500 000, bästa sparform?

Hej!

Har genom arvstagande nyligen fått cirka 500 000 och har som avsikt att spara dessa på ett sätt som fördelaktigt ger lite avkastning kombinerat med en minimal risk. Sparkonto känns givet, men alla räntor hit och dit mellan de olika bankerna känns som en djungel.

Tips och förslag mottages med öppna armar.

Med vänlig hälsning

Tipsen blir olika beroende vart i livet du befinner dig
Har du bostad? Lån?

Har en bostadsrätt, inga lån över huvudtaget då det totala arvet delvis användes till att betala av allt. Dessa kvarstående pengar ska helt enkelt få ligga någonstans "och samla damm" - de ska dock inte vara låsta, utan vid behov bör det vara möjligt att plocka ut önskad summa.

Att få realavkastning med minimal risk existerar inte i Sverige. Bästa sparkonton med insättningsgaranti ger 1-1,5%, och då äts avkastningen upp av skatter och inflation. Om du inte vill ta risk
kommer du heller inte att tjäna något, tyvärr.

Jaa avkastning utan risk så är det väl valfritt sparkonto med insättnings garanti.. dock inget att hurra för med dagens låga räntor
Hur lång tid ska dom samla damm?
Kan ju dela upp dina cash så en del på konto och lite mera risk/reward från börsen på någon indexfond

Nej, sparkonto är inte givet. Lägg in det på börsen, läs på innan. Varför betalade du av hela lånet? Med tanke på dagens extremt låga bolånsräntor kontra avkastning på börsen var det ett dumt beslut.

Jag befann mig i en närmast identisk situation som dig. Har inte fullt trettio år kvar till pension och ett konstant månadssparande på några tusenlappar.

Jag hade också fonder som sett en ordentlig ökning senaste tio åren och som efter skatt skulle vara värda ungefär 160 000 kronor.

Jag valde att sälja undan fonderna och istället lägga pengarna i ett nyöppnat investeringssparkonto. Med ett sådant betalar jag en schablonskatt på insatt belopp på lite drygt en procent. I gengäld slipper jag skatta på eventuell vinst från fonderna. Så länge som räntan är låg (och räntan styr schablonbeloppet) och börsen växer med 4-5 procent eller mer per år är det ett bättre val.

Från denna fond investerar jag varje månad några tusenlapp var i tre olika fonder. Det betyder att det kommer ta mig nästan att år att tömma kontot. Sedan jag fört över ett annat sparande till mitt investeringssparkonto kommer kontot ha tillräckligt för att göda investeringarna i nästan fem år till. Det betyder att jag kommer fånga börsen både i dess upp- och nedgångar.

Efter inrådan från bankens rådgivare valde jag tre fonder.
En högriskfond som jag kommer investera i på 20 års sikt och som förväntas ge absolut bäst utdelning.
En fond med lite lägre risk som jag investerar i på 10 års sikt.
En pensionsfond som idag kan anses vara en fond med relativt hög risk men vars risk kommer sjunka efterhand som tiden går och jag närmar mig pension.

Detta är en sparform som jag förväntar mig kommer ge god utdelning över lång tid men som även kommer minska ner risken med tiden. Att jag väljer att varje år betala en schablonskatt betyder även att den summan jag ser på kontot är de pengar som jag de facto har.

Eftersom jag har närmast noll intresse av att följa börsen så valdes fonder med stor geografisk spridning men som nästan uteslutande investerar i norra halvklotet. Sverige, Norge, Storbritannien och USA har stora andelar. Mitt mål med sparandet är både trygghet över tid, ett litet engagemang från min sida och en relativt god tillväxt.

Om du vill ha avkastning är sparkonto det i särklass sämsta valet. Risken är minimal, men pengarna kommer garanterat att minska i värde över tiden i och med inflationen. Ett kontroversiellt tips kanske, men jag tycker nästan att du ska prata med en rådgivare på banken. Ja, de kommer att vilja sälja bankens egna fonder osv till dig, men det är hundra gånger bättre än att låta pengarna ligga och mögla på ett konto. Speciellt om du inte har något större behov av dem i närtid.

Sparkonto

Blir misstänksam när du skriver "bankens rådgivare".. Vad har han lurat på dig av den egna bankens dyra fonder? Att portionera ut som du gör är mer en psykologisk grej än att vara ekonomiskt smart förövrigt.

Givetvis vet jag att jag betalar en hyfsad avgift för bankens "aktivt förvaltade fonder". Men samtidigt ser jag det som en tjänst som gör att jag slipper tänka alltför mycket på ämnet. Precis som TS.

Sedan handlar detta med små inköp under lång tid inte bara om ett psykologiskt fenomen utan lika mycket är det ett sätt att minska risktagandet. Tänk på det som att spela roulette. Det förväntade medelvärdet för utfallet är exakt detsamma om du satsar allt i en omgång eller om du satsar lite i taget under hundra spelrundor. Skillnaden finns i det faktiska utfallet, har du lyckan med dig i det första fallet kommer du dubblera insatsen. Har du otur lämnar du bordet pank. I det andra utfallet kommer vinsten vara lika stor som insatsen, i.e. du lämnar bordet med lika mycket som du kom dit med.

För någon som är riskavers kommer det senare alternativet vara att föredra. Dessutom går det att argumentera för att det är mer kostsamt att förlora summan x än att vinna summan x eftersom vår nytta (utility) för ökad förmögenhet är mindre än förlusten av minskad förmögenhet.

Eftersom du tycks spara långsiktigt så spelar det ingen roll. Statistikt så kommer du få mest avkastning om du placerar allt på en gång. Sök info om detta så får du se.