Citat:
I går kväll publicerades en artikel av forskaren Henrik Lysell: http://tt.omni.se/e74203045ff36564198ecfe407b1658c1623e584
Ett extremt ovanligt samförstånd och
---
Avskedsbrevet som lämnades i villan i Bjärred är underskrivet av båda föräldrarna och polisen säger sig vara säker på att till exempel ingen vilseletts att underteckna brevet. Föräldrarna skriver där om döttrarnas sjukdom, ME, kroniskt trötthetssyndrom och polisen har redogjort för vad som skrivits: "Ingen av oss kommer någonsin att kunna leva ett liv i egentlig mening".
– Generellt för föräldrar som dödar sina barn är ett framträdande motiv, återigen något som skiljer sig från annan typ av dödligt våld, att man genom sin egen uppfattning vill uppnå något gott. Men ofta står det i bjärt kontrast mot omgivningens uppfattning, säger Henrik Lysell.
När hela familjer dödas av en gärningsperson finns ibland uppfattningen att familjemedlemmarna inte kan leva vidare, ofta kopplat till privatekonomiska problem.
– Så ibland är det parat med en slags narcissistisk uppfattning om att livet står och faller med en själv, samtidigt som man vill bespara lidandet för andra.
---
Han nämner åtminstone "narcissistisk uppfattning", men vet inte om han med det menar att direkt peka på en narcissistisk störning.
Ett extremt ovanligt samförstånd och
---
Avskedsbrevet som lämnades i villan i Bjärred är underskrivet av båda föräldrarna och polisen säger sig vara säker på att till exempel ingen vilseletts att underteckna brevet. Föräldrarna skriver där om döttrarnas sjukdom, ME, kroniskt trötthetssyndrom och polisen har redogjort för vad som skrivits: "Ingen av oss kommer någonsin att kunna leva ett liv i egentlig mening".
– Generellt för föräldrar som dödar sina barn är ett framträdande motiv, återigen något som skiljer sig från annan typ av dödligt våld, att man genom sin egen uppfattning vill uppnå något gott. Men ofta står det i bjärt kontrast mot omgivningens uppfattning, säger Henrik Lysell.
När hela familjer dödas av en gärningsperson finns ibland uppfattningen att familjemedlemmarna inte kan leva vidare, ofta kopplat till privatekonomiska problem.
– Så ibland är det parat med en slags narcissistisk uppfattning om att livet står och faller med en själv, samtidigt som man vill bespara lidandet för andra.
---
Han nämner åtminstone "narcissistisk uppfattning", men vet inte om han med det menar att direkt peka på en narcissistisk störning.
Citat:
Även där var pappan med.
Agnes var då 12 år och kan, helt normalt, ha tyckt det var pinsamt att ha pappa med.
Då fick hon sluta med sin fotboll.
Kanske hände samma med Moa kring samma ålder och med hennes pianolektioner, att hon tyckte det var jobbigt och pinsamt att pappa satt bredvid och hela tiden lade sig i?
Då fick hon sluta med det.
Det är ju inte barnen som själva isolerat sig i hemmet och inte heller var det dessa båda döttrar som var drivande i att en omfattande hemundervisning skulle till.
Inte heller var någon av flickorna psykiskt sjuka och gillade Mind på Facebook.
Inte heller var det döttrarna som på sina respektive skolor beskrev hur svårt sjuka de båda var, det var mest Oskar som gjorde.
Flickorna ströp heller inte sig själva.
Wikipedia beskriver hederskultur ganska bra. Hedersrelaterat våld innebär att en person, i de flesta fall en kvinna, blir begränsad i de mest vardagliga formerna. Hon får till exempel inte bestämma klädval, socialt umgänge, utbildning eller framtida make. Kvinnorna är då under ständig bevakning av en manlig familjemedlem när hon lämnar hemmet. I denna kultur är mannens heder mycket viktig och genom detta blir kvinnan i fråga frihetsberövad.
Även kvinnor deltar i förtrycket, vanligen mödrar eller kvinnliga släktingar som förtrycker unga kvinnor.
Agnes var då 12 år och kan, helt normalt, ha tyckt det var pinsamt att ha pappa med.
Då fick hon sluta med sin fotboll.
Kanske hände samma med Moa kring samma ålder och med hennes pianolektioner, att hon tyckte det var jobbigt och pinsamt att pappa satt bredvid och hela tiden lade sig i?
Då fick hon sluta med det.
Det är ju inte barnen som själva isolerat sig i hemmet och inte heller var det dessa båda döttrar som var drivande i att en omfattande hemundervisning skulle till.
Inte heller var någon av flickorna psykiskt sjuka och gillade Mind på Facebook.
Inte heller var det döttrarna som på sina respektive skolor beskrev hur svårt sjuka de båda var, det var mest Oskar som gjorde.
Flickorna ströp heller inte sig själva.
Wikipedia beskriver hederskultur ganska bra. Hedersrelaterat våld innebär att en person, i de flesta fall en kvinna, blir begränsad i de mest vardagliga formerna. Hon får till exempel inte bestämma klädval, socialt umgänge, utbildning eller framtida make. Kvinnorna är då under ständig bevakning av en manlig familjemedlem när hon lämnar hemmet. I denna kultur är mannens heder mycket viktig och genom detta blir kvinnan i fråga frihetsberövad.
Även kvinnor deltar i förtrycket, vanligen mödrar eller kvinnliga släktingar som förtrycker unga kvinnor.
Artikeln du länkade är väldigt balanserat skriven och mycket mer försiktig med sin beskrivning av barmhärtighetsmotivet än vad man många gånger sett här i tråden. Förälderns upplevelse av att handlingen är barmhärtig är i regel inte grundad i de verkliga omständigheterna utan en följd av antingen psykotiska vanföreställningar eller någon slags narcissistisk tanke att andra människors liv är värdelösa utan dem/om de själva gjort något skamfyllt.
Jag tycker liksom du beskriver att det verkar ha funnits en otroligt osund familjedynamik. Pappan verkar ha haft ett enormt kontrollbehov kring barnens aktiviteter. Att mammor tar partnerns parti snarare än barnens är heller inte ovanligt, förutom vid hedersproblematik så tänker jag även på mödrar som inte förmår att gripa in vid sexuella övergrepp eller misshandel från faderns sida gentemot barnen. En dominant och en jagsvag personlighet...
