Utfryst av vänner på grund av min ekonomi

Har under hela mitt liv haft det svårt med pengar och som många andra familjer så har jag aldrig åkt utomlands på sommarlov eller haft så många egna prylar/kläder. Jag säger inte att min familj är fattig men min familj är verkligen inte rik.
Jag tror att mina föräldrar egentligen inte borde ha barn eftersom att vi alltid har gått minus eller +/0 med ekonomin varje månad, väldigt frustrerande.

Jag studerar och är fortfarande under 21 år gammal vilket betyder att mina föräldrar enligt lag måste försörja mig, men istället så har större delen av min lön - som jag har jobbat ihop själv - gått till min mamma. De pengarna som hon lovat att ge tillbaka tror jag inte att jag kommer få tillbaka. Pengar är inte allt här i världen men det blir frustrerande ibland...

Till saken nu iallafall.
Jag har jättebra vänner som vet om att jag inte har så tjock plånbok. Men i gymnasiet så ville vi åka ihop utomlands i en vecka. Jag talade om att jag inte hade råd och de svarade då "kan du inte låna av någon då?" och jag fick dra en vit lögn om varför det inte gick. Efter den resan så känns det som att de sällan bjuder med mig till saker som kostar mer än tusenlappen.
De flesta av mina vänner har likt många andra fått allting serverat av sina föräldrar. T.ex körkort, bil, utlandsresor, bostad, kläder, "festpengar", datorer, mobiler, you name it. Och jag tror att det är svårt för dem att veta hur det känns när man måste jobba för sina egna pengar och prioritera vad man ska spendera dem på.

Jag bor fortfarande hemma men jag betalar följande:
Hyra 3500kr. (vatten, el, rum)
Kläder
Mat
Mobilabonnemang
Efter mina utgifter brukar jag ha ca. 200-300kr över till att unna mig om jag ska göra något med kompisar till exempel.

Jag har 15000kr på ett sparkonto (aldrig haft så mycket pengar i hela mitt liv) men de vill jag inte röra förrän jag ska flytta hemifrån.
Jag kan inte bara trolla fram pengar som vissa av mina vänner gör...

Hur löser jag detta? Det känns som att jag snart inte är relevant i deras kompiskrets längre. Gör jag något fel? Har någon av er upplevt liknande situationer?

Har under hela mitt liv haft det svårt med pengar och som många andra familjer så har jag aldrig åkt utomlands på sommarlov eller haft så många egna prylar/kläder. Jag säger inte att min familj är fattig men min familj är verkligen inte rik.
Jag tror att mina föräldrar egentligen inte borde ha barn eftersom att vi alltid har gått minus eller +/0 med ekonomin varje månad, väldigt frustrerande.

Jag studerar och är fortfarande under 21 år gammal vilket betyder att mina föräldrar enligt lag måste försörja mig, men istället så har större delen av min lön - som jag har jobbat ihop själv - gått till min mamma. De pengarna som hon lovat att ge tillbaka tror jag inte att jag kommer få tillbaka. Pengar är inte allt här i världen men det blir frustrerande ibland...

Till saken nu iallafall.
Jag har jättebra vänner som vet om att jag inte har så tjock plånbok. Men i gymnasiet så ville vi åka ihop utomlands i en vecka. Jag talade om att jag inte hade råd och de svarade då "kan du inte låna av någon då?" och jag fick dra en vit lögn om varför det inte gick. Efter den resan så känns det som att de sällan bjuder med mig till saker som kostar mer än tusenlappen.
De flesta av mina vänner har likt många andra fått allting serverat av sina föräldrar. T.ex körkort, bil, utlandsresor, bostad, kläder, "festpengar", datorer, mobiler, you name it. Och jag tror att det är svårt för dem att veta hur det känns när man måste jobba för sina egna pengar och prioritera vad man ska spendera dem på.

Jag bor fortfarande hemma men jag betalar följande:
Hyra 3500kr. (vatten, el, rum)
Kläder
Mat
Mobilabonnemang
Efter mina utgifter brukar jag ha ca. 200-300kr över till att unna mig om jag ska göra något med kompisar till exempel.

Jag har 15000kr på ett sparkonto (aldrig haft så mycket pengar i hela mitt liv) men de vill jag inte röra förrän jag ska flytta hemifrån.
Jag kan inte bara trolla fram pengar som vissa av mina vänner gör...

Hur löser jag detta? Det känns som att jag snart inte är relevant i deras kompiskrets längre. Gör jag något fel? Har någon av er upplevt liknande situationer?

Var har du fått 21 år ifrån? Det är 18 år som gäller. Efter det kan dina föräldrar kasta ut dig på gatan och då blir du ett problem för soc istället. Föräldrar har ansvar till 18 år sedan är du vuxen.

Annars låter det som ett "Snabba Cash" problem. Att du rör dig i fel umgängeskrets sett till vad du har att spendera. Finns många i din sits där som kan bli kompisar där det blir att åka ut och grilla så billigt som möjligt än att det ska kosta minst en tusenlapp. För att ändra på detta och så ingå med dessa som har råd finns bara ett råd att skaffa ett jobb som ger mycket pengar.

Har under hela mitt liv haft det svårt med pengar och som många andra familjer så har jag aldrig åkt utomlands på sommarlov eller haft så många egna prylar/kläder. Jag säger inte att min familj är fattig men min familj är verkligen inte rik.
Jag tror att mina föräldrar egentligen inte borde ha barn eftersom att vi alltid har gått minus eller +/0 med ekonomin varje månad, väldigt frustrerande.

Jag studerar och är fortfarande under 21 år gammal vilket betyder att mina föräldrar enligt lag måste försörja mig, men istället så har större delen av min lön - som jag har jobbat ihop själv - gått till min mamma. De pengarna som hon lovat att ge tillbaka tror jag inte att jag kommer få tillbaka. Pengar är inte allt här i världen men det blir frustrerande ibland...

Till saken nu iallafall.
Jag har jättebra vänner som vet om att jag inte har så tjock plånbok. Men i gymnasiet så ville vi åka ihop utomlands i en vecka. Jag talade om att jag inte hade råd och de svarade då "kan du inte låna av någon då?" och jag fick dra en vit lögn om varför det inte gick. Efter den resan så känns det som att de sällan bjuder med mig till saker som kostar mer än tusenlappen.
De flesta av mina vänner har likt många andra fått allting serverat av sina föräldrar. T.ex körkort, bil, utlandsresor, bostad, kläder, "festpengar", datorer, mobiler, you name it. Och jag tror att det är svårt för dem att veta hur det känns när man måste jobba för sina egna pengar och prioritera vad man ska spendera dem på.

Jag bor fortfarande hemma men jag betalar följande:
Hyra 3500kr. (vatten, el, rum)
Kläder
Mat
Mobilabonnemang
Efter mina utgifter brukar jag ha ca. 200-300kr över till att unna mig om jag ska göra något med kompisar till exempel.

Jag har 15000kr på ett sparkonto (aldrig haft så mycket pengar i hela mitt liv) men de vill jag inte röra förrän jag ska flytta hemifrån.
Jag kan inte bara trolla fram pengar som vissa av mina vänner gör...

Hur löser jag detta? Det känns som att jag snart inte är relevant i deras kompiskrets längre. Gör jag något fel? Har någon av er upplevt liknande situationer?

Hur jätte bra vänner är dom egentligen tycker du med tanke på det du skriver? Är dom verkligen "riktiga Vänner"