt liv, och du bygger all din lycka kring ert förhållande. Vart ska du fly när det skiter sej? Visst, du kan springa ifrån bruden, jobbet, staden, men aldrig dej själv. I mina ögon är det dömt att misslyckas om man hänger upp sitt välbefinnande på någon annan person - det är fortfarande ett beroende (hälsosammare eller ej kan däremot diskuteras)... Grunda med att försöka stå ut med dej själv i din ensamhet (utan ensamhet ingen förståelse för sin grundproblematik), när du nått den punkten tror jag du kommer känna att det finns få saker som bekommer dej - droger, kvinnor, ångest och lidande framstår inte längre så förfärligt ifall du har ryggen fri och ett själsligt förtroende inför dej själv. Därmed inte sagt att man behöver lägga av för gott - har man kommit till denna nivå av självmedvetande och inre ro har åtminstone jag funnit att det går knarka till det titt som tätt utan att förlora kontrollen.
Har man dessutom tidigare sabbat totalt katastrofalt för sej hjälper det ofta att påminna sej själv om detta och ge sej fan på att man inte ska dit igen....

Lagliga:cigaretter och kaffe är jag helst inte utan,då kan det gå riktigt illa:shoot2:
De och lite olagliga substanser,amfetamin(min älskling ) och kokain är det som håller mig vid liv känns det som...

Alkohol skulle jag lätt kunna undvara, en riktig fuling-drog som man tar istället för "The good stuff" eftersom de bra sakerna tyvärr är olagliga
Fast det är förståss olika från person till person...

Jag tar droger för att må bra...för att kunna LEVA relativt normalt...
Vill inte att gå tillbaka till mitt liv som det var innan... Jag vet att jag inte kan fortsätta såhär heller, jag måste trappa ner...sova och äta bättre men min självdestruktiva ådra verkar vara för stark:evil:

Bytte ut ätstörningar (anorexi,bulimi) mot droger... Mitt liv hade styrts och styrs fortfarande till en viss del av matångest,planering,fetmafobi mm...
Jag tröttnade...Svälta,äta-spy tex. funkade inte längre... Fick hitta nåt nytt...
Ja, jag är missbrukare... missbrukar nog det mesta mer eller mindre förutom saker som vore bättre för de flesta som arbetsnarkoman, sportfåne mm... sånt som ändå för med sig en del positivt...
Självklart måste jag vara så självdestruktiv som möjligt, välja det som skadar mest, hånskrattar åt mig själv inombords när jag straffar den jag
hatar = mig själv... Jag ska tydligen krossas...
Det är känslorna som styr mig... Logik är enkelt i teorin men inte i praktiken...Jag vet inte varför jag måste hata och skada mig själv, måste hämnas på mig själv för nåt? vad vet jag?Jag kan inte tvinga mig att känna annorlunda...Jag kan inte tvinga mig att tycka om mig själv när allt jag ser i spegeln är en person som är hemsk,äcklig,egoistisk,ful,fet + massa andra dåliga saker

Att jag gillar affe och kola beror på detta:
För det första behöver jag knappt äta dvs. jag går ner i vikt + att jag slipper ångest över det lilla jag äter, speciellt när efterrätten=en skön lina
Jag tycker bättre om mig själv
Kan umgås med folk, slippa socialfobi, vilket är ett stort plus eftersom jag oftast stänger in mig på mitt rum annars,får ångest,tycker allt är meningslöst och vill dö...

Drogerna ger mig ett liv, de får mig att våga göra saker
Jag slipper vandra omkring som en meningslös zombie dag efter dag efter dag... *SUUUUCK*

Efter varje tjack-race känns det som om jag har utvecklats så otroligt många gånger mer än jag skulle gjort under "normala" omständigheter... och jag har haft sjukt roligt! När jag inte tar nåt känns ingenting speciellt kul...
Ifall man tvunget måste hitta nån mening med sitt liv ska min vara att ha kul... kan jag inte ha/tycka nåt är kul då är det lika bra att jag dör...
Så drogerna har på sätt och vis räddat mitt liv...

Drogerna har gett mig ett liv...
Men fortsätter jag såhär kommer de även att ta mitt liv...



Är tjackad som fan nu och har inte sovit på några dygn så det kan hända att jag skrivit nåt heltokigt men eftersom jag är heltokig och ett knarkande psykfall så rår jag väl inte för att jag är knäpp heller!!

Tjackis vet säkert vem vi kan skylla på

Jaså, Tjackis? Det kunde man ju tänka sig
Hur gammal è du då? Har du kört så här länge?

Hoppas du börjar inse tjackets negativa effekter innan du blivit för förälskad.

Peace..