Hej!
Vi kan strukturera allt och ta det kortfattat. Det här är ingen självömkan, jag vill bara ha ärliga åsikter och andras perspektiv. Vill dela med mig en del av mitt liv...
Är 35 år idag och fortfarande singel, bor hos släkting.
1. Hade en bra uppväxt, en gång i tiden var mina föräldrar förmögna, de blev blåsta på allt och lever idag på soc. Jag har inga syskon, mina föräldrar var normala. Grälande ganska mkt.
2. Jag har länge haft ett självdestruktivt beteende och trasigt kärleksliv under hela min uppväxt.
3. Hade egen verksamhet som rullade på bra tills jag träffade en gammal flamma som var otrogen vid två tillfällen. Det fick mig att ge upp hoppet om en "normal" framtid. Började knarka och supa dagligen och företaget konkade. Det i sin tur ledde till skulder som jag inte klarar av att betala. Haft drog och alkoholmissbruk tidigare, dock så blev det här startpunkten till fler problem.
4. Händer att jag dricker ensam, blandar alkohol för att känna mer. Blir dyngrak och brukar oftast leda till att jag åker sena nätter till ställen man ej bör vistas vid för att köpa knark.
4. Har varit inne på psyk vid ett flertalet tillfällen för diverse självmordsförsök.
5. Har inga vänner kvar.
Det var lite kort om mitt förflutna, ställ frågor om du undrar över något.
Sedan ett tag tillbaka så har jag sakta börjat styra upp livet igen. Jag har skaffat 2 jobb, varav ett heltidsjobb och börjat plugga upp mina betyg. Varit nykter och drogfri också...
MEN.... Ibland orkar jag inte och känner för att ge upp och börja knarka och dricka igen. Alla runtomkring mig på FB har familjer, lägenheter, pengar, reser, verkar lyckliga. Ni fattar...
Kommer ihåg när alla ville vara med mig, festa hos mig, cruisa runt i mina föräldrar lyxbilar. Jag var otroligt populär en gång i tiden, hade otroligt många kompisar och tjejer gillade mig.
Idag är det ingen som bryr sig om att jag finns, ingen hör av sig. Människor tar bort mig på FB hela tiden och det sänker mig. Jag vet inte vad jag har gjort dessa människor.
Ha en trevlig kväll annars!
Vi kan strukturera allt och ta det kortfattat. Det här är ingen självömkan, jag vill bara ha ärliga åsikter och andras perspektiv. Vill dela med mig en del av mitt liv...
Är 35 år idag och fortfarande singel, bor hos släkting.
1. Hade en bra uppväxt, en gång i tiden var mina föräldrar förmögna, de blev blåsta på allt och lever idag på soc. Jag har inga syskon, mina föräldrar var normala. Grälande ganska mkt.
2. Jag har länge haft ett självdestruktivt beteende och trasigt kärleksliv under hela min uppväxt.
3. Hade egen verksamhet som rullade på bra tills jag träffade en gammal flamma som var otrogen vid två tillfällen. Det fick mig att ge upp hoppet om en "normal" framtid. Började knarka och supa dagligen och företaget konkade. Det i sin tur ledde till skulder som jag inte klarar av att betala. Haft drog och alkoholmissbruk tidigare, dock så blev det här startpunkten till fler problem.
4. Händer att jag dricker ensam, blandar alkohol för att känna mer. Blir dyngrak och brukar oftast leda till att jag åker sena nätter till ställen man ej bör vistas vid för att köpa knark.
4. Har varit inne på psyk vid ett flertalet tillfällen för diverse självmordsförsök.
5. Har inga vänner kvar.
Det var lite kort om mitt förflutna, ställ frågor om du undrar över något.
Sedan ett tag tillbaka så har jag sakta börjat styra upp livet igen. Jag har skaffat 2 jobb, varav ett heltidsjobb och börjat plugga upp mina betyg. Varit nykter och drogfri också...
MEN.... Ibland orkar jag inte och känner för att ge upp och börja knarka och dricka igen. Alla runtomkring mig på FB har familjer, lägenheter, pengar, reser, verkar lyckliga. Ni fattar...
Kommer ihåg när alla ville vara med mig, festa hos mig, cruisa runt i mina föräldrar lyxbilar. Jag var otroligt populär en gång i tiden, hade otroligt många kompisar och tjejer gillade mig.
Idag är det ingen som bryr sig om att jag finns, ingen hör av sig. Människor tar bort mig på FB hela tiden och det sänker mig. Jag vet inte vad jag har gjort dessa människor.
Ha en trevlig kväll annars!