Totalt efterblivet att ta gigantiska bostadslån i dagens Sverige!

Jag håller med dig TS, i nästan allt du skriver. Jag har själv tänkt starta en liknande tråd, men ilskan och frustrationen över situationen har hindrat mig.

En sak håller jag dock inte med dig om:



Jo, här är iaf en som ifrågasätter det.

Jag vill verkligen köpa "mitt eget", och jag har sparat kapital på över 800.000:- tillgängliga när som helst.

Ändå köper jag inget.

Olika omständigheter såsom arbete, relation, sjukdom m.m påverkar mitt val. Men främst är det just det som jag, liksom du, ser som uppenbart: "Det är inte värt det".

Dessa pisslägenheter på 42m2 där den vita färgen knappt hunnit torka och rena mögelhus med uppenbart massiva renoveringsbehov de närmsta 10 åren går för helt bisarra priser.

Det har uppstått en slags kollektiv förnekelse och satts enorma skygglappar på folk när det gäller vad en bostad "är värd" och vad den får kosta. Om någon på ICA såg att mellanmjölken kostar 47:- för ett paket, så hade de inte köpt den. Men när det gäller en bostad tycks överpriset inte vara relevant.

Folk tycks helt ha förlorat koncepten och begreppen, pengars värde när det gäller bostad är inte längre på riktigt.

Hur och när de ska betalas tillbaka tycks heller inte vara relevant. Många lever fortfarande enligt principen att de "hyr av banken" och betalar endast räntan.

När ett objekt läggs ut av det vidriga sektliknande samfund som kallas mäklarna, så är det begärda priset i 90% av fallen ett UTGÅNGSPRIS. När budgivningen börjar, efter att folk har sett fastigheten i ca 30 minuter, och knappt fått svar på eventuella frågor de kan ha haft, så väcks tävlingslustan hos budrivalerna. Nu är det en tävling i vem som kan belåna sig högst. Buden höjs med hundratusentals kronor i taget. För många, ett helt års disponibel inkomst!

Pengarna tycks inte finnas, och man har blivit blind. 200.000:- hit eller dit..

Mäklarna skär guld med smörkniv, och deras plikter och ursprungliga funktion som opartisk länk mellan köpte och säljare är som bortblåst, till förmån för deras nya kall. Att trissa upp priset så högt som bara möjligt. Detta genom låga lockpriser och snabba samtal med hoppfulla besked till budgivarna "En annan budgivare har nu höjt med 75.000:-, men jag tror att de kommer stanna där, om det inkommer ett bud på 100.000:- utöver det. Detta tillfälle kommer annars att rinna dig ur händerna!".

Det finns säkert många hederliga, anständiga och intresserade mäklare, med professionalismen kvar. Men i mina ögon borde en stor del av kåren hängas offentligt i närmaste lyktstolpe, för deras del i att skapa bostadssituationen så som den är. Bredvid dem borde politikerna dingla.

En nära bekant står i begrepp att sälja sin bostadsrätt. En oansenlig lägenhet på 2 rok, runt 55m2. För åtta år sedan kostade den 120.000:- Nu tror mäklaren sig kunna få uppåt 800.000:- för den. Under förutsättning att min bekant målar "allting" vitt, samt att mäklaren tänker sätta ett lågt utropspris, för att få dit många intressenter.

Det kommer rapport efter rapport kring att Sverige kan befinna sig i bostadsbubbla som riskerar att brista. Se bl.a: Goldman Sachs från maj i år

Riksbankschefen herr Ingves vill inte längre kalla våra banker för affärsbanker. Bolånebanker är ett mer passande begrepp för deras verksamhet. Se länk

Vår förra finansminister, herr Borg, har sagt att det hela kan brisera under 2017 eller 2018. Se bla: länk

Jag kan inte låta bli att tänka att herr Borg borde veta. Han var nämligen en stor del i arbetet med att konstruera den här situationen.

Det är nog många med mig som vill köpa en bostad, men inte vet om det är klokt att köpa nu, eller att försöka vänta ut ett eventuellt prisfall och en ökning av räntan till mer sunda nivåer. Köper man nu så får man betala ett överpris, vilket kan vara svårt att svälja. Man VET att det inte smakar lika mycket som det kostar. Men om den osunda prisökningen fortsätter, så sitter man där om 5 år och förbannar att man inte köpte tidigare..

Om man redan äger en fastighet och har bott sig till en kapitalökning, så sitter man naturligtvis i en bättre sits, om man tänker klokt. Om man istället, som så många, vill gör "bostadskarriär", och använder vinsten från sin sålda lägenhet som insats till ett enormt lån, för en ännu dyrare fastighet, så sitter man rejält i skiten.

Köper man däremot en billigare, eller rent av bor kvar, och betalar av hela sitt lån. Då är man i mina ögon säker för marknadens och kostymgrisarnas framtida nycker.

För egen del är det vad jag försöker uppnå. I väntan på stagnation, helst prisfall, så hyr jag boende och sparar pengar. När jag köper en fastighet, så ska den helst betalas till fullo direkt vid köpet. I andra hand ett så lågt lån som bara möjligt. Binda räntan och amortera av det på fem år. Jag får räkna med att där jag köper, där får jag också räkna med att jag ska bo för lång, lång tid framöver.

I mina ögon, så spelar det ingen roll vad bankerna, mäklarna, marknaden osv anser ens bostad vara värd, så länge som den är betald. Har man sina väggar och sitt tak, så kan det blåsa bäst det vill på bostadsmarknaden. Minns Ernst Wigforss ord (ofta felaktigt tillskrivet herr Persson) "Den som är försatt i skuld är inte fri".

Situationen är, åter igen, fruktansvärd. Och det är inte "den vanliga människans" fel att den uppstått, även om många av oss har bidragit till vansinnet med vår naivitet och okunskap.

Politikerna har skapat situationen. Och självklart är vanvettet med massinvandringen och den totala sytemkollapsens kommande en rejält bidragande orsak.

De största förlorarna tycks i mina ögon vara de av oss som aldrig ägt fastighet, men sparat pengar och skött sitt leverne. Nu när vi har blivit lite äldre så vill vi uppfylla svenssondrömmen, och kastas ut i en glödhet marknad, där priserna är som absolut högst, och räntan låg som aldrig förr.

Även om jag inte är ekonom, så begriper jag att det är ett förbannat tricksande med siffror, och ett problemförskjutande på framtiden. Våra maktmän döljer oerhört stora saker för oss.

Här kommer trådens mest intelligenta inlägg:
Nej, vi kan inte sia om framtiden. Däremot kan man konstatera att den som lånar i nuläget för att köpa en bostad tar en väldigt hög risk. Det kan gå vägen och det kan gå åt helvete.

Jag tror det går åt helvete. 1. därför att bostadsbubblan spruckit i alla länder utom två (sverige och sen minns jag inte om det var canada eller australien (har slutat läsa media)). 2. Pengarna som blåst upp bubblan kommer av att banker kunnat skapa pengar i tomma luften och sedan kunnat ta ränta på pengar som aldrig funnits. Vi har alltså inga löner som motiverar dessa priser.

Bara en liten korrigering, inte alla BRF:er har lån kvar. T.ex. om du köper något centralt i sthlm så kan jag nästan garantera att föreningen inte har lån. Därav de låga avgifterna. Annars lägger man upp en låneplan i föreningen där räntan plus amortering bakas in i avgiften. Tror de brukar vara 10 o 20 års plan.

Sen kan jag hålla med om att det är galet. Men experter har ju skrikigt sig hesa i massa år nu och ingenting händer

Kanske var sant för några år sen men många äldre föreningar börjar belåna sig som tusan. Man hör inga avsättningar för underhåll och reparationer utan tänker att skiter det dig kan man alltid låna till låga räntor.

Har du några belägg för detta?

Här kommer trådens mest intelligenta inlägg:
Nej, vi kan inte sia om framtiden. Däremot kan man konstatera att den som lånar i nuläget för att köpa en bostad tar en väldigt hög risk. Det kan gå vägen och det kan gå åt helvete.

Jag tror det går åt helvete. 1. därför att bostadsbubblan spruckit i alla länder utom två (sverige och sen minns jag inte om det var canada eller australien (har slutat läsa media)). 2. Pengarna som blåst upp bubblan kommer av att banker kunnat skapa pengar i tomma luften och sedan kunnat ta ränta på pengar som aldrig funnits. Vi har alltså inga löner som motiverar dessa priser.

Är väl mest efterblivna personer som faktiskt tar bostadslån just nu och inte fixar en hyresrätt några år istället och väntar in bättre tider.

Hur efterblivet är det inte att bo hemma hos föräldrarna tills man är 30 då?

Kanske bo hemma hos sina föräldrar tills dem trillar av pinn och ärva huset?

Sanningen är ju att hur mycket du än tycker det är sjukt så måste du göra det för att kunna bo nära ditt jobb...

Är väl mest efterblivna personer som faktiskt tar bostadslån just nu och inte fixar en hyresrätt några år istället och väntar in bättre tider.

Läs trådstarten tre gånger till innan du yttrar dig.

Bostadspriserna i Sverige är skyhöga pga bankernas utlåning, inte någon jävla "tillgång - efterfrågan" som alla överbelånade bolånetorskar gillar att intala sig själva.

Du och 1000 andra personer vill köpa en specifik lägenhet. Du och två andra har fått lånelöfte från banken på +1.5 miljoner, övriga har varken lånelöfte eller kontantinsats för lån.
På vilket sätt spelar det någon som helst roll ifall dessa övriga 998 pers vill ha lägenheten när det bara är ni 3 som kan buda mot varandra?
Vi säger nu att det bara är ni 3 med lånelöfte som är intresserade av lägenheten - kommer slutpriset att ändras nu när de övriga 998 som inte kunde vara med i budgivningen inte längre är intresserade?