Passerade henne som hastigast på en tågperrong.
Hon talade i telefon med ett ansiktsuttryck som om hon vore nykär.
"- Stanna där du är, så kommer jag strax."
Citat:
Ursprungligen postat av
CaptainMagenta
Såg henne på H&M i Mölnvik för drygt en vecka sedan.
Hon såg inte direkt lidande ut, gick runt och kollade på kläder samtidigt som hon babblade i telefon "om väder och vind" med någon bekant. Bekymrade sig inte ens om att avsluta samtalet när hon skulle betala i kassan....
Känslan jag fick var knappast "en sörjande änka"!
