2017-07-17, 20:43
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Selmer
Fundera exempelvis ver vad motsatsen skulle betyda.? Menar du vad det skulle betyda om det vore statens uppgift att verka fr sitt eget bsta, eller att om det skulle vara statens nskan att medborgarna verkade fr statens bsta? Precisera dig, tack.

Mycket bra ppekande. Det jag ville visa/sga var att de rstande kanske inte vill ha demokrati eller vlmende. Staten r ett uttryck av befolkningens vilja.

Citat:
Demokrati inom en stat frutstter bara att folket har rtt att stifta och upphva lagar - inget mer, inget mindre.

Hller med.

Citat:
De lnder du tar upp, undantaget det antika Grekland (eller vissa av dess stder) r inte demokratiska stater, de r parlamentariska stater; dessa exempel visar allts inte p ngra problem med demokratins "interna regelbaserade koherens".

Nej, tvrt om. Den exponerar det. Demokrati frutstter en vertygelse om styrelsesttet. Det kan vara direkt demokrati eller parlamentarisk demokrati. Men om du inte accepterar tanken om demokrati kan den bli infiltrerad av femtekolonnare som anvnder demokratin fr att frstra den. Det r anledningen till att vi i Sverige har regeln att alla grundlagsndringar mste godknnas av tv p varandra fljande riksdagsval.

Fr att vara tydlig --> folket mste bestmma genom att antingen godknna den nya lagen eller kasta ut den med ett val.

Vi kan teoretiskt rsta bort vr egen demokrati samtidigt som det r helt legalt inom vrt parlamentariska system.

Citat:
Vad skulle Freud ha sagt om detta, m tro?

Bra frga.
Citera
2017-07-18, 18:47
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Mycket bra ppekande. Det jag ville visa/sga var att de rstande kanske inte vill ha demokrati eller vlmende. Staten r ett uttryck av befolkningens vilja.

Vilket folk vill inte vara vlmende?

Att staten r ett uttryck fr befolkningens vilja r inte ndvndigtvis sant. Frutsatt att de mnniskor som utgr staten tillhr samma folk som de som de styr, kan man pst att staten tminstone r ett uttryck fr folksjlen och - kanske - r populistisk. Fr att pst att den uttrycker folkviljan mste den dock vara demokratisk.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Nej, tvrt om. Den exponerar det. Demokrati frutstter en vertygelse om styrelsesttet. Det kan vara direkt demokrati eller parlamentarisk demokrati. Men om du inte accepterar tanken om demokrati kan den bli infiltrerad av femtekolonnare som anvnder demokratin fr att frstra den. Det r anledningen till att vi i Sverige har regeln att alla grundlagsndringar mste godknnas av tv p varandra fljande riksdagsval.

Fr att vara tydlig --> folket mste bestmma genom att antingen godknna den nya lagen eller kasta ut den med ett val.

Alla styrelseskick frutstter en viss vertygelse om styrelseskickets godhet och lmplighet. Det spelar ingen roll om det rr sig om demokrati, parlamentarism/aristokrati, monarki, teokrati eller ngot annat.

Sedan br vi reda ut begreppen lite: Jag vill hvda att begrepp som direktdemokrati och parlamentarisk demokrati r dliga. Direktdemokrati br kallas fr demokrati och parlamentarisk demokrati br kallas fr parlamentarisk populism (eller aristokratisk populism).

Suffixet -krati betyder styre, och de eller den som styr i en stat r de eller den som stiftar och upphver lagar. I den demokratiska staten stiftar och upphver folket lagar genom folkomrstningar, drav gavs det namnet demokrati. I en parlamentarisk stat r det parlamentsledamterna som stiftar och upphver lagar genom omrstningar - vilket betyder att det inte r en demokrati.

