Lurar terapeuten mig?

Jag har nyss börjat gå i terapi för att via samtal bearbeta händelser i livet. De 2 första gångerna skrev han anteckningar, frågade lite saker som "hur känner du inför det, idag?" osv och satt resolut i sin soffa.

Nu de 3 andra gångerna skrev han inget alls, halvsatt mysigt i soffan med utsträckta ben och hummade som respons samt påminde om när tiden närmade sig sitt slut.

Jag har inte gjort det så här seriöst innan (träffade skolkurator som yngre) så vet inte hur det här går till men ska han inte vara mån om det jag berättar och försöka hitta svar med mig? Nu har vi bara talat om 2 ämnen än så länge och jag har mycket mer att gå igenom men känns som han är mer intresserad av att håva in stålarna.

Han driver mottagningen privat och är välutbildad.

Han driver mottagningen privat och engagerar sig inte och bara hummade, och du frågar om han lurar dig? Helt klart gör han det, han lurar dig på pengar. Det finns många lyckosökare i den branschen det tror jag iallafall och det är nog inte alla som är seriösa, sen klickar man ju inte med alla terapeuter heller och man får byta om det inte funkar, men sen vet jag inte om det kanske är så här i början, du hade bara varit där ett par gånger, kanske dom vill bilda sig en uppfattning av personen de första gångerna?

Säg till honom att återkoppla med något konstruktivt på det senaste du sagt, där du märkt att han inte antecknat. Kan han inte det finns det anledning att fråga varför han sysslar med det han gör samt se till att han inte får sina lätta pengar från staten.

Låter som att du går på psykodynamisk terapi.

Det blir inte bättre än så. Förstår din frustration... att betala för att höra speglade frågor som: "Vad kände du då? Hur mådde du då? Vad tror du om det? Kan du göra på något annat sätt?" Jag anser att den formen av 'terapi' är på gränsen till bedrägeri.

KBT är mer mål- och resultatinriktat.

Jag har gått tre år i psykodynamisk individualterapi.
Två gånger per vecka.
Det var verkligen bra.
Min terapeut lyssnade och ställde logiska följdfrågor men var väldigt passiv.
Han var ju ingen coach.
Jag fick agera själv.
Mycket bra om man vill reflektera på sitt liv

KBT gick jag ett år och det var mer handlingsinriktat.
Mycket bra om man konkret vill förändra sitt beteende snabbt.

Och... du är inte lurad.

Precis, det är psykodynamisk terapi jag går. Jag var mer intresserad av samtal då KBT mer är praktiska övningar, t.ex. bli av med fobier, prata inför folk osv, inte sant? Men ändå, jag hade förväntat mig mer tyngd från hans sida.


Men kommer det bli mer tyngd från terapeutens sida? Jag vill ju veta hur jag ska hantera mina känslor när jag hamnar i en depressiv svacka men det har vi knappt nuddat än då jag går igenom början av hela mitt liv.
Jag vill ju inte betala 20 000 för att ha lättat på hjärtat.

Detta. Jag har också gått psykodynamisk terapi och känner igen mig i din beskrivning av se-jourerna. Det tar ett tag innan man kan känna fullt förtroende för sin terapeut. Ha förtröstan, din terapeut vet vad han gör!

Är man utbildad och ingen "kvackare", så tror jag att psykologen tar sitt jobb seriöst.

Vidare tror jag att psykologer är vana med att människor söker upp de och efter ett par gånger "slutar komma". De har haft många sådana patientkontakter i sitt yrkesliv.

Hans avslappnande attityd kan tyda på att precis som du, försöker även psykologen få nu ett grepp om du är seriös med det här. Är du seriös, kommer du att fortsätta.

Jag gick i psykodynamisk terapi i ett år och jag känner igen det du beskriver. Jag blev väldigt frustrerad efter dom första mötena och jag ifrågasatte terapiformen ofta. Men med tiden kommer du förstå vad du gör där och glöm inte att terapiformen går ut på att du ska finna dina egna svar, terapeuten kommer så långt som möjligt försöka undvika att tala om för dig vad du ska göra. Nu i början försöker terapeuten förstå dig och ni kommer troligtvis prata mycket om dina tankar men med tiden kommer ni tillsammans kunna plocka fram dina känslor.

Jag vet inte med dig, men för mig tog det ett bra tag innan jag kunde förstå hur jag egentligen kände och inte vad jag tänkte. Psykodynamisk terapi är den bästa investeringen jag har gjort. Lycka till!

Man ska inte ha alltför stora förväntningar på terapeuter. Det är inte många som blir hjälpta av terapi. Ser man krasst på sekan så är det egentligen bara ledsna tonårstjejer som kan bli något bättre av terapi.