Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Men jösses då är vi också isolerade ?! Vi umgås inte med våra grannar.Vi låter det stanna vid just lite kallprat om väder och vind etc.
Varken H O A el M var isolerade ?! De var med ut på aktiviteter så som studentfester, midsommarfirande med vänner m.m

Exakt så !
En endaste liten stund ute, i skolan, i trädgården....

De flyttade dit i Mars 2012 om jag inte minns fel! SÅ så många år är det inte frågan om.Bägge föräldrar arbetade mkt och dessutom var O mkt bortrest.Så ja jag tror de var rätt nöjda med den umgängeskrets de etablerat från Stockholm Uppsala Lund och Göteborg där de närmaste vännerna bor och de själva bott i många år !
Självklart kan man kallprata vid sammanstötningar så som vid skolaktiviteter m.m Men tror det stannat vid just det

Ja vuxna ska hjälpa sina sjuka barn. Det är en enkel devis.

Att skaffa barn är ett lotteri med ödet. Barn är ingen beställningsvara med reklamation eller något man kastar bort eller avlivar om de inte blev så bra man tänkt sig.
Att de kunde något tidigare - men inte nu längre - betyder inte att de därför är "ur funktion" och som trasiga ska kasseras.
Det betyder att föräldrar ställer upp, hjälper, stöttar och uppmuntrar barnen till att utnyttja varje minut till att vara lyckliga. Man spelar glad, låtsas att allt är ok, man håller barnens humör uppe.
Om de har hemundervisning hela veckorna ser man väl till att de sitter i trädgården ibland. Skjutsas till skolan, om så bara för att vara med en rast. De sov absolut inte 24 timmar per dygn - då hade de inte kunnat följa 3 resp 4 dagars heltids hemundervisning.

Varför kom de aldrig till skolan en endaste gång på hela höstterminen, trots att mamma hade bil och var hemma tre vardagar per vecka?

Om man låsas vara läkare så borde man hålla sig insatt i dom sjukdomar som man diskuterar i stället för att kränka patienter. Det är oerhört svårt att leva med en sjukdom där ansträngning ger långvarigt förvärrade symtom och innebär en risk för permanent försämring. Så valet står inte mellan en stund i skolan eller i sängen. Valet står mellan att hushålla med krafterna eller riskera en permanent försämring. Man kan sitta i trädgården ibland och aldrig mer återhämta sig.

Sånt vet läkare som håller sig ajour med de senaste rönen inom medicin i stället för gamla fördomar.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/alla-patienter-fortjanar-tillgang-till-effektiv-vard-20171

Nu vet jag inte vad som tärde på tösernas ork mest men det är inte så att Agnes aldrig var ute de senaste åren. Däremot långt mindre än tidigare.
Töserna var ofta i sängen när lärarna undervisade dem och hjälpte dem mycket och läste för dem osv. Töserna var mycket begåvade.

Det är en väldigt stark tanke. Hur ska man återgå om man är så trött att inget stressmoment och ingen ansträngning alls får ske. Hur ska man komma ut cirkeln?
På samma sätt som någon blir djup deprimerad av sin trötthetssjukdom - hur ska den personen märka att trötthetssjukdomen gått över - när depressionen kvarstår och symptomen är snarlika?

Om flickorna nu var djup deprimerade av isoleringen i hemmet men inte hade ME - inte längre eller aldrig hade haft. Hur skulle föräldrarna kunna märka att de enbart nu var deprimerade och inte sjuka i något annat längre?

Moa var sjuk mycket under hela våren.

Nu har ju töserna ingen diagnos på depression, däremot på ME. Det är inte föräldrarna som skall ställa en diagnos. Eftersom barnen varit sjuka länge bör dom ha en pågående läkarkontakt.

Ja, hellre lite livskvalitet, än malande i böcker. Mycket konstig prioritering!

Dom umgicks alltså inte med nån där dom nu bodde efter sex år i Bjärred, dom var bara på festligheter med bekanta från orterna där dom bott tidigare. Vantrivdes dom i Bjärred eftersom dom inte hittade någon för annat än kallprat där?

Moa var sjuk mycket under hela våren.