Nu r den gngse uppfattningen att en parlamentarisk stat r en demokratisk stat frutsatt att folket fr rsta p sina representanter, men detta stmmer inte; att folket fr rsta fram sina beslutsfattare betyder bara att systemet r populistiskt (i ordets rtta bemrkelse), och d bara sant populistiskt om denna process r mer n en formalitet - om parlamentsledamterna utgr frn folkets vilja nr de fattar sina beslut. Motsatsen till detta r den optimatiska (elitistiska) parlamentarismen, dr parlamentsledamterna inte tar ngon hnsyn till folkets vilja, frutom till den grad som r ndvndig fr att undvika revolution (frutsatt att ledamterna inte r allt fr vrldsfrnvnda).

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Men om du inte accepterar tanken om demokrati kan den bli infiltrerad av femtekolonnare som anvnder demokratin fr att frstra den. Det r anledningen till att vi i Sverige har regeln att alla grundlagsndringar mste godknnas av tv p varandra fljande riksdagsval.

Fr att vara tydlig --> folket mste bestmma genom att antingen godknna den nya lagen eller kasta ut den med ett val.


Alla styrelseskick kan bli infiltrerade, underminerade och strtade av femtekolonnare, frutsatt att staten inte r tillrckligt stark och det inte rder ett tillrckligt starkt konsensus om styrelseskickets lmplighet och nyttighet. Att grundlagsndringar mste godknnas av tv p varandra fljande riksdagar r vl ett resultat av ideologisk propaganda snarare n sunt frnuft och klokhet; om en grundlag r s pass olmplig att det finns ett akut behov av att avskaffa den, eller om det finns en som r s pass ndvndig att den mste infras fortast mjligt, kommer det att ske oavsett vad som str i lagboken; och lagar som inte r s fundamentalt betydelsefulla frtjnar inte att kallas fr grundlagar.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Vi kan teoretiskt rsta bort vr egen demokrati samtidigt som det r helt legalt inom vrt parlamentariska system.

Eftersom att vi svenskar inte har ngon demokrati s kan vi rsta bort den. andra sidan r det sant att folket i en demokratisk stat kan upphva sitt demokratiska styrelseskick.
__________________
Senast redigerad av Selmer 2017-07-18 kl. 18:53.
Citera
2017-07-19, 11:54
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kokoluring
En sn hr underbart metafysisk frga som de flesta skyr som pesten att diskutera, men som de flesta nog egentligen r vldigt intresserade av. Det har ju gjorts frsk genom tiderna, Platon, Marx, Hegel och andra. Mnga pratar fr demokrati, fr liberalism och att det fria kapitalet skall styra. Medan andra hellre ser att saker skulle fungera bttre om de styrdes centralt.

Vgar ngon? Kan vi istllet fr att stlla oss i varsitt bs och argumentera fr ngon stndpunkt tillsammans diskutera oss fram till ngot som skulle kunna vara en gissning p vad som r bst.

Man kan ju brja med ansatsen att ett socialliberalt, hyfsat sekulrt land som Sverige r en utmrkt role model p hur andra lnder i vrlden borde bete sig?

Skulle vi kunna infra DirektDemokrati s skulle Sverige bli ett mycket bttre land att leva i, dessutom skulle vi spara miljarders med skattepengar. Bara en sn frga som migrationspolitiken skulle alla svenskar (ver 18) f vara med och tycka till om.

Upplgget r enkelt:

1. Frgor som rr Sverige och svenskarna allmnt. (tex skatter etc.)
2. Lokala frgor som berr kommun du r skriven i. (tex ska vi bygga en ny lekpark).

Grnsverskridande frgor som tex vr jrnvg gr under punkt 1.

Frdelen r att vi kan slippa vansinnes projket som tex hallandssen elle sdra lnken, som finansieras med skattemedel, viket medfr att alla svenskar fr sg sitt i frgan.
Givetvis har Sthlm, GBG och Malm en stor frdel iom deras befolkningstal.

Mnga kommuner skulle gynnas av DD, det r jag vertygad om, dremot br man se ver om vi ska minska antalet kommuner, om vi medboragre gynnas avd det.

Skola och sjukvrd br vara statlig och beslut gr sledes g under punk 1, fet r nog det enda sttet att f ording p de tv sorgebarnen.
Visionen om lika sjukvrd och skola lr fortfarande vara en vision, men frutsttningarna skulle bli avsevrt bttre.

Bara lite tankar jag har.
Citera
2017-07-19, 16:05
  #28
Medlem
Har inte hngt med riktigt, men om vi sammanfattar de senaste inlggen

1. En hel del om vilken typ av demokrati vi br ha, mnga sneglar p direktdemokrati.

Det hr r ju ngot som mnga sneglat p, men det verkar inte sl igenom i ngon strre omfattning. Schweiz och kanske ngra f lnder till. Varfr slr det inte bttre? Vi har ju haft en del folkomrstningar hr i Sverige vars resultat inte efterfljts. Farsan var rabiat vnstertrafikanhngare (jag r lite ldre n de flesta hr) mej ojd det var visst bra att kra en vnsterstyrd bil p hger sida. Linje 2 i krnkraftsomrstningen var ju ocks sdr. Hur skulle flyktingmottagningsrstningen g till?
Jag har egentligen inte nt emot det men kan inte de huvudsakliga motargumenten. "Etablissemanget" vill fortstta att hrska?

2. Vad r ml fr en framgngsrik stat?

Om vi scannat trden, s hittar vi (om jag tilltes lsa mellan raderna)
Trygghet, skerhet (hr kan man ju bde tnka sig Putin och okontrollerade flyktingstrmmar)
Vlstnd
Rttvisa
Frihet
Mjlighet att pverka p lokal och nationell niv.
Citera
2017-07-19, 19:05
  #29
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kokoluring
Har inte hngt med riktigt, men om vi sammanfattar de senaste inlggen

1. En hel del om vilken typ av demokrati vi br ha, mnga sneglar p direktdemokrati.

Det hr r ju ngot som mnga sneglat p, men det verkar inte sl igenom i ngon strre omfattning. Schweiz och kanske ngra f lnder till. Varfr slr det inte bttre? Vi har ju haft en del folkomrstningar hr i Sverige vars resultat inte efterfljts. Farsan var rabiat vnstertrafikanhngare (jag r lite ldre n de flesta hr) mej ojd det var visst bra att kra en vnsterstyrd bil p hger sida. Linje 2 i krnkraftsomrstningen var ju ocks sdr. Hur skulle flyktingmottagningsrstningen g till?
Jag har egentligen inte nt emot det men kan inte de huvudsakliga motargumenten. "Etablissemanget" vill fortstta att hrska?

Demokrati (i ordets riktiga mening) fungerar bara i homogena stater. Med andra ord bara i sm stater, bde sm i avseende p befolkning och landyta. I stora stater blir medborgarna allt fr heterogena, vilket omjliggr en folkvilja och drmed demokrati. Schweiz r frvisso inte homogent, men ej heller en riktig stat, eftersom att de olika grupperna inte har makt ver varandra (var s fallet skulle tyskarna dominera fransmnnen och italienarna); snarare en federation eller allians, ett antal frmmande folk frenade genom en ed (eidgenossen).

Demokrati skulle frmodligen fungera Sverige, frutsatt att vi gr en radikal omvrdering av medborgarskapet och frntar alla med utlndsk bakgrund deras rstrtt. Sen r det en annan femma om det vore ett bra styrelseskick fr oss svenskar. Utan tvekan skulle det vara bra p lokal niv, men p riksniv r det mer tveksamt.

Citat:
Ursprungligen postat av Kokoluring
2. Vad r ml fr en framgngsrik stat?

Om vi scannat trden, s hittar vi (om jag tilltes lsa mellan raderna)
Trygghet, skerhet (hr kan man ju bde tnka sig Putin och okontrollerade flyktingstrmmar)
Vlstnd
Rttvisa
Frihet
Mjlighet att pverka p lokal och nationell niv.

