En fruktansvärd historia, som jag tycker förtjänar uppmärksamhet. Inte ett ord finns om detta mord på Internet. Det finns flera fall där fadern dödar modern, och ändå får ha kvar vårdnaden om sina barn. Detta är ett av dem.
Historien börjar som så, tyvärr, många andra liknande fall. Anneli Landgren, f 1954, är ung då hon träffar sin blivande fästman, f i Grekland 1951. Paret får sitt första barn 1976. De bor i en Stockholmsförort och totalt skall de få fem barn tillsammans.
Fästmannen var en djävul i människohamn. Under de kommande åren utsatte han Anneli för systematisk terror i form av misshandel och hot. Hon fick inte gå ut, mer än då hon skulle till sitt arbete på ett serviceboende. Hon fick då bära "trasor", så att inte fästmannen skulle tro att hon försökte attrahera manliga kollegor eller patienter. Matinköp och andra ärendet fick barnen uträtta.
1990 hade Anneli och barnen lyckats ta sig ur mannens klor. Hon hade polisanmält sin f d fästman sju gånger, men utan resultat. Hon hade också ansökt om att den f d fästmannen skulle få besöksförbud, och att hon skulle få skyddad identitet och ny, hemlig bostad. Detta gjorde honom än mer rasande. Han lät hälsa till Anneli:
Efter flytten till Avesta kändes det som att Anneli "blommade upp". För första gången på mycket länge vågade hon gå ut, och ta långa promenader. Hon vågade allt mer och i februari 1991 bestämde hon sig för att gå ut och dansa.
Kl 01:30 på morgonen den 3 februari 1991 kom Anneli hem till lägenheten, efter att ha varit och dansat på Star Hotel. Mostern och hennes man hade följt Anneli hem, och t o m sökt igenom lägenheten åt henne då de upptäckt en blöt fläck på golvet. Så rädd var Anneli.
Efter att paret lämnat Anneli skedde något som kunde vara hämtat ur en skräckfilm. Under äldsta dotterns skrivbord, hade den f d fästmannen legat gömd, och nu kröp han fram. Han hade tagit sig in i lägenheten med en stulen nyckel. Med en kniv mördade han Anneli Landgren.
Efter mordet placerades de fem barnen, tre flickor och två pojkar mellan 4 och 14 år, på ett s k utredningshem utanför Stockholm. GM döms vid Avesta tingsrätt till åtta års fängelse och hamnar på Kumla-anstalten. Åklagaren hade yrkat på utvisning men rätten ogillade detta, eftersom mannen hade sina barn i Sverige, sade sig inte ha någon kontakt med grekiska släktingar samt talade bättre svenska än grekiska och kände sig "svensk".
Både barnen och Annelis släktingar önskade att mostern och hennes man skulle få vårdnaden om barnen. De vädjade om detta till ansvariga på socialkontoret i Rinkeby, som skulle fatta beslut i frågan. Vid ett tillfälle får mostern och hennes man ett brev från en av döttrarna:
När detta beslut skulle verkställas vägrade två av barnen, men tre av dem, trots att de var födda i Sverige och inte kunde tala grekiska, skickades till faderns släktingar på Rhodos. De två barnen som vägrade följa med till Grekland, placerades i en fosterfamilj. Detta följdes förstås av hård kritik, på vilken stadsdelschefen i Rinkeby, Jan Johansson svarade:
Den 12 juni 1992 publicer Expressen en intervju med fadern, gjord i fängelset.
Är det någon annan som minns denna vedervärdiga historia? Både mordet och dess efterspel? Jag hoppas att det, trots allt, har gått bra för barnen? Det var väl "tur" för Sverige att stackars GM fick stanna, och hans "bus" kostade endast 4 år effektivt i fängelse.
Jag är 99% säker på GM:s identitet, men med tanke på hur vidriga uppgifterna är om denne "man" vill jag ej lägga ut namnet, om det mot all förmodan skulle vara fel. Personen jag tror det rör sig om bor i dag i Spånga, ogift men tillsammans med en kvinna. Kanske någon kan bekräfta eller dementera att det rör sig om Annelis mördare?
Fotografi på Anneli: https://minfil.org/TaIeF9ccb4/Annelilandgren.jpg
Källor:
Aftonbladet: "Levde i skräck för sin mördare" 1991-03-13,
Expressen: ""Han sa, jag ska mörda dig"" 1991-03-13, "- Snälla, kan vi få bo hos er" 1991-05-26, "Barnen skickas till mördarens släkt i Grekland" 1992-02-15, "Mördade mammans barn borde fått stanna" 1993-07-06
Historien börjar som så, tyvärr, många andra liknande fall. Anneli Landgren, f 1954, är ung då hon träffar sin blivande fästman, f i Grekland 1951. Paret får sitt första barn 1976. De bor i en Stockholmsförort och totalt skall de få fem barn tillsammans.
