Henrik Mitelman: "Sverige är ruskigt likt Spanien år 2007/2008" (okt 2017)

Varför i all världen skulle man blanda in det i hushållens nettotillgångar?

Varför skulle man blanda in företagens skulder öht? och varför bara skulder och inte tillgångar.
Det finns en marknadsvärdering av företagen som utgör värderingen av aktierna som hushållen äger. Skulder är redan diskonterat. Du försöker räkna med skulderna två ggr.

Varför skulle man blanda in offentlig sektors balansräkning öht? Det har inte med hushållen att göra bortsett från att det är stulet av hushållen.
Och varför skulle man ensidigt ta med skulder och inte tillgångar? Offentlig sektor må vara hopplös, men den sitter på stora nettotillgångar. Blandar du in den stiger nettotillgångarna.

https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/
Klicka på fliken längs till höger och begrunda offentligt sektors nettoskuld. Alliansen jobbade ned den rejält. (Eller ökade på nettotillgångarna om man så vill).

Om du hade läst ordentligt så hade du förstått att jag inte jämförde bostäder och tulpanlök.

Jag bara påpekade att det med automatik blir en ökning av nettotillgångarna som är större än skuldökningen under ett rally precis vilket som helst och att det därför inte kan användas som ett argument i sig att nettotillgångarna är stora.

Därför är din just här argumentation meningslös eftersom den inte tillför någon oberoende ny information.

Det hade varit helt omöjligt att ha en situation med uppgång på bostadsmarknad och börs utan att folkets nettotillgångar ökat kraftigt.

Bostäder har ökat ca 1% realt i genomsnitt de senaste 100-150 åren.

Detta har inget med inflation att göra. Du verkar inte förstå att vi har haft real tillväxt.
Du tilltar på Nord och Sydkorea och trots att det är en skillnad i BNP/Capita på 19 ggr menar du att de har samma inkomster och kan kosta på sig lika mycket.

I verkligheten är det inte så. Med real tillväxt kan an kosta på sig mer och då stiger vissa tillgångsvärden som inte kan nyproduceras. Mark är ett exempel. Värdet av mark stiger pga tillväxten.
(Blanda nu inte ihop detta med att ändrade preferenser kan göra att viss mark blir mer värd än annan mark).

Vidare kostar det mer att nyproducera byggnader när tillväxten stiger. (Vilket skiljer mot produktion av vissa andra varor som blir billigare). Byggnader produceras huvudsakligen inhemskt och utsätts för stigande lönekostnader. Därav att såväl mark som byggnader stiger i värde när vi har tillväxt (och inte överheten skickar ned den i sopnedkastet. Det är en bidragande orsak till skillnaden mellan Nord och Sydkorea).

Riskfri realränta har svängt inom 0%-1% sedan 2011. (Undantaget senaste månaderna när KPI krupit upp och RB avvaktar).

Men var menar du att riskfri realränta skall vara om inte inom 0%-1%? och hur motiverar du det?

Givetvis är det så. Det mest sannolika är att de försöker inflatera bort skulderna. Då räddas bolånetorskarna samtidigt som dina sparpengar minskar i värde.

Lösningen är hyfsat enkel: köp guld.

Ja och om en tillgång ser hur att ha ett hälsosamt "1% realt per år" är det då rimligt att denna tillgång plötsligt drar iväg under så lång tid som 15-20 år? Och vad måste tillgången sedan göra för att återgå till 1% årstakt?

( HINT: Tillgången måste gå ner i pris relativt den avvikande uppgången )

Empiriskt sett håller jag med dig alla dagar i veckan här!


Det är helt korrekt att "farfars generation" är den första sedan uppbrottet från "Fattigsverige", och därför den första generationen bland vanliga ej-adel och ej-Wallenberg som ackumulerat tillgångar till den grad att det finns ett arv värt namnet att casha in när dessa ligger och snarkar i dödsvilan. Absolut.

Men - hur gynnar detta unga och unga vuxna familjebildare i "husköparåldern"? Alla får inte "förskottsarv" och därför är dessa (teoretiska) tillgångar är inte alltid realiserbara i praktiken. Eller ska far och farfar knuffas utför ättestupa? Mångas föräldrar dör när barnen är i 50-60-årsåldern.

Nu menar jag givetvis inte att man ska gå och önska livet ur sina föräldrar, men vill bara påskina skillnaden mellan teoretisk sifferexercis och praktiska tillgångar.

Både privatpersoner och kommuner sitter med lån upp över öronen.

Nej det kommer de inte kunna.

https://ledarsidorna.se/2017/10/kommunernas-ekonomi-kan-leda-till-en-dominoeffekt/

Det enda kronfallet garanterar är att omvandlings och effektivitetsökningstrycket i svenskt näringsliv är för lågt. Det kommer leda till sämre ekonomisk tillväxt sett över tiden.

Att ha en undervärderad krona i högkonjuntur blåser upp ......????

BUBBLOR.

En processindustri som inte investerar försvinner.

Om du lånar hos banken och dina föräldrar är kunder där, dina föräldrar går i borgen osv. Från bankens perspektiv så hänger allt ihop. De betraktar dig som solvent om dina föräldrar är solventa. Du måste förstås fortfarande ha ett bra betalt arbete.


Givetvis önskar vi inte livet ur någon utan hoppas tvärtom att de kan agera barnvakter och barnbarnvakter så länge det bara går. Jag pratar inte heller om rättvisa eller inte.

Min poäng är helt krasst att förmögenheterna sitter i familjer, inte hos individer. När banken skruvar åt kranarna kommer fortfarande solventa familjer få låna. Vissa får sina lägenheter betalda helt, andra delvis. Vissa går i borgen inledningsvis och skjuter över arvet helt eller delvis senare.

Man ska komma ihåg att alla är inte 100% övertygade att arvsskatt och gåvoskatt är borta för evigt. Minsta misstanke om dess återinförande är det bättre skyffla över pengar till barnen. Hur roligt är det om staten ska sno 30%.

Detta är en del av verkligheten oavsett. Det lär förstås inte den typiske flashback -snubben acceptera eftersom han existerar i ett vakuum.