Du har gjort en lista p mlen fr en god stat. En framgngsrik stat r en effektiv stat, och en effektiv stat r inte ndvndigtvis en god stat. Mlen fr en framgngsrik stat r att sl vakt om sin makt och utka den nr tillflle ges.
Citera
2017-07-20, 20:48
  #30
Medlem
Det du skrev om framgngsrik skulle eventuellt kunna rymmas i "skerhet", dvs att man har s pass starka strukturer typ arme, polis och annat s att intern eller extern tyranni motverkas.

Men jag tror du fr utveckla "effektiv"
Citera
2017-07-21, 01:38
  #31
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Selmer
Demokrati (i ordets riktiga mening) fungerar bara i homogena stater. Med andra ord bara i sm stater, bde sm i avseende p befolkning och landyta. I stora stater blir medborgarna allt fr heterogena, vilket omjliggr en folkvilja och drmed demokrati. Schweiz r frvisso inte homogent, men ej heller en riktig stat, eftersom att de olika grupperna inte har makt ver varandra (var s fallet skulle tyskarna dominera fransmnnen och italienarna); snarare en federation eller allians, ett antal frmmande folk frenade genom en ed (eidgenossen) .. [edit] ..

Ja okey. Demokrati fungerar bra i sm homogena stater lt sga.

Men det verkar fungera i strre heterogena stater samtidigt; Indien, USA exempelvis. tminstone om vi begrnsar oss till representativ demokrati.

Men som jag ppekade tidigare i trden r det beroende p om medborgarna kper tanken om demokrati.

Tanken om demokrati verkar komma ur en ide om en grupp innehllande likadana vrderingar som sjlvorganiserar mot en frestllning om att expandera gruppen s att den inkluderar alla som attraheras av den centrala tanken. Det r precis s vi expanderat frn direkt demokrati till representativ demokrati. Vi litar p att alla r med p det vergripande projektet. Vi lossar lite p reglerna och lter dem beslutas av vra representanter.

Men det verkar samtidigt uppenbart fr mig att inte alla hller med. Framfrallt bland religisa mnniskor. Religist vertygade mnniskor kommer alltid att se mnskligt konstruerade lagar som underordnade en vergripande ordning dikterat av en "gud".

Om vi vill ha ett totalt raserande av vsterlndskt tnkande br vi acceptera detta. Jag gr det inte och kommer aldrig verge den centrala demokratiska tanken.

Men jag tror att vi kanske mste hlla tillbaka lite fr det finns 1 500 000 000 mnniskor som aldrig ngonsin kan acceptera detta.

S vad gr vi? Ska vi lta Sverige och Vsteuropa bli Beirut, Detroit eller Reykjavik. Det r tre vldig olika val.

Om vi pratar om vrt land, Sverige, r det klart att vi sen efter andra vrldskriget sett USA som en modell. Palme gjorde det, Ingvar och Reinfeldt ser USA som en modell. Att vi p ngot stt skulle visa USA hur riktig integration fungerar. Och drfr har vi vr raggar kultur, mer antika amerikanska bilar n ngot annat land. Vr frlskelse i den anglosaxiska kulturen, hur vi lskar amerikanska filmer, vr vertygelse att demokrati lser alla problem.

Sverige har frskt som en utvecklingsstrd att lsa kuben som r USA, genom att att ha obegrnsad invandring. "Vi kan gra det bttre n ni". Och det r ett misslyckande.

S det vi har just nu r normalen vi jmfr oss med. Ett fundamental misslyckande .. det r vad vi jmfr oss med. Men demokrati som ide r inte dd.

Jag tror att tanken just nu fr en terfdelse .. kanske genom forum som detta.

Where is the shining city on the hill? r det grekland .. r det sparta .. r det rom .. r det washington .. r det Gilgamesh eller Oslo ...

Nej det r du och jag. Tankar finns i mnniskor.
Citera
2017-07-21, 02:57
  #32
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Ja okey. Demokrati fungerar bra i sm homogena stater lt sga.

Men det verkar fungera i strre heterogena stater samtidigt; Indien, USA exempelvis. tminstone om vi begrnsar oss till representativ demokrati.

USA kan knappast psts vara en fungerande "representativ demokrati": Landets hgsta domstol - ver vilken politikerna har begrnsat inflytande och folket mer eller mindre noll - har makt att upphva lagar stiftade i parlamentet och beslut fattade i folkomrstningar. Parlamentet (senaten och representanthuset) hamnar i botten nr man mter frtroende fr offentliga institutioner; och dess ledamter r i mnga fall kpta av diverse lobbygrupper (det faktum att detta r lagligt r ju nnu ett tecken p den amerikanska statens dysfunktionalitet). Lgg drtill att banksektorn och skerhetstjnsterna i princip str ver lagen och knappt frms kontrolleras av den formella statsmakten.

Indien vet jag vldigt lite om, s jag kan inte uttala mig om hur vlfungerande den "representativa demokratin" r i det landet.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Tanken om demokrati verkar komma ur en ide om en grupp innehllande likadana vrderingar som sjlvorganiserar mot en frestllning om att expandera gruppen s att den inkluderar alla som attraheras av den centrala tanken. Det r precis s vi expanderat frn direkt demokrati till representativ demokrati. Vi litar p att alla r med p det vergripande projektet. Vi lossar lite p reglerna och lter dem beslutas av vra representanter.

Det handlar inte om att expandera gruppen (medborgarna) s att den inkluderar alla som attraheras av den centrala tanken; det handlar om att skapa konsensus och likriktning inom den redan existerande gruppen. Anledningen till att vi har "representativ demokrati" r fr att riksdagen r en institution med djupa rtter i Sverige och inget s pass allvarligt har skett i rikets historia att den ngonsin har frsvunnit fr gott. Och varfr har den djupa rtter? Fr att den har varit effektiv fr ett land som Sverige. Och p.g.a. dess effektivitet litar vi p den.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Men det verkar samtidigt uppenbart fr mig att inte alla hller med. Framfrallt bland religisa mnniskor. Religist vertygade mnniskor kommer alltid att se mnskligt konstruerade lagar som underordnade en vergripande ordning dikterat av en "gud".

Om vi vill ha ett totalt raserande av vsterlndskt tnkande br vi acceptera detta. Jag gr det inte och kommer aldrig verge den centrala demokratiska tanken.

Men jag tror att vi kanske mste hlla tillbaka lite fr det finns 1 500 000 000 mnniskor som aldrig ngonsin kan acceptera detta.

Uppenbarligen r det inte mjligt att exportera den "demokratiska parlamentarismen" till hela vrlden; olika folk har olika preferenser och frutsttningar.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
S vad gr vi? Ska vi lta Sverige och Vsteuropa bli Beirut, Detroit eller Reykjavik. Det r tre vldig olika val.

Den som frsker frvandla Sverige till Libanon eller Chicago r en frrdare - den som frsker frvandla det till Reykjavik r blgd.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Om vi pratar om vrt land, Sverige, r det klart att vi sen efter andra vrldskriget sett USA som en modell. Palme gjorde det, Ingvar och Reinfeldt ser USA som en modell. Att vi p ngot stt skulle visa USA hur riktig integration fungerar. Och drfr har vi vr raggar kultur, mer antika amerikanska bilar n ngot annat land. Vr frlskelse i den anglosaxiska kulturen, hur vi lskar amerikanska filmer, vr vertygelse att demokrati lser alla problem.

Sverige har frskt som en utvecklingsstrd att lsa kuben som r USA, genom att att ha obegrnsad invandring. "Vi kan gra det bttre n ni". Och det r ett misslyckande.

S det vi har just nu r normalen vi jmfr oss med. Ett fundamental misslyckande .. det r vad vi jmfr oss med. Men demokrati som ide r inte dd.

Ja, Sverige har och har haft samma frhllande till USA som steuropa hade till Sovjetunionen innan dess fall och alla andra vasaller har haft till sina herrar. Nihil sub sole novum.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Where is the shining city on the hill? r det grekland .. r det sparta .. r det rom .. r det washington .. r det Gilgamesh eller Oslo ...

Nej det r du och jag. Tankar finns i mnniskor.

Mnniskan har en tendens att byta styrelseskick nr det existerande inte lngre r nyttigt, ven om det drjer ett tag frn dess att styrelseskickets olmplighet uppenbarar sig till dess att ett nytt infrs.
Citera
2017-07-21, 03:07
  #33
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kokoluring
En sn hr underbart metafysisk frga som de flesta skyr som pesten att diskutera, men som de flesta nog egentligen r vldigt intresserade av. Det har ju gjorts frsk genom tiderna, Platon, Marx, Hegel och andra. Mnga pratar fr demokrati, fr liberalism och att det fria kapitalet skall styra. Medan andra hellre ser att saker skulle fungera bttre om de styrdes centralt.

Vgar ngon? Kan vi istllet fr att stlla oss i varsitt bs och argumentera fr ngon stndpunkt tillsammans diskutera oss fram till ngot som skulle kunna vara en gissning p vad som r bst.

Man kan ju brja med ansatsen att ett socialliberalt, hyfsat sekulrt land som Sverige r en utmrkt role model p hur andra lnder i vrlden borde bete sig?

role model det vara man kanske p 70-talet. Nu r man bara ett land med enorm statsskuld och en ruskigt massa terrorister som gr p bidrag, bidragsfifflar och begr kriminalitet.

jag tror manska tillstta ngon som har en utbilding i botten, som r smart och som inte bryr sig om annat n sitt folk. sedan har man fler folkomrstningar i viktiga frgor (typ som i vissa delar av schweiz) s att man som medborgare r med och stakar ut landets framtid och skrar ngot fr framtida generationer som vill bidra. t.ex. vill man ha ppna grnser? varfe ska man ta upp enorma ln som gr till importerade och varfr ska alla som vill komma in som lrare? Varfr ska de som inte bidrar (inkl. papperslsa) konsumera all vrd? Varfr ska kriminella uppehlla sig i landet? varfr ska man inte blir utkastad ur landet om man inte lrt sig svenska och skaffat sig ett riktigt jobb p fem r?
Varfr ska man inte spra upp de som rnar gamla och ge dem riktigt lnga fngelsestraff?
Sdant ska folk ta stllning till s att man kan pverka sin egen omgivning och tryggheten i samhllet. Det r bara korrupta lgnare och tjuvar som sitter dr nu. Pedofiler och obildade vildar.
Citera
2017-07-21, 07:34
  #34
Medlem
De flesta ligger hgt i niv, men orkar vi hgre, med all bra info ni gett

Det bkiga r som jag ser det ungefr fljande: En nation lever inte i ett vacuum. Man pverkas starkt av lget i omvrlden. Situationen nu, med globalisering, automatisering, milj och annat r inte densamma som under det glada 80-talet, ven om det sannerligen hade brjat, TEKO-industri, oljekris mm.

Vad ett vsterland har att ta stllning till r att saker och tjnster som tidigare producerats hr kan produceras billigare utomlands. Det r stor skillnad ven mot 2005. Kineser och Indier och steuropeer kan ta ven mer avancerade jobb, till en spottstyver av vad en vsterlnning kostar.
Lser verkligen direktare demokrati det?

Tror vi mste ta flyktingmottagningsfrgan separat, den kommer upp i var och varannat inlgg. Hur skall frgor av den typen hanteras? Direkt demokrati eller annat?

Lt mig komma med en vinkling hr:
Klassamhllet. Inte i nn mer trasproletariansk mening, utan mer krasst teoretiskt. Jag har en hypotes. Mnniskor som fds som barn till makten r den springande punkten fr styrandet av ett land som Sverige. Inte bara Wallebergsungar, folk som Olof Palme och Peter Wolodarski. Utan alla som fds till en milj dr frgan barnen fr av sin omgivning inte r "hur skall du verleva" eller "vad skall du jobba med". Utan dr nedanstende r sjlvklart och frgan snarare r "vad vill du gra med ditt liv". Man kan nog rkna in alla familjer med ett antal generationer hgakademiker hr, frutom den uppenbara verklassen. Dessa kan bde bli fretagare eller bli politiker, med livsuppgift att ta hand om de svaga osv. Men knegare r knappast mlet

Nt hundratusental medborgare? Dessa R med stor sannolikhet i vissa fall ytterst kapabla. Einstein och Wittgenstein kom frn rika familjer och har varit ytterst anvndbara fr mnskligheten. Kort, att vissa slipper mdorna fr den stora majoriteten ger mjlighet till eftertanke.

