Citat:
Ursprungligen postat av
fermion
Ponera att de faktiskt hade en relation, med fel och brister. Ponera att den innehöll märkligt sex och inslag av förnedring som JCA trodde att målsägare AKS gillade. Då var det ju inte enbart AKS som drabbats utan också JCA. Varför detta ältande kring huruvida JCA är ett svin eller inte? I en sådan situation är de flesta män och kvinnor svin.
Ja, då gäller det gamla klassiska könskrigets anarki, men här är det ju inte fråga om den typen av käbbel.
Citat:
Ursprungligen postat av fermion
För övrigt har väl JCA i Sverige lyckats hitta en otroligt obearbetad jaktmark, där hans påstådda status, låtsasvänsterfilosofi och rykte gjort det alltför lätt. Som att rycka strömming ungefär.
Ja, ungefär... men också ungefär som i Frankrike.
Citat:
Ursprungligen postat av fermion
En av anledningarna till varför en sådan person kan lyckas så extremt väl här är tveklöst den totala bristen på bildning hos svensken i gemen.
Tror du..? - Har inte SA lyckats bidra med ett och annat här? - Annars är det väl JCA som uppträtt synnerligen obildat: sparkat nedåt och fjäskat uppåt (även för kvinnor).
Citat:
Ursprungligen postat av fermion
Den attraktion som kan uppstå i det "kulturella" samtalet lyser normalt med sin frånvaro.
Den attraktionen är sällan av sexuell natur - snarare tvärtom. - Men det är klart: Efter högläsning av "Den siste grisen" kanske man är i behov av ett par flaskor vin för att känna det rätta kulturella stinget.
Citat:
Ursprungligen postat av fermion
Med tillräckligt mycket alkohol, spegling och glittrande kulturstatus hos en sådan som JCA så blir väl känslan att verkligen bli sedd alltför oemotståndlig.
Ja, särskilt hos unga tjejer som saknar livserfarenhet och/eller självförtroende. Tydligen har han också haft en oemotståndlig lust att leta upp en ärrad självmordskandidat på något hak i latinkvarteren, för att sedan ta henne till SA:s 99 kvm stora våning med hans påklistrade namn på dörren, som för att redan från början inpränta hur mäktig och inflytelserik han är. - När han kastade eurosedlarna på golvet var han förbannad på att han inte lyckats göra målsäganden svartsjuk; han kunde inte längre smeka med den ena handen och slå, förnedra eller dela ut dolkstötar med den andra; nu fanns bara den rena hämnden kvar.