SCB:s lönestatistik bygger på faktiska löneuppgifter som de begär in från näringsidkare. De har enligt Lag (2001:99) om den officiella statistiken en uppgiftsskyldighet.
Enligt Förordning (2001:100) om den officiella statistiken 5 § ska näringsidkare lämna uppgifter om:
1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver verksamheten,
2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,
3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,
4. antalet anställda, deras sysselsättning, löner och yrken samt vakanser,
5. lagerhållning,
6. investeringar,
7. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,
8. priser för varor och tjänster,
9. intäkter och kostnader,
10. import och export,
11. energiåtgång,
12. tillgångar och skulder,
13. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,
14. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt, och
15. miljöskyddskostnader. Förordning (2013:946).
Sedan varierar osäkerheten med sektor och yrke. För offentlig sektor är uppgifterna mycket säkra. För privat sektor bygger de på en (stor) urvalsundersökning vilket innebär en större osäkerhet. Du kan men uppgifterna från SCB ta fram 95% konfidensintervall.
Att regelmässigt dra bort 5000 SEK är knappast lämpligt.