Hur har psykologerna i Stockholm råd med egen terapimottagning?

Något jag har funderat över är hur det kan finnas så pass många psykologer i Stockholm med privata mottagningar, hur de har råd med dessa privata mottagningar som ofta ligger i ganska fina områden och lägenheter?

Den psykolog jag gick hos har egen mottagning i ett sekelskifteshus och den lägenheten/mottagningen har ett marknadsvärde på ca 2.5 miljoner. Till det så äger hon en bostadsrätt där marknadsvärdet är ungefär det samma, ca 2.5 miljoner.

Jag vet att hon startat sin privata mottagning för ca 30 år sen och då var bostadspriserna och marknaden annorlunda än idag men ändå, det finns ju många även yngre som har mottagningar värda flera miljoner. Samtidigt, dessa uppgifter finns ju på Ratsit med flera, har de en omsättning på kanske 400 000 - 500 000 kr och det är ju knappast pengar att fritt ta ut i lön eller lägga på avbetalningar på lägenheter.

Alla dessa kan ju inte ha arv eller andra pengar de bara fått i gåva.

Någon som har koll på detta?

Du får tänka på att företaget "psykolog" ifråga ofta består av en person och har en driftkostnad där utgifterna består av hyra, el, papper, pennor och kaffe.

Det i åtanke så är en halv mille ingen dålig omsättning

Gissar på stort klientel
Det är ju endå sthlm vi pratar om.

Det har jag själv aldrig begripit heller. Superbrist på psykologer på landet men ofta 60 kvalificerade sökande per psykologjobb inom tullarna säger väl en del. Att man fortfarande verkar kunna ta ut över tusenlappen per terapisession förstår jag inte.

Sannolikt är det så att en del äldre psykologer har en del undanstoppat och dessutom är vana vid att leva rätt billigt från 80- och 90-talens mycket låga löner. Många hyr också ut mottagningsrum i centrala Stockholm. Kanske hyr din psykolog ut sitt rum alla de timmar på dagen den inte använder rummet själv. Det kan bli en del extrapengar kanske...

OT; men kanske kan det vara värt för dig att fundera över varför du gör alla de här efterforskningarna kring din psykolog. Varför tar du dig tid att göra det? Det är nog ganska så ovanligt att göra så. Kanske kan du ta upp detta nästa gång ni ses...

Då är det med ganska stora sannoikhet inte någon speciellt bra psykolog. För att fortsätta vara skarp behöver man regelbundet bland annat:

• Fortbilda sig genom att delta i t.ex. kurser, workshops och konferenser. Nya behandlingsfomer kommer hela tiden.
• Köpa in litteratur när man är osäker på hur man ska arbeta med t.ex. viss typ av klienter
• Betala för handledning i sitt arbete, i princip obligatoriskt och kan kosta flera tusen i månaden
• Lägga en massa dyrbar tid på att marknadsföra och hitta klienter som kan betala fullpris (svårt!) eller förhandla med landsting och liknande för att ta över klienter från dem.

De får ofta uppdrag av regionen o privata mott. De kan mycket väl få en peng för varje inskriven klient.
Vad tror du de tar för ett psykologutlåtande ? En neuropsykiatrisk utredning? Hur lång tid tar denna att utföra? Mycket går att automatisera idag använda mallar. Varför tror du så många får en adhd diagnos?

Fortfarande så finns det en stor skillnad mellan att ge terapi inom landsting och privat, privat är det en helt annan lönebild och dessa runt 1000 kr per session är inom rekommendationen från Psykologförbundet på grund av de kringkostnader som en egen verksamhet innebär. Men jag anser också att det mot klient är ett hutlöst pris som få har råd att betala.

Ingen annan finns skriven på den mottagning som min före detta psykolog har men en del löser det säkert så som du skriver, dvs hyr ut sin mottagning när de själva inte har klienter.

Jag går inte hos den här psykologen längre men tog henne som ett exempel då jag ändå vet en del om henne sen innan, hur marknadsvärdena ligger i den fastighet hon har sin mottagning mm. Men situationen är den samma för många psykologer och med tanke på att de unga som idag utbildar sig till psykologer i de allra flesta fall inte startar ut med en privat mottagning i innerstan så uppkom min fundering hur dessa (ofta äldre) psykologer sitter med både mottagningar och bostadsrätter värda flera miljoner.

Det enda svar jag kan se är väl att de kanske från början haft enklare mottagningar som de senare sålt och då investerat i något bättre. Jag ser det kanske också som en genrationsfråga, att fler hade råd med detta för säg 20-30 år sen, de psykologer som idag är runt 50-60 år gamla.

Som du skriver krävs ju också mängder av engagemang utöver att "bara" ha terapisamtal vilket gör det än svårare att förstå hur de har råd även med detta, handledning och fortbildning är ju inte direkt billigt.

Ja, de psykologer jag tänker på är alltså de utan landstingsavtal vilket gäller majoriteten av psykologerna i Stockholm, det är i stort sett inga med privata mottagningar som samtidigt har landstingsavtal, det är därför det endast är bättre bemedlade som har råd att gå hos dem.

De allra flesta privata mottagningar erbjuder inte neuropsykiatriska utredningar utan enbart terapisamtal av olika slag. Däremot är det så inom den offentliga vården, precis som du skriver, att de får mer för en NP-utredning än vad de får för att ha patienter i längre terapier.

Jag känner en del psykologer som erbjuder NP utredningar. Privata beh hem mott. Lansting inhandlar tjänsten som de i sin tur får bekostat och beviljat från ex klientens soc sekr. Så visst utför de NP på löpande band. Det är inte bara landsting som betalar för tjänster utan det kan vara , soc, kriminalvården etc