__________________
Senast redigerad av enkvist 2018-01-17 kl. 09:21.
Senast redigerad av enkvist 2018-01-17 kl. 09:21.
__________________
Senast redigerad av Vackertjej 2018-01-17 kl. 10:29.
Senast redigerad av Vackertjej 2018-01-17 kl. 10:29.
__________________
Senast redigerad av Schablonbild 2018-01-17 kl. 12:39.
Senast redigerad av Schablonbild 2018-01-17 kl. 12:39.
Citat:
Att du klarar komvux säger inte ett dugg om hur smart du är. Idag är proven man gör i skolan ca hälften så svåra som de var för tjugo år sedan. Det har lett till att högskolestudenter inte ens kan läsa och skriva. Hade du gått komvux för något decennie sedan hade du fått icke godkänt i alla ämnen.
Många nybörjarstudenter har problem med att skriva korrekt, visar en pilotundersökning vid Lunds universitet. En femtedel av studenterna i studien bedömdes ha så stora brister att de knappt kan tas om hand inom ramen för utbildningen. "Som exempel kan nämnas att det fanns en text utan en enda korrekt mening", skriver Josefsson och Santesson.
https://www.sydsvenskan.se/2017-10-04/manga-studenter-kan-inte-skriva-korrekt
Ny analys. I årskurs 1 på gymnasiet har hälften av eleverna problem med enkla beräkningar de borde lärt sig på mellanstadiet.
https://www.dn.se/debatt/gymnasister-har-svart-klara-matematik-for-mellanstadiet/
Kraftigt ras i högskolestudenterns mattekunskaper. Inom några civlingenjörsprogram var det fler än en tredjedel av nybörjarna som inte ens klarade grundskolematematiken.
https://www.svd.se/kraftigt-ras-i-hogskolestudenterns-mattekunskaper
I dagens Kaliber berättar universitetslärare om studenter med låga förkunskaper, om krav som sänks och om ett ersättningssystem som ger mer pengar ju fler studenter som godkänns. – Lärare har ju i alla tider klagat på att studenterna är svaga att de kan inget och sånt, men det som har hänt nu är någonting helt annat, att det är så många som har så påtagliga svagheter i sina förkunskaper och färdigheter. Humanekologen Ebba Lisberg Jensen är en av de universitetslärare som gått ut offentligt och talat om högskolestudenter som ligger på 13-åringars nivå när det gäller att läsa och skriva. – När man ser vad de som skrivit, de som har problem och det har inte alla, men allt fler, då blir det ofta så påvert att man som lärare inte kan utläsa vad som står, alltså man fattar inte vad det står.
Det finns både svenska studier, internationella jämförelser och diagnostiska prov som visar att svenska ungdomars kunskaper i bland annat matematik och svenska har sjunkit under senare år. Så vad händer då när allt sämre förberedda gymnasister möter en högskola med ekonomiska incitament att godkänna så många som möjligt? De kommer med mindre i bagaget än vad jag och andra universitetslärare förväntar oss, de har gått i skolan, kraven för att man ska komma in på lärarutbildningen och bli samhällslärare är att man har matte B, samtidigt märker man att de inte verkar förstå ens elementa som de borde ha lärt sig i matematiken redan på högstadiet.
Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna 9 av 10 studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Men det är klart att det är ingen som säger att vi sänka kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto tror jag att vi gör det Ja, studenternas förkunskaper har försämrats och för att tillräckligt många ska bli godkända måste vi antingen jobba mer än de har betalt för - eller sänka kraven. Lasse Ekstrand undervisar i ekonomi vi högskolan i Gävle. – Lärarana känner sig pressade ibland till att godkänna på nåder. Hon menar att sjunkande förkunskaper och sänkta krav är ett hot mot patientsäkerheten.
Åsa Cider har gett fysiologikursen i 10 år. Hon upplever att studenternas förkunskaper i matematik och fysik har försämrats under den tiden. I våras var det bara 35 procent av de blivande arbetsterapeuterna som klarade tentan. Efter omtentan ville studenterna byta examinator. – Och då blev jag inkallad till ledningen och så sade de att det var ju fel på tentan, de sade att studenterna ska inte behöva kunna det här, att det är alldeles för svårt. Och det är ju inte för svårt, det är ju det som vi haft hela tiden.
Och från och med den här terminen har man gjort om kursen i fysiologi. Åsa menar att man anpassar nivån efter sjunkande förkunskaper. Hon menar att kraven har sänkts. – I praktiken ja, det finns liksom inga möjligheter - annars skulle ju alla lärarstudenter få tillbringa en massa extraterminer innan de blev färdiga med sin utbildning, så man är ju bara piskad rent praktiskt att sänka kraven. Och det känns som att det blir en ond cirkel som man fasar för, att studenterna kommer med lägre kunskaper från grundskola och gymnasium och så är de lärarstudenter och så utexamineras de med mindre i bagaget än vad tidigare generationers lärare hade och då sänks väl kunskapsnivåerna ytterligare i grundskola och gymnasium, jag vet inte var det ska sluta det hela. Det känns ju djupt bekymmersamt. Så då det blir så att man till sist kanske mer eller mindre låter nåd gå före rätt och släpper igenom studenter som man kanske egentligen inte borde släppa igenom därför att man helt enkelt inte har mer resurser att lägga på dem, inte mer tid och inte mer ork.
Men i takt med att tentorna blir sämre och sämre, problemet är att det blir färre och färre som har förmåga att leva av egen kraft. – Ämnesmässigt är det tveklöst så att , till exempel i matematik har vi på KTH sett att kunskaperna har minskat, de som börjar idag är i mindre grad förmögna att klara uppgifter som de i högre grad var förmögna att lösa för 10 år sedan, det ser vi som fastställt.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/251952?programid=1316
Studiekraven på högskolorna har sänkts så kraftigt att det egentligen är gymnasienivå studenterna läser på. Så "universitet" finns inte längre, man kan kalla det gymnasium.
