Att hantera avtändning

Jag skulle vilja dela med mig av lite saker som kan lindra en jobbig avtändning/akut abstinens. Tänkte att andra som också har gått igenom detta också kunde dela med sig av sina tips, samt att människor som lider och söker svar kan hitta det här. Kunde inte hitta en liknande tråd, men däremot massor av trådar med folk som ber om hjälp med sin hemska avtändning. Vet inte om det finns något intresse för en sådan här tråd, men gör ett försök ändå.

Har själv gått igenom riktigt jobbiga avtändningar på bland annat heroin, amfetamin, tramadol, lyrica osv.

Att motionera som fan har alltid hjälpt mig, och då menar jag inte att spendera någon fjuttig timme på gym, utan ut och springa tills du vill lägga dig ner och dö. Även om detta är det sista man vill göra på avtändning, så hjälper det sjukt mycket. Trötta ut dig själv hela tiden och när du känner dig lite piggare igen så är det bara ut och springa igen. Detta kommer ta bort allt fokus från avtändningen och kroppen mår bättre.

Ät massa mat, kroppen är sliten och undernärd från drogerna och att äta god mat mår man bra av. Skit i att du säkert kommer gå upp massa i vikt, det går att fixa till senare.

Spela något gött spel, det kommer ta bort fokus.

Vid svårare avtändningar, så som vid tramadol- eller heroinmissbruk, så kan kroppen ta skada om man slutar tvärt. Här kan man behöva ta något för att lindra, men se upp så att du inte bara skjuter upp din avtändning ännu mer.

Detta var ju skönt. Du radar upp några uppenbara saker för att förbättra välmåendet inte bara under en svacka utan också generellt. Vet man inte om att man mår bättre av stadig kost, sömn, motion, samt att ockupera hjärnan med annat att det dåliga måendet, så vill man vara dum i huvudet och förtjänar inte att må bra.

Man kan också undra vilka hemska avtändningar du har varit med om där du tydligen är frisk nog att
inte bara äta och spela spel, utan även ta en joggingtur? Det du skriver om ser mer ut som en vanlig måndag efter en hård helg.

Inte en gång när jag legat med kramper och haft hallisar, eller spytt och haft feber har jag haft en tanke på mat, än mindre ge mig ut och motionerat. Ska sanningen fram så har jag heller inte varit spelsugen.

"Här behöver man ta något för att lindra" Vad menar du med ta något? Som lindrar vad för typ av skada i en opiatavtändning? Du får väl skriva något konkret om det ska vara ett tips.

Eftersom att det dyker upp trådar hela tiden där folk frågar vad de ska göra för att lindra sin AT så har väl folk inte förstått. Personligt blir jag dum i huvudet efter intensivt användande av tunga droger.

Efter att ha legat och svettats sönder sin madrass och slagit sönder sina prylar så kan man absolut gå ut och springa, köpa en pizza eller spela. Jag får alltid en energikick efter några dagar, då kan man ju antingen gå och köpa mer knark eller göra något vettigt.

hur länge har du varit ren? Det är svårt att sluta och jag blev deprimperad som fan, är fortfrande nere då och då men jag lovar det kommer bättre tider, bara håll borta med all kraft ni har!

Varit ren i 1 år. Första 4 månaderna var inte roliga alls, efter ungefär 9 månader kände jag att jag kunde börja leva "normalt" igen.

Trotts att det är kämpigt tycker jag att det är värt det.

Ser framemot att få må bättre. Har varit ren sedan 20 juni, det blir gradvis bättre, men mina 5 år av intensivt blandmissbruk verkar fortfarande tynga ned min själ. Finner er personer här på flashback i denna avdelning till så stor hjälp, känner mig hemma här. Tack för att du finns, du som läser.

Är stolt idag. Det är en mäktig syn att få se datumet 2018-01-01 och att fortfarande känna min fullständiga dedikation till nykterhet genom milstolparna. Men jag är inte glad, känner mig mycket bruten och väldigt ledsen, men obesegrad och stolt.