Fästmannen var en djävul i människohamn. Under de kommande åren utsatte han Anneli för systematisk terror i form av misshandel och hot. Hon fick inte gå ut, mer än då hon skulle till sitt arbete på ett serviceboende. Hon fick då bära "trasor", så att inte fästmannen skulle tro att hon försökte attrahera manliga kollegor eller patienter. Matinköp och andra ärendet fick barnen uträtta.
1990 hade Anneli och barnen lyckats ta sig ur mannens klor. Hon hade polisanmält sin f d fästman sju gånger, men utan resultat. Hon hade också ansökt om att den f d fästmannen skulle få besöksförbud, och att hon skulle få skyddad identitet och ny, hemlig bostad. Detta gjorde honom än mer rasande. Han lät hälsa till Anneli:
Citat:
Mannen fortsätter som en besatt med att hota och terrorisera Anneli. Den 2 september 1990 ringer han och säger bl a:
Får jag mer papper från en advokat vet jag inte vad jag gör. Då ska du inte leva. Du ska vara hemma och inte gå ut.
...
Du ska inte hinna få igenom förbudet, för innan dess mördar jag dej och hamnar i fängelse och du i jorden.
...
Du ska inte hinna få igenom förbudet, för innan dess mördar jag dej och hamnar i fängelse och du i jorden.
Citat:
Trots anmälningar gör myndigheter ingenting. Anneli får till slut hjälp av sin moster och hennes man. Paret köper en lägenhet åt Anneli och barnen, i Avesta, Annelis barndomsstad. När f d fästmannen fick veta detta begav han sig till Dalarna för att "märka" Annelis släktingar. Paret fick polisbeskydd men f d fästmannen dök aldrig upp.
Räkna dina timmar Anneli.
Jag ska bränna upp dig.
Jag hoppar in från balkongen och mosar dig.
Du ska inte få leva längre.
Jag ska mörda dig, det lovar jag, det ska du ha i minnet.
Det är jag som ska göra dig illa.
Jag ska bränna upp dig.
Jag hoppar in från balkongen och mosar dig.
Du ska inte få leva längre.
Jag ska mörda dig, det lovar jag, det ska du ha i minnet.
Det är jag som ska göra dig illa.
Efter flytten till Avesta kändes det som att Anneli "blommade upp". För första gången på mycket länge vågade hon gå ut, och ta långa promenader. Hon vågade allt mer och i februari 1991 bestämde hon sig för att gå ut och dansa.
Kl 01:30 på morgonen den 3 februari 1991 kom Anneli hem till lägenheten, efter att ha varit och dansat på Star Hotel. Mostern och hennes man hade följt Anneli hem, och t o m sökt igenom lägenheten åt henne då de upptäckt en blöt fläck på golvet. Så rädd var Anneli.
Efter att paret lämnat Anneli skedde något som kunde vara hämtat ur en skräckfilm. Under äldsta dotterns skrivbord, hade den f d fästmannen legat gömd, och nu kröp han fram. Han hade tagit sig in i lägenheten med en stulen nyckel. Med en kniv mördade han Anneli Landgren.
Efter mordet placerades de fem barnen, tre flickor och två pojkar mellan 4 och 14 år, på ett s k utredningshem utanför Stockholm. GM döms vid Avesta tingsrätt till åtta års fängelse och hamnar på Kumla-anstalten. Åklagaren hade yrkat på utvisning men rätten ogillade detta, eftersom mannen hade sina barn i Sverige, sade sig inte ha någon kontakt med grekiska släktingar samt talade bättre svenska än grekiska och kände sig "svensk".
Både barnen och Annelis släktingar önskade att mostern och hennes man skulle få vårdnaden om barnen. De vädjade om detta till ansvariga på socialkontoret i Rinkeby, som skulle fatta beslut i frågan. Vid ett tillfälle får mostern och hennes man ett brev från en av döttrarna:
Citat:
Vid ett tillfälle ringer pappan från fängelset för att prata med den äldsta dottern. Så här löd samtalet, som senare polisanmäldes:
Till B från E
Hur mår du
Jag mår ganska bra jag. Brukar ibland gråta Efter mamma och släkt. Kan jag få komma till dig och G någon helg och ni komma hit någongång.
