Utfryst av vänner på grund av min ekonomi

Självklart ska du betala hyra om du fortfarande bor hemma hos föräldrarna och nej om dina föräldrar har det tufft ekonomiskt ska du inte räkna med att få tillbaka dessa pengar sedan oavsett vad mamsen säger. Om du tycker du betalar för mycket och inte kan "förhandla fram" en lägre hyra får du helt enkelt flytta någon annanstans.

Om du inte är relevant i din kompiskrets längre kanske du själv måste vara lite mer initiativtagande där alternativt söka nya bekantskaper.

Lycka till!

Samma här. stå upp för dig du har inte pengar till grejer, inte jag heller säg som det är.

Nej, men jag förmodar att det gick runt för familjen innan TS fick ett jobb som genererade lite extrapengar? Då plötsligt behövs det 3500 kr. Rimligt vore att kanske betala 1500 ifall det endast är för boende/husrum i ett hem som annars inte förändrats ekonomiskt, vilket vi visserligen inte vet någonting om.

Men vi bor i Sverige, ingen ska gå back 3500 kr när man har hyra, el och mat att betala. Gör man det så är det på grund av en situation man själv satt sig i med lån och krediter. Om det är TS fel att hans morsa inte har råd att betala räkningarna så tycker jag absolut att han ska betala 3500 kr, men jag tror nog att det hade gått runt även ifall han betalade hälften av det.

Edit: Jag ska tillägga att jag inte oförstående till att folk har det tufft ekonomiskt. Men jag tror också att det är så att många vägrar att rubba på sin levnadsstandard, t. ex att åka buss istället för bil, dela rum med sina syskon/barn (flytta till mindre lägenhet), skippa pizzan på fredagar osv. Även fattiga familjer har utgifter som man kan spara in på, åtminstone om man inte är i en sits där soc behöver hjälpa en.

Ganska arrogant att säga något som detta när man inte vet några detaljer om mammans ekonomi. Alla ber inte sina barn bidra till hyran för uppfostran/att förbereda barnen för eget boende, vissa föräldrar behöver faktiskt hjälp till hyran från sina barn för att kunna bo kvar. Det kan vara så att mammans ekonomi försämrats sedan TS gick ut gymnasiet, typ att hon inte längre har rätt till bostadsbidrag eftersom hon inte längre har minderåriga barn. Kan vara så att mamman får försörjningsstöd och socialen räknar med att TS bidrar till hyran. Och så vidare.

Och att hitta ett eget boende för mindre är 3500 kr/månad är inte alltid så lätt i en storstad så det är inte nödvändigtvis ett dåligt val av TS att bo kvar.

Det jag dock inte riktigt får ihop är varför TS inte har mer än någon hundralapp över till nöjen per månad trots eftergymnasial utbildning - CSN är väl strax över 10 000 kr/månad och sen lite extrajobb på det borde inte leda till ett så knapert liv. Men det kan så klart finnas alla möjliga anledningar, jag ska inte lägga mig i. Men man kan ju alltid ta en titt på Konsumentverkets kostnadsberäkningar för att se om man kan justera sin budget (https://www.konsumentverket.se/aktue...dsberakningar/), och framförallt se till att ta fullt studiemedel från CSN.

Har läst igenom era svar nu.
Det som @figen skrev tycker jag att ni borde läsa. Den ekonomiska situationen i min familj har blivit sämre på senare år och det är också därför jag betalar lite mer än vanligt.
Jag tar heller inget CSN-lån.

Vet inte om min mamma kommer ha råd att bo kvar efter att jag flyttar, men hon är också vuxen och får ta ansvar för sina val. Att hon har skulder och inte planerar sin ekonomi är inte mitt fel. Jag gör helt enkelt det jag tycker känns rätt just nu.

Även om tråden har gått ifrån min ursprungliga diskussion så känns det bra att få lite feedback på min familjs ekonomi. Jag har också funderat en del på vilka vänner som verkligen bryr sig om mig och det är nog dags för mig att välja rätt vänner, även om det är jobbigt.
Vill också påpeka att jag inte är dum... Jag har gått igenom min ekonomi hur många gånger som helst och gjort mitt bästa av situationen. Om det hade funnits en bättre lösning så hade jag såklart valt den. Ibland får man en dålig hand men det är bara att bita ihop och spela med den.

Jag tror på att man får igen för de tuffa saker man går igenom och jag hoppas att jag får något tillbaka efter att ha levt såhär dessa åren.

Till er som får ekonomisk hjälp från era föräldrar:

• Har du bara vänner som lever likadant som du?
• Brukar du tänka på hur dina vänner har de ekonomiskt?
• Vad tycker du om barn som inte får någon hjälp av sina föräldrar?
• Finns det fördelar och/eller nackdelar med att du får ekonomisk hjälp av dina föräldrar?