Mitt bästa tips är att tro på dig själv samtidigt som du lägger 100% dedikation.

Det är ett bra råd att börja träna, jag gör inte detta själv och enbart på grund utav lathet och obefogad rädsla. Det är tungt att tvinga sig själv till något och vet inte hur jag ska komma ifrån det, samtidigt som jag går igenom mycket självförakt och ånger. Lika snabbt sätter jag upp bortförklaringar och väljer att tro på dem som en inbillning, att jag inte behöver någon träning exempelvis för att sen känna mig lat och se berget av "en massa måsten".

Hade velat sluta ta mig själv för hårt och för allvarligt i hur jag tänker om mig själv, skriver & gör. Även om det behövts att ta sig själv på allvar så vill jag kunna börja koppla av då jag direkt är en martyr mot mig själv och i många fall råder omedvetet självsabotage.

Önskar mer råd om där finns

Måste tillägga att även om man går igenom en lång avtändning, så glöm ej att dagdrömma. Känns som att jag tappat förmågan till att kunna ha drömmar och mål, det är obehagligt och förvirrande då det föder mycket oro för framtiden.

Finns inga genvägar, man kommer må skit under ett par månader och om man pallar stå ut så blir det sakta men säkert bättre.

Problemet är tristesen som ett liv utan kemiska kickar ger, antar att om man lyckas hitta nått som ersätter det till nån grad så kanske det går att hålla sig ren i längden.

Behöver absolut inte vara tråkigt! I början är det det såklart, därför ska man ju ta tillfället i akt att göra massa saker som man inte gör när man har tagit droger. Personligen har jag hittat massvis med saker som jag tycker är jätteintressant och roligt att göra som nykter som jag under berusning tyckte var hemska.

Håller delvis med, det är inte dagdrömmarna i sig utan att man kan börja ställa upp mål för sig själv. Föreställa att man själv lyckats med något, återfå ambitioner i livet, det där försvinner skrämmande snabbt när man är inne i skiten och vips så är den enda ambitionen att bli bäng igen. Om man inte besegrar ambitionen och önskan att bli bäng igen kommer snabbt trilla dit.

Träning är förövrigt ett ypperligt hjälpmedel, behöver dock inte vara så extrem som TS. När du känner suget bara ner och gör tio armhävningar, kör på med olika övningar tills du rensat skallen.

Ja, hur fan gör man? Är själv slav under alkohol och benz och ska köra 40 mil om en timme. Efter en skakig och sömnlös natt blev min smarta lösning en rejäl näsa cola. Kliniken nästa om jag inte krockar.

Upptäckte av en slump att melantonin hjälper mig att trappa ner tramadol. Om det hjälper alla vet jag inte men eftersom det är ett kroppseget ämne är det nog ingen hasard att pröva.

En amerikansk sida menar att man (med rätta) ska se sig som sjuk när man tänder av. Det innebär att avtändningen/nedtrappningen är det centrala i ens liv. Jag har förstått att många kombinerar sitt användande med arbete eller studier och vill ha en så snabb avtändning som möjligt. Om det är möjligt tror jag att man lätt återupptar användandet tills man inte klarar snabba avtändningar längre.

Har en egen nedtrappning på gång sedan juni. Då har jag sett till att jag kan vara ledig och sjuk i första hand och fokusera på nedtrappningen. Har använt tramadol dagligen i över sex år, dels på recept men med tiden också via inköp från shoppar.

Nu är jag nere på doktorns dos: 200 mg/dan och även om jag inte mår särskilt bra har jag tappat lusten att att ta tram så fort ATsymptom kommer. Visst är jag priveligierad som kan ta ledigt så länge men jag insåg till slut att det inte är en quick-fix att bryta ett tramadolberoende.

Motion, mat och intellektuell stimulans är givetvis bra men bara om man orkar.