Men tar vi Palme och Reinfeldt, och, fr att ta en i flocken, Gardell, alla frn dessa hundratusen, s har de haft vldigt mycket sikter om nationell moral. Och d blir det, i min mening inte s bra, d ngra f gr sig till samvetssprkrr.

Lite vad jag fiskar efter - direkt demokrati kan vara bra fr vissa frgor men inte fr andra. Tror inte man kan rsta sig till att hantera billiga kineser och automation men flyktingmottagning. Hller ni med? Kan man i s fall skilja ut vilka i vilken flla?
__________________
Senast redigerad av Kokoluring 2017-07-21 kl. 07:40.
Citera
2017-07-21, 09:48
  #35
Medlem
Frst tnkte jag lsta trden, men insg att det inte gav ngot.
S jag svarar p din frgestllning, frn mitt perspektiv instllet.

Det finns olika tillstnd i ett samhlle. Saker funkar - men ingen vet varfr.
Saker funkar inte - ingen vet varfr.

S hur ska man resonera politiskt fr ett samhlle?
Jag jobbade en gng p ett tryckeri. Dr fanns det ngot som kallas kollator.
Det var en maskin dr man montera 5 olika pappersrullar, med tryck och hl osv.
Dessa rullar ska sedan sammanfogas med limm, och klippas. Med papper s r det s att det r ett levande material.
Det gr att det svnga, det kan krympa, det blir olika beroende p temperatur och fuktighet. Det kan ha pverkats av tidigare krning i tryckmaskiner.

S att f denna process att funger, med olika valsar, kugghjul, drag och styrningar blir ett helvete.

D r det s att kunskap och utbildning r bra om dels hur dem mekaniska maskinen fungerar och dels hur papperullar fungerar.
Men ska man vara rlig s hjlper det i praktiken inte alls. Det r erfarenhet av att om jag skruva p denna ratten hr osv. Som fr processen att funka.
Det hela r ett system dr teorin, i teori hjlper. Men dr utfallet och erfarenheten av som kan gras och nr det ska gras, vertrufar allt.

Vad vill jag ha sagt med allt detta. Jo, alla filosofer, allt skrivander av bcker, allt funderande och debatterande. Alla ideologier osv.
Det kan vara s att de snarare frvillar n leder oss framt till ngot som fungerar bra.

Drfr vrdestter jag praktisk erfarenhet av frsk, betydligt hgre n teoretiska resonemang.

S steg 1 blir allts. - Samla p praktisk erfarehet av vad som funkar.

Sedan mste man veta vad ska vara mlet med allt.
Man kan aldrig komma fram till ngot bra om man inte vet vad mlet ska vara. Att gra som mnga politiker gr nu, att man installerar en policy, och sedan ser vart den leder r totalt tokigt.

Vet du var du ska, s ser du bde om du r p rtt vg. Samt att du ser omedelbart vad som behver gras fr att n dit.

S steg 2 - Definerar ett ml. Och infr mlstyrning. Och det ska vara kronkreta ml. Inget tjafas om "kul, roligt och lika fr alla"
S hur kul. vad r roligt och vad menas med "lika fr alla" Det r frst d som du upptcker hur totalt oening alla mnniskor r om allt.
Det r drfr som politiska partier inte vill vara konkretag, det pratar om mlsttningar och vergripande ml. Som alla kan skriva under p. Men i egentligen s r det s att alla har olika teorier bde om vad det r och hur det ska gras.

Steg 3- ta hnsyn till