En sak som slog mig idag när jag såg Opinion på SVT om jämställdhet är att ämnet i sig framställs som kvinnodominerat. Jämställdhet handlar väl ändå om båda könens rätt? Idag handlade debatten om den kvinnliga orgasmen, varför det kanske är rimligt att bjuda in fler kvinnor. En man fick även komma till tals.
Min uppfattning är (jag har ingen evidens, så det kan lika gärna vara selektivt minne) att jämställdhetsdebatter i princip uteslutande sker mellan kvinnor. Problemet med detta är att jämställdhetsdebatterna i sig inte speglar vad det handlar om - att arbeta för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Det finns även män, däribland jag, som gärna ser mer jämställdhet i samhället men varför kommer de inte till tals i offentligheten i samma utsträckning som kvinnor?
Om jag spekulerar fritt är det många fler kvinnor som är engagerade inom jämställdhetsfrågor eller organisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Jag har ingen data som visar detta, utan det är min personliga uppfattning. Det finns samtidigt en kultur inom jämställdhets- och feministkretsar att som kvinna våga ta plats, vilket gör att män har svårare att komma till tals i samma utsträckning som i det övriga samhället. I kombination med att det är färre engagerade män är sannolikheten att en man kommer till tals i ett offentligt sammanhang lägre. Givet att det jag skriver stämmer kan man i någon mening säga att jämställdhetsorganisationer eller liknande är små matriarkala strukturer i den patriarkala strukturen (samhället), vilket egentligen går rakt emot jämställdhet som koncept. Tanken borde väl vara att rasera både matriarkala och patriarkala strukturer för att leva i symbios som kvinnor och män?
Ett annat argument kan vara att hävda att män sitter på mer makt än kvinnor i samhället, varför kvinnor bör ha mer makt att uttala sig i jämställdhetsfrågor för att väga upp för detta. Jag tycker personligen att det är ett väldigt konstigt argument och jag vet inte om någon faktiskt tycker så.
Min uppfattning är (jag har ingen evidens, så det kan lika gärna vara selektivt minne) att jämställdhetsdebatter i princip uteslutande sker mellan kvinnor. Problemet med detta är att jämställdhetsdebatterna i sig inte speglar vad det handlar om - att arbeta för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Det finns även män, däribland jag, som gärna ser mer jämställdhet i samhället men varför kommer de inte till tals i offentligheten i samma utsträckning som kvinnor?
Om jag spekulerar fritt är det många fler kvinnor som är engagerade inom jämställdhetsfrågor eller organisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Jag har ingen data som visar detta, utan det är min personliga uppfattning. Det finns samtidigt en kultur inom jämställdhets- och feministkretsar att som kvinna våga ta plats, vilket gör att män har svårare att komma till tals i samma utsträckning som i det övriga samhället. I kombination med att det är färre engagerade män är sannolikheten att en man kommer till tals i ett offentligt sammanhang lägre. Givet att det jag skriver stämmer kan man i någon mening säga att jämställdhetsorganisationer eller liknande är små matriarkala strukturer i den patriarkala strukturen (samhället), vilket egentligen går rakt emot jämställdhet som koncept. Tanken borde väl vara att rasera både matriarkala och patriarkala strukturer för att leva i symbios som kvinnor och män?
Ett annat argument kan vara att hävda att män sitter på mer makt än kvinnor i samhället, varför kvinnor bör ha mer makt att uttala sig i jämställdhetsfrågor för att väga upp för detta. Jag tycker personligen att det är ett väldigt konstigt argument och jag vet inte om någon faktiskt tycker så.