Till er föräldrar som ger ekonomisk hjälp till era barn:

• Hur tänker du när dina barn inte får stå på sina egna ben?
• Växte du upp med samma "lyx" som dina barn?
• Lär du dina barn att inte skryta om pengar?

Återigen kul att jag lyckades dra igång en diskussion om detta. Bara fortsätt spotta ut dina tankar och idéer.

Sök extrajobb?

Vad är det som får dig att tro att de ska förstå din situation?


Varför bör inte din blotta existens och de andra allmänt accepterade kriterierna på vänskap göra dig förtjänad av ett förhållande präglat av vänskap.


Varför ska dina vänners uppträdande mot dig ligga i centrum för massor av framtida bekymmer?
Den uppmärksamhet dina vänner gav dig var synnerligen ekonomiskt och materialistiskt präglad.
Du använde inte ordet "snobbar" för att beskriva dem, men termen är i sammanhanget relevant!
En snobb är en person som upprörs över bristen på hög status hos andra människor.
Den snobbiga process av diskriminering som du är utsatt för har flera olika innebörder idag bland annat så är det en grupp människor som hyser och ger ett öppet uttryck för sociala och kulturella fördomar, som slår fast att ett visst slags människor eller produkt är bättre än ett annat.


En annat sätt att precisera innebörden är att förtydliga att det handlar om sätt att lösa problem med vem och vad man ska respektera. Utmärkande är alltså inte bara diskrimineringen utan också deras hävdande att man kan sätta ett oantastligt likhetstecken mellan social ställning och människovärde.


Senare så finns det ett par målkonflikter rörande makt.
Dina vänner äger/ägde förmågan att försätta dig i obekväma känslor som exempelvis nervositet kanske på grund av att mycket lite av det du innerst inne är utanför privatekonomi materialistisk präglad status- kan påverka deras uppträdande gentemot dig.

Även om du äger en begåvning med Einsteins intelligens och samtidigt äger en stor del av Aristoteles visdom,så är det av mindre betydelse för att om du inte kan uppvisa upp socialt erkända tecken på deras "goda egenskaper" kommer din blotta existens att förbli ett föremål för snobbarnas likgiltighet.


I en djupare vänskap är tillgivenheten inte baserade på tillfälliga och slumpmässiga inslag som inkomst.


Förhoppningsvis kan detta underlätta dig att upptäcka opålitligheten bakom välputsade fasader och hitta nya vänskapliga sällskap. Till skillnad från dig är de intresserade av pengar, anseende & materialism därav tenderar de, då deras bekantas yttre omständigheter ändras (eller inte ökar i samma takt) att göra plötsliga och tragikomiska omvärderingar, av vilka deras vänner är.


Omvärderingarna kan vara helomvändande , men den bakomliggande dynamiken är minst sagt nedslående och konstant eftersom de kanske aldrig ändrade sitt snobbiga värdesystem på något sätt.

Med en stor aptit på ekonomiskt välbärgade människors åsikter så brister dem i att göra självständiga bedömningar.

Rädslan finns där också, att diskriminera och förringa andra människor är inget tidsfördriv för dem som är starkt övertygade om sin egen ställning (Högdragenhet, men bakom högdragenheten skymtar skräcken).






På tal om "senare i livet", om du i framtiden föreställer dig din egen begravning, mycket längre in i framtiden, vilken typ av människor vill du då att dina efterlevande ska bjuda in till begravningen, i den mening att de skulle känna en genuin sorg över din bortgång, de som älskade dig för den du är eller för vad du hade på banken?

Vad är det du pluggar? På gymnasiet? Annars är de inte skyldiga att försörja dig om du fyllt 18! Självklart ska du betala hemma om du har jobb/inkomst! Välkommen till verkligheten!

Nja! Det är faktiskt 21 som gäller om vederbörande studerar på gymnasiet eller motsvarande!

Problemet är att du jämför dig med bortskämda vänner! Du drivs av avundsjuka och självömkan. Det finns alltid någon som har det "bättre". Titta på vad du har istället för att gnälla, du bor i Sverige, ett relativt tryggt land, du kan utbilda dig till vad du vill och bli vad du vill. Ta av dig offerkoftan, sluta lipa och väx upp!!!

Du är 21 år och borde flytta hemifrån. För detta krävs att du jobbar minst halvtid, gör du det?
Betydligt enklare att sköta om sin ekonomi när du helt rår över den. Jag började jobba varannan lördag när jag var 16, det gav bra erfarenhet av att pengar inte växer på träd utan att man behöver kämpa...

Själv är det tvärtom för man är rik och de är fattiga