• 1
  • 2
2018-02-01, 22:03
  #1
Medlem
Jag har i nästan 10 år flugit fram och tillbaka mellan olika läkare, psykiatriker, psykologer, mottagningar med mera utan större resultat fram tills nu egentligen, ADHD, depression och möjligen en personlighets störning. Men jag känner och är ganska övertygad om att jag har någon form av paranoia som inte är normal, dock har jag inte vågat ta upp detta med någon men nu börjar detta bli värre och ta över mitt liv helt och hållet. Det är små saker, om jag råkar köra lite för fort t.ex över tillåten hastighet, då tänker jag direkt katastrof tankar som "tänk om någon filmade mig nu och skickade det till polisen" och då är panik ångesten ett faktum. Så här ser mitt liv ut, hela tiden. Paranoid så in-i-helvete för allt. Om någon är minsta otrevlig mot mig, låter kort eller inte svarar alls, då tänker jag direkt "Vad har jag gjort för fel, har jag skadat den här människan, hatar den här personen mig, hur ska jag komma ur detta osv osv". Jag är alltid på helspänn, går på nålar för att inte göra andra människor upprörda eller illa till mods, jag är totalt livrädd för att hamna i konflikter och liknande så jag umgås så lite som möjligt med andra, dels för att jag tror att andra vill mig ont och att ingen vill ha mig nära ändå. Jag har varit sådan här så länge jag kan minnas, ältar allt som hänt i mitt liv och kan aldrig förlåta mina misstag. När jag tänker efter så har jag dock aldrig gjort något hemskt mot någon eller någon, men jag typ inbillar mig att jag har gjort det, och det blir bara värre och värre... vad tror ni? Kan detta vara normalt eller är finns det diagnoser för sånt här?

PS: När jag skriver detta så går mina tankar till att någon här vill mig något ont.. typ, så snälla håll trevlig ton :/
Citera
2018-02-01, 22:22
  #2
Medlem
okok1s avatar
Tycker det låter som GAD.

https://www.1177.se/Orebrolan/Fakta-...--GAD/?ar=True
Citera
2018-02-01, 22:23
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jossan30
Jag har i nästan 10 år flugit fram och tillbaka mellan olika läkare, psykiatriker, psykologer, mottagningar med mera utan större resultat fram tills nu egentligen, ADHD, depression och möjligen en personlighets störning. Men jag känner och är ganska övertygad om att jag har någon form av paranoia som inte är normal, dock har jag inte vågat ta upp detta med någon men nu börjar detta bli värre och ta över mitt liv helt och hållet. Det är små saker, om jag råkar köra lite för fort t.ex över tillåten hastighet, då tänker jag direkt katastrof tankar som "tänk om någon filmade mig nu och skickade det till polisen" och då är panik ångesten ett faktum. Så här ser mitt liv ut, hela tiden. Paranoid så in-i-helvete för allt. Om någon är minsta otrevlig mot mig, låter kort eller inte svarar alls, då tänker jag direkt "Vad har jag gjort för fel, har jag skadat den här människan, hatar den här personen mig, hur ska jag komma ur detta osv osv". Jag är alltid på helspänn, går på nålar för att inte göra andra människor upprörda eller illa till mods, jag är totalt livrädd för att hamna i konflikter och liknande så jag umgås så lite som möjligt med andra, dels för att jag tror att andra vill mig ont och att ingen vill ha mig nära ändå. Jag har varit sådan här så länge jag kan minnas, ältar allt som hänt i mitt liv och kan aldrig förlåta mina misstag. När jag tänker efter så har jag dock aldrig gjort något hemskt mot någon eller någon, men jag typ inbillar mig att jag har gjort det, och det blir bara värre och värre... vad tror ni? Kan detta vara normalt eller är finns det diagnoser för sånt här?

PS: När jag skriver detta så går mina tankar till att någon här vill mig något ont.. typ, så snälla håll trevlig ton :/

Tänk om du får inducerade tankar!??
Citera
2018-02-01, 22:25
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av CheapCharlie
Tänk om du får inducerade tankar!??


Eh va?
Citera
2018-02-01, 22:28
  #5
Medlem
NovaOculuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jossan30
Eh va?
Hej Jossan30, vad bra att du skriver här och söker efter hjälp.

Det låter som att du kanske har problematik med anknytning eller självförtroende. Det är vanligt att man tror att andra gör saker mot en av ren illvilja. Det viktiga att komma ihåg är att många människor är snälla, men många snälla kan också ha en dålig dag. Misstag händer och ingen håller det emot dig.
Citera
2018-02-01, 22:33
  #6
Medlem
Överkännslig. Dömmer alla.

Man kan inte läsa andra så bra som man tror.

Man får helt enkelt sluta läsa andra å va positiv
Även om vissa uttrycker sig konstig så blundar man

Ps inte när du kör bil då lol
Citera
2018-02-01, 22:37
  #7
Medlem
Det låter som en nypa social fobi åtminstone. Kan själv känna mig extremt utsatt efter att ha startat en tråd och undviker därför att någonsin gå tillbaka och läsa svaren.
Citera
2018-02-01, 22:42
  #8
Medlem
Brukar bägaren rinna över ibland? Alltså att du inte pallar att vara på din vakt 24/7 så att du tillslut gör något omdömeslöst?
Citera
2018-02-01, 22:52
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av black-canary-bird
Brukar bägaren rinna över ibland? Alltså att du inte pallar att vara på din vakt 24/7 så att du tillslut gör något omdömeslöst?

Nja inte vad jag kommer på sådär på rak arm faktiskt, bägaren rinner ju över rätt så ordentligt och väldigt ofta för minsta lilla (saker som jag beskrivit ovan) men det är inte så att jag gör något omdömeslöst nej hehe.
Citera
2018-02-01, 22:54
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av herter
Det låter som en nypa social fobi åtminstone. Kan själv känna mig extremt utsatt efter att ha startat en tråd och undviker därför att någonsin gå tillbaka och läsa svaren.


Ja jag undvek att skriva en hel del saker i detta inlägget just för att inte skapa en "trigger känsla" just så som du beskriver.
Citera
2018-02-01, 23:11
  #11
Medlem
Fioreens avatar
Paranoia har du inte, det kännetecknas av andra symptom. Troligtvis lider du av ångest. Har du upplevt ett trauma eller vuxit upp i en miljö som utvecklat ett dysfunktionellt anknytningsmönster?
Citera
2018-02-01, 23:29
  #12
Medlem
Okej bra! Jag tror du är rädd för livet. Du är rädd för att må bra och du är rädd för att uppfylla dina drömmar. Sen kan det ju också vara så som några varit inne på, du verkar ha anknytningsproblem/social ångest etc. Men, dessa tycker jag dock hänger ihop. Jag tror att du fått dålig stöttning och vägledning som barn, av vilka då..? Det har resulterat i ett svagt "jag" och en svajig självkänsla. Din identitet blir svårdefinierbar för dig själv och andra om du hela tiden anpassar dig efter din omgivning. Men allt detta vet du antar jag?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in