Jag ska ringa ibland ifall jag är ledsen. Snälla B. Bara du kunde göra nåt så vi kunde bo hos er. det vill jag ha det Bra. Puss kram E till B G
Hur mår du
Jag mår ganska bra jag. Brukar ibland gråta Efter mamma och släkt. Kan jag få komma till dig och G någon helg och ni komma hit någongång.
Jag ska ringa ibland ifall jag är ledsen. Snälla B. Bara du kunde göra nåt så vi kunde bo hos er. det vill jag ha det Bra. Puss kram E till B G
Citat:
Trots alla dessa hemskheter, valde socialtjänsten att gå på faderns linje. Barnen skulle skickas till hans bröder på Rhodos, trots att han under rättegången påstått sig inte ha någon kontakt med Grekland, och inte hade några planer på att följa efter till Rhodos då han blev frigiven.
Hos vem vill ni bo?
- Hos B och G [moster med man]. De är så snälla.
Dit ska ni inte. För jag hatar dem. Flyttar ni dit kan samma sak hända som med mamma.
- Hos B och G [moster med man]. De är så snälla.
Dit ska ni inte. För jag hatar dem. Flyttar ni dit kan samma sak hända som med mamma.
När detta beslut skulle verkställas vägrade två av barnen, men tre av dem, trots att de var födda i Sverige och inte kunde tala grekiska, skickades till faderns släktingar på Rhodos. De två barnen som vägrade följa med till Grekland, placerades i en fosterfamilj. Detta följdes förstås av hård kritik, på vilken stadsdelschefen i Rinkeby, Jan Johansson svarade:
Citat:
Dåvarande JO Gunnel Norell Söderblom riktade efter mer än ett år, i juli 1993, skarp kritik mot stadsdelsnämnden. Om denna "skarpa kritik" fick någon praktisk effekt, vet jag inte.
Man kan ha väldigt olika uppfattningar om hur moraliskt det här är. Men det är ju inte släktingarna som har begått mordet.
Den 12 juni 1992 publicer Expressen en intervju med fadern, gjord i fängelset.
Citat:
...
- Jag är inte olämplig som vårdnadshavare, säger han bestämt.
...
Så att en person mördar sina barns mamma räcker inte för att göra den personen olämplig som vårdnadshavare?
- Nej.
Vad krävs då för att en person ska vara olämplig?
- Att man är aggressiv och hoppar på vem som helst. Men det gör inte jag.
...
Varför har tre av barnen skickats till Grekland samtidigt som du själv inte har några planer på att flytta dit?
- De får det bättre där än här. När jag kommer ut får de själva bestämma om de vill flytta hem.
...
- Jag är inte olämplig som vårdnadshavare, säger han bestämt.
...
Så att en person mördar sina barns mamma räcker inte för att göra den personen olämplig som vårdnadshavare?
- Nej.
Vad krävs då för att en person ska vara olämplig?
- Att man är aggressiv och hoppar på vem som helst. Men det gör inte jag.
...
Varför har tre av barnen skickats till Grekland samtidigt som du själv inte har några planer på att flytta dit?
- De får det bättre där än här. När jag kommer ut får de själva bestämma om de vill flytta hem.
...
Är det någon annan som minns denna vedervärdiga historia? Både mordet och dess efterspel? Jag hoppas att det, trots allt, har gått bra för barnen? Det var väl "tur" för Sverige att stackars GM fick stanna, och hans "bus" kostade endast 4 år effektivt i fängelse.
Jag är 99% säker på GM:s identitet, men med tanke på hur vidriga uppgifterna är om denne "man" vill jag ej lägga ut namnet, om det mot all förmodan skulle vara fel. Personen jag tror det rör sig om bor i dag i Spånga, ogift men tillsammans med en kvinna. Kanske någon kan bekräfta eller dementera att det rör sig om Annelis mördare?
Fotografi på Anneli: https://minfil.org/TaIeF9ccb4/Annelilandgren.jpg
Källor:
Aftonbladet: "Levde i skräck för sin mördare" 1991-03-13,
Expressen: ""Han sa, jag ska mörda dig"" 1991-03-13, "- Snälla, kan vi få bo hos er" 1991-05-26, "Barnen skickas till mördarens släkt i Grekland" 1992-02-15, "Mördade mammans barn borde fått stanna" 1993-07-06
__________________
Senast redigerad av Ettsjutretton 2017-10-11 kl. 15:25.
Senast redigerad av Ettsjutretton 2017-10-11 kl. 15:25.