Att du klarat komvux med 73 i IQ säger ju något om kraven på komvux, eller hur?
Många nybörjarstudenter har problem med att skriva korrekt, visar en pilotundersökning vid Lunds universitet. En femtedel av studenterna i studien bedömdes ha så stora brister att de knappt kan tas om hand inom ramen för utbildningen. "Som exempel kan nämnas att det fanns en text utan en enda korrekt mening", skriver Josefsson och Santesson.
https://www.sydsvenskan.se/2017-10-04/manga-studenter-kan-inte-skriva-korrekt
Ny analys. I årskurs 1 på gymnasiet har hälften av eleverna problem med enkla beräkningar de borde lärt sig på mellanstadiet.
https://www.dn.se/debatt/gymnasister-har-svart-klara-matematik-for-mellanstadiet/
Kraftigt ras i högskolestudenterns mattekunskaper. Inom några civlingenjörsprogram var det fler än en tredjedel av nybörjarna som inte ens klarade grundskolematematiken.
https://www.svd.se/kraftigt-ras-i-hogskolestudenterns-mattekunskaper
I dagens Kaliber berättar universitetslärare om studenter med låga förkunskaper, om krav som sänks och om ett ersättningssystem som ger mer pengar ju fler studenter som godkänns. – Lärare har ju i alla tider klagat på att studenterna är svaga att de kan inget och sånt, men det som har hänt nu är någonting helt annat, att det är så många som har så påtagliga svagheter i sina förkunskaper och färdigheter. Humanekologen Ebba Lisberg Jensen är en av de universitetslärare som gått ut offentligt och talat om högskolestudenter som ligger på 13-åringars nivå när det gäller att läsa och skriva. – När man ser vad de som skrivit, de som har problem och det har inte alla, men allt fler, då blir det ofta så påvert att man som lärare inte kan utläsa vad som står, alltså man fattar inte vad det står.
Det finns både svenska studier, internationella jämförelser och diagnostiska prov som visar att svenska ungdomars kunskaper i bland annat matematik och svenska har sjunkit under senare år. Så vad händer då när allt sämre förberedda gymnasister möter en högskola med ekonomiska incitament att godkänna så många som möjligt? De kommer med mindre i bagaget än vad jag och andra universitetslärare förväntar oss, de har gått i skolan, kraven för att man ska komma in på lärarutbildningen och bli samhällslärare är att man har matte B, samtidigt märker man att de inte verkar förstå ens elementa som de borde ha lärt sig i matematiken redan på högstadiet.
Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna 9 av 10 studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Men det är klart att det är ingen som säger att vi sänka kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto tror jag att vi gör det Ja, studenternas förkunskaper har försämrats och för att tillräckligt många ska bli godkända måste vi antingen jobba mer än de har betalt för - eller sänka kraven. Lasse Ekstrand undervisar i ekonomi vi högskolan i Gävle. – Lärarana känner sig pressade ibland till att godkänna på nåder. Hon menar att sjunkande förkunskaper och sänkta krav är ett hot mot patientsäkerheten.
Åsa Cider har gett fysiologikursen i 10 år. Hon upplever att studenternas förkunskaper i matematik och fysik har försämrats under den tiden. I våras var det bara 35 procent av de blivande arbetsterapeuterna som klarade tentan. Efter omtentan ville studenterna byta examinator. – Och då blev jag inkallad till ledningen och så sade de att det var ju fel på tentan, de sade att studenterna ska inte behöva kunna det här, att det är alldeles för svårt. Och det är ju inte för svårt, det är ju det som vi haft hela tiden.
Och från och med den här terminen har man gjort om kursen i fysiologi. Åsa menar att man anpassar nivån efter sjunkande förkunskaper. Hon menar att kraven har sänkts. – I praktiken ja, det finns liksom inga möjligheter - annars skulle ju alla lärarstudenter få tillbringa en massa extraterminer innan de blev färdiga med sin utbildning, så man är ju bara piskad rent praktiskt att sänka kraven. Och det känns som att det blir en ond cirkel som man fasar för, att studenterna kommer med lägre kunskaper från grundskola och gymnasium och så är de lärarstudenter och så utexamineras de med mindre i bagaget än vad tidigare generationers lärare hade och då sänks väl kunskapsnivåerna ytterligare i grundskola och gymnasium, jag vet inte var det ska sluta det hela. Det känns ju djupt bekymmersamt. Så då det blir så att man till sist kanske mer eller mindre låter nåd gå före rätt och släpper igenom studenter som man kanske egentligen inte borde släppa igenom därför att man helt enkelt inte har mer resurser att lägga på dem, inte mer tid och inte mer ork.
Men i takt med att tentorna blir sämre och sämre, problemet är att det blir färre och färre som har förmåga att leva av egen kraft. – Ämnesmässigt är det tveklöst så att , till exempel i matematik har vi på KTH sett att kunskaperna har minskat, de som börjar idag är i mindre grad förmögna att klara uppgifter som de i högre grad var förmögna att lösa för 10 år sedan, det ser vi som fastställt.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/251952?programid=1316
Studiekraven på högskolorna har sänkts så kraftigt att det egentligen är gymnasienivå studenterna läser på. Så "universitet" finns inte längre, man kan kalla det gymnasium.
Att du klarat komvux med 73 i IQ säger ju något om kraven på komvux, eller hur?
Jag borde inte besvara en pissråtta som dig. Men jag kan ju meddela dig att jag började lugga på komvux för 10 år sedan
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera