Noterade att årets reklambråk är igång:
https://www.expressen.se/nyheter/nin...-fem-ar-bakat/
Folk får givetvis tycka vad dom vill och till och med vara hur aktivistiska dom vill, men det är märkligt hur det hela tiden kläs i andra anspråk. Reklamforskaren Nina Åkestam citeras helt okritiskt trots att hon framstår mer som en aktivist. Faktum är att intrycket blir att hon och journalisten tillsammans bedriver en kampanj.
Frågan är varför medierna hela tiden har så svårt att vara sunt skeptiska och ställa kritiska frågor? Det är inget allomfattande problem eftersom en forskare med andra typer av åsikter (säg, Tino Sanandaji) ofta blir korsförhörd. Inte heller kan journalisterna vara omedvetna om att universiteten innehåller många forskaraktivister eftersom de flesta av dem rimligen har läst där.
Jag undrar hur ett sånt här pamflettupplägg kan ta sig förbi morgonmöten och redaktörer? Finns det ingen som är kritisk någonstans?
Exempel på tvärsäkra uttalanden som hade behövt en följdfråga:
"Konsumenterna uppskattar helt enkelt inte det här. Man tycker att det är fel plats och fel tillfälle."
"Den här typen av reklam uppskattas inte och säljer inte."
"Från forskningen vet man att många stör sig på att det finns en så snäv bild av vad som anses vackert och snyggt."
Notera det lömska "många" i den sista meningen. Hon gör alltså tre kvantifierbara påståenden men journalisten begär inga bevis alls.
