Citat:
Detta tror jag med, då en i min klass läste Matte D, redan i 8an.
Hon fick nästan hjälpa våran mattelärare med grejer
haha
Förmodligen är en utav läkarstudenterna denne unge herre:
https://www.expressen.se/nyheter/erik-tomas-12-ett-snille-pa-hogskoleprov/
Synd att han ska missa sitt tonårsliv för bara plugg och sånt. Det finns ju mycket annat man genomgår under den perioden. Verkar lite som att han pushas väldigt mycket från sina föräldrar. Det gör ju säkert många läkarstudenter men detta är på en helt annan nivå när man hoppar över så pass många klasser.
Ja, håller helt med. Den medicinska kompetensen är såklart viktigare än professionellt bemötande om man fick välja. Det är egentligen en förutsättning för att bli en duktig läkare, och du behöver det senare också för det (skulle nog även inkludera patologi/radiologi i det till och med då det ändå är interprofessionella specialiteter), inte minst för att patienten inte ska tycka illa om dig men även för förtroende och för att etablera rapport (och därmed få bra compliance etc...). Tycker ändå det finns något fint med aforismen "aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta" om inte annat som medmänniska.
Det stämmer men tycker ändå det finns vissa brister genom sådana intervjuer eftersom de inte nödvändigtvis ger den genuina bilden av personen som intervjuas. Om jag erinrar mig rätt så blev en psykopat antagen via det sättet, och det förvånar mig inte då dessa människor tenderar till att ha munläder.
Vissa personer kan säkert därför bli bortsållade via intervjuer utan att för den skull sakna förmågan till att verkligen växa sig in i en empatisk läkarroll medan andra manipulerar sig igenom. Det bästa sättet att verkligen se ifall någon passar i rollen är att faktiskt sätta dem i rollen och det kan ju bli svårt. Det ska ju dock finnas en slags MMT (multiple mini-interview) tester som används i andra länder. Tror dessa är bättre mätmetoder för lämplighet.
Sedan är begåvningstestet på KI ett skämt då det återanvänder samma uppgifter och urholkar därmed syftet med just begåvningshetstest.
Jag har framfört dessa synpunkter på ett läkarsektionsmöte men icke tog man mig seriöst. Annars är själva grejen med såna tester faktiskt bra då det är en bra prediktor (i samband med motivation och ambition) för att man klarar sina universitetsstudier.
https://www.expressen.se/nyheter/erik-tomas-12-ett-snille-pa-hogskoleprov/
Synd att han ska missa sitt tonårsliv för bara plugg och sånt. Det finns ju mycket annat man genomgår under den perioden. Verkar lite som att han pushas väldigt mycket från sina föräldrar. Det gör ju säkert många läkarstudenter men detta är på en helt annan nivå när man hoppar över så pass många klasser.
Citat:
Överdriven tilltro till "lämplighetsprov" här. Hela utbildningen ska förstås vara ett lämplighetsprov, liksom det är arbetsgivarens ansvar att anställa lämplig personal och komma med åtgärder om någon är uppenbart olämplig. Det är inget som kan, eller ska, ligga på behörighetsnivå när man söker läkarprogrammet. Problemet är varken så stort att det är motiverat eller av typen att det skulle hjälpa ändå. En viss andel kommer alltid uppfattas som inkompetenta eller olämpliga av sina patienter, men inte nödvändigtvis samma personer. Samma läkare som en patient fann olämplig och otrevlig uppfattade en annan som kunnig och lyhörd.
Jag har jobbat med, och träffat, kollegor som varit mycket socialt kompetenta men kliniskt medelmåttiga eller rent av dåliga liksom socialt inkompetenta som varit mycket duktiga kliniker. Jag väcks hellre bryskt av introverta Berta efter en lyckad operation än dödförklaras av genomtrevlige Bert extrovert. Gärna det bästa av två världar, såklart, men det är knappast något obligat.
Det kryllar verklighen inte av kaninstrypare, pedofiler och våldtäktsmän på läkarprogrammen och även om så var fallet så skulle majoriteten flyga under radarn på ett "lämplighetsprov" lika lätt som inför sina kursare, lärare, kollegor och arbetsgivare. Inte heller åtgärdar det något av de potentiella problemen med att barn (15-16-åringar) får tillgång till sekretesskyddad information.
Jag har jobbat med, och träffat, kollegor som varit mycket socialt kompetenta men kliniskt medelmåttiga eller rent av dåliga liksom socialt inkompetenta som varit mycket duktiga kliniker. Jag väcks hellre bryskt av introverta Berta efter en lyckad operation än dödförklaras av genomtrevlige Bert extrovert. Gärna det bästa av två världar, såklart, men det är knappast något obligat.
Det kryllar verklighen inte av kaninstrypare, pedofiler och våldtäktsmän på läkarprogrammen och även om så var fallet så skulle majoriteten flyga under radarn på ett "lämplighetsprov" lika lätt som inför sina kursare, lärare, kollegor och arbetsgivare. Inte heller åtgärdar det något av de potentiella problemen med att barn (15-16-åringar) får tillgång till sekretesskyddad information.
