Tror någon på Russels tekanna på allvar?

Håller med rylle63.

Och vill tillägga, att allegorin skapades i en tid, där logik och epistemologi fortfarande dominerades av ett tämligen exklusivt käbblande mellan "absoluta" filosofiska modeller.

japp,
liksom en del seriöst tror/vet att jorden är platt

Det beror på vad som mera precist/specifikt menas med "ateism".


Japp; logik är inte automatisk valid på området av postulerad transcendent existens. Vilket dock inte ändrar på att transcendenta koncepter är ofalsifierbara.

Ursäkta impertinensen och låt mig interfoliera med ett desideratum;
digressionen tycks tillta..

Spörsmålet gällde ju om tekanneallegorin utövas som aktiv trossats

Diskursiv diskrepans är inte nödvändigvis disruptiv


I så fall torde det vara enkelt att påpeka, att det är en allegori.

hm,
korrektion;
även utövas som trossats..

Visst. Det finns ju tyvärr fortfarande en del debattörer, som inte vet vad en allegori är och vad en allegori har för debatt-funktion.

Fast enligt teisterna överlag så agerar ju Gud i det empiriska universum och torde då gå att belägga på ett empiriskt vis. Om inte så är han ju i stort irrelevant att förhålla sig till och något man inte behöver förhålla sig till och oskiljbar från något som inte existerar.

Nej, det tror jag knappast. Däremot så har ju flera mock-religioner skapats just för att bevisa det absurda med våra vanliga religioner.

1. En tekanna är per definition ett materiellt objekt. Om du med "osynlig" menar något som är utsträckt i rummet men som vi inte kan uppfatta med vår synförmåga så är det fortfarande ett materiellt objekt. Om du med "osynlig" menar en tekanna som är immateriell så är det en självmotsägelse för om det inte är materiellt så är det helt enkelt inte en tekanna, definitionsmässigt. Då har du bara utökat begreppet "tekanna" till att betyda något det inte betyder.
   
   
2. Genom filosofi.
   
   
3. Det andra du tar upp, om bevisbördan, är intressant. Ibland brukar man säga att den som kommer med ett påstående (eller ett positivt påstående) har en bevisbörda. Men det innebär att den som påstår att "den som kommer med ett påstående har en bevisbörda" måste bevisa det, och hur ska det gå till utan att hamna i en oändlig regress? Det bästa är nog att skippa snacket om att vissa har en specifik ”börda” att bevisa något. Den som är mest nyfiken kan helt enkelt fråga den andra vilka grunder denne har för sitt påstående och sedan avgöra huruvida de håller eller är rimliga för att rättfärdiga påståendet.

japp,
god retorik och (korrekt) tillämpning av klassiska stilfigurer är på tillbakagång,
men,
tänker inte vara messerschmidt och börja kasta igelkottar i glashus...

Visst är det så, jag utgår ifrån den definition som bland annat återfinns hos Nationalencyklopedin:

ateism (franska athéisme, av grekiska nekande a och theoʹs ’gud’), åsikten att det inte finns någon gud.

Nu var det ju inte logik utan naturvetenskap det handlade om. Vissa ateister menar tvärtom, man kan motbevisa Guds existens med hjälp av logik. Ex. genom att påstå att alla meningsfulla definitioner av Gud är självmotsägande. Det skulle innebära att Gud endast är ofalsifierbar i en naturvetenskaplig mening, men att Gud kan falsifieras med hjälp av andra medel.