Ja, håller helt med. Den medicinska kompetensen är såklart viktigare än professionellt bemötande om man fick välja. Det är egentligen en förutsättning för att bli en duktig läkare, och du behöver det senare också för det (skulle nog även inkludera patologi/radiologi i det till och med då det ändå är interprofessionella specialiteter), inte minst för att patienten inte ska tycka illa om dig men även för förtroende och för att etablera rapport (och därmed få bra compliance etc...). Tycker ändå det finns något fint med aforismen "aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta" om inte annat som medmänniska.
Citat:
Det finns väl ett slags lämplighetstest vid antagningen till KI i form av PIL-intervjuer där man helt enkelt sållar folk. Som jag förstår det handlar testet till viss del om hur man är som person, och på så vis lär testet utgöra en grund för om man klarar utbildningen och hur man fungerar som läkare.
Det stämmer men tycker ändå det finns vissa brister genom sådana intervjuer eftersom de inte nödvändigtvis ger den genuina bilden av personen som intervjuas. Om jag erinrar mig rätt så blev en psykopat antagen via det sättet, och det förvånar mig inte då dessa människor tenderar till att ha munläder.
Vissa personer kan säkert därför bli bortsållade via intervjuer utan att för den skull sakna förmågan till att verkligen växa sig in i en empatisk läkarroll medan andra manipulerar sig igenom. Det bästa sättet att verkligen se ifall någon passar i rollen är att faktiskt sätta dem i rollen och det kan ju bli svårt. Det ska ju dock finnas en slags MMT (multiple mini-interview) tester som används i andra länder. Tror dessa är bättre mätmetoder för lämplighet.
Sedan är begåvningstestet på KI ett skämt då det återanvänder samma uppgifter och urholkar därmed syftet med just begåvningshetstest.
Jag har framfört dessa synpunkter på ett läkarsektionsmöte men icke tog man mig seriöst. Annars är själva grejen med såna tester faktiskt bra då det är en bra prediktor (i samband med motivation och ambition) för att man klarar sina universitetsstudier.
Citat:
Förmodligen är en utav läkarstudenterna denne unge herre:
https://www.expressen.se/nyheter/erik-tomas-12-ett-snille-pa-hogskoleprov/
Synd att han ska missa sitt tonårsliv för bara plugg och sånt. Det finns ju mycket annat man genomgår under den perioden. Verkar lite som att han pushas väldigt mycket från sina föräldrar. Det gör ju säkert många läkarstudenter men detta är på en helt annan nivå när man hoppar över så pass många klasser.
https://www.expressen.se/nyheter/erik-tomas-12-ett-snille-pa-hogskoleprov/
Synd att han ska missa sitt tonårsliv för bara plugg och sånt. Det finns ju mycket annat man genomgår under den perioden. Verkar lite som att han pushas väldigt mycket från sina föräldrar. Det gör ju säkert många läkarstudenter men detta är på en helt annan nivå när man hoppar över så pass många klasser.
Absolut, att killen skulle komma så snabbt fram i utbildningssystemet och dessutom bli antagen till LP hade aldrig gått utan att föräldrarna pushat fram honom genom utbildningssystemet. Jag kan tänka mig att han fått hoppa många klasser redan i tidig skolålder.
Citat:
Det stämmer men tycker ändå det finns vissa brister genom sådana intervjuer eftersom de inte nödvändigtvis ger den genuina bilden av personen som intervjuas. Om jag erinrar mig rätt så blev en psykopat antagen via det sättet, och det förvånar mig inte då dessa människor tenderar till att ha munläder.
Vissa personer kan säkert därför bli bortsållade via intervjuer utan att för den skull sakna förmågan till att verkligen växa sig in i en empatisk läkarroll medan andra manipulerar sig igenom. Det bästa sättet att verkligen se ifall någon passar i rollen är att faktiskt sätta dem i rollen och det kan ju bli svårt. Det ska ju dock finnas en slags MMT (multiple mini-interview) tester som används i andra länder. Tror dessa är bättre mätmetoder för lämplighet.
Sedan är begåvningstestet på KI ett skämt då det återanvänder samma uppgifter och urholkar därmed syftet med just begåvningshetstest. Jag har framfört dessa synpunkter på ett läkarsektionsmöte men icke tog man mig seriöst. Annars är själva grejen med såna tester faktiskt bra då det är en bra prediktor (i samband med motivation och ambition) för att man klarar sina universitetsstudier.
Vissa personer kan säkert därför bli bortsållade via intervjuer utan att för den skull sakna förmågan till att verkligen växa sig in i en empatisk läkarroll medan andra manipulerar sig igenom. Det bästa sättet att verkligen se ifall någon passar i rollen är att faktiskt sätta dem i rollen och det kan ju bli svårt. Det ska ju dock finnas en slags MMT (multiple mini-interview) tester som används i andra länder. Tror dessa är bättre mätmetoder för lämplighet.
Sedan är begåvningstestet på KI ett skämt då det återanvänder samma uppgifter och urholkar därmed syftet med just begåvningshetstest.
Jag har framfört dessa synpunkter på ett läkarsektionsmöte men icke tog man mig seriöst. Annars är själva grejen med såna tester faktiskt bra då det är en bra prediktor (i samband med motivation och ambition) för att man klarar sina universitetsstudier.Inget antagningssätt är perfekt. Frågan är om inte LP borde ha en undre åldersgräns. Det ska ju finnas en övre åldersgräns (på 52 år?).
__________________
Senast redigerad av lighten-up 2018-01-08 kl. 13:04.
Senast redigerad av lighten-up 2018-01-08 kl. 13:04.
Citat:
Förmodligen är en utav läkarstudenterna denne unge herre:
https://www.expressen.se/nyheter/erik-tomas-12-ett-snille-pa-hogskoleprov/
Synd att han ska missa sitt tonårsliv för bara plugg och sånt. Det finns ju mycket annat man genomgår under den perioden. Verkar lite som att han pushas väldigt mycket från sina föräldrar. Det gör ju säkert många läkarstudenter men detta är på en helt annan nivå när man hoppar över så pass många klasser.
Ja, håller helt med. Den medicinska kompetensen är såklart viktigare än professionellt bemötande om man fick välja. Det är egentligen en förutsättning för att bli en duktig läkare, och du behöver det senare också för det (skulle nog även inkludera patologi/radiologi i det till och med då det ändå är interprofessionella specialiteter), inte minst för att patienten inte ska tycka illa om dig men även för förtroende och för att etablera rapport (och därmed få bra compliance etc...). Tycker ändå det finns något fint med aforismen "aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta" om inte annat som medmänniska.
Det stämmer men tycker ändå det finns vissa brister genom sådana intervjuer eftersom de inte nödvändigtvis ger den genuina bilden av personen som intervjuas. Om jag erinrar mig rätt så blev en psykopat antagen via det sättet, och det förvånar mig inte då dessa människor tenderar till att ha munläder.
Vissa personer kan säkert därför bli bortsållade via intervjuer utan att för den skull sakna förmågan till att verkligen växa sig in i en empatisk läkarroll medan andra manipulerar sig igenom. Det bästa sättet att verkligen se ifall någon passar i rollen är att faktiskt sätta dem i rollen och det kan ju bli svårt. Det ska ju dock finnas en slags MMT (multiple mini-interview) tester som används i andra länder. Tror dessa är bättre mätmetoder för lämplighet.
Sedan är begåvningstestet på KI ett skämt då det återanvänder samma uppgifter och urholkar därmed syftet med just begåvningshetstest. Jag har framfört dessa synpunkter på ett läkarsektionsmöte men icke tog man mig seriöst. Annars är själva grejen med såna tester faktiskt bra då det är en bra prediktor (i samband med motivation och ambition) för att man klarar sina universitetsstudier.
https://www.expressen.se/nyheter/erik-tomas-12-ett-snille-pa-hogskoleprov/
Synd att han ska missa sitt tonårsliv för bara plugg och sånt. Det finns ju mycket annat man genomgår under den perioden. Verkar lite som att han pushas väldigt mycket från sina föräldrar. Det gör ju säkert många läkarstudenter men detta är på en helt annan nivå när man hoppar över så pass många klasser.
Ja, håller helt med. Den medicinska kompetensen är såklart viktigare än professionellt bemötande om man fick välja. Det är egentligen en förutsättning för att bli en duktig läkare, och du behöver det senare också för det (skulle nog även inkludera patologi/radiologi i det till och med då det ändå är interprofessionella specialiteter), inte minst för att patienten inte ska tycka illa om dig men även för förtroende och för att etablera rapport (och därmed få bra compliance etc...). Tycker ändå det finns något fint med aforismen "aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta" om inte annat som medmänniska.
Det stämmer men tycker ändå det finns vissa brister genom sådana intervjuer eftersom de inte nödvändigtvis ger den genuina bilden av personen som intervjuas. Om jag erinrar mig rätt så blev en psykopat antagen via det sättet, och det förvånar mig inte då dessa människor tenderar till att ha munläder.
Vissa personer kan säkert därför bli bortsållade via intervjuer utan att för den skull sakna förmågan till att verkligen växa sig in i en empatisk läkarroll medan andra manipulerar sig igenom. Det bästa sättet att verkligen se ifall någon passar i rollen är att faktiskt sätta dem i rollen och det kan ju bli svårt. Det ska ju dock finnas en slags MMT (multiple mini-interview) tester som används i andra länder. Tror dessa är bättre mätmetoder för lämplighet.
Sedan är begåvningstestet på KI ett skämt då det återanvänder samma uppgifter och urholkar därmed syftet med just begåvningshetstest.
Jag har framfört dessa synpunkter på ett läkarsektionsmöte men icke tog man mig seriöst. Annars är själva grejen med såna tester faktiskt bra då det är en bra prediktor (i samband med motivation och ambition) för att man klarar sina universitetsstudier.Det verkar stämma enligt hans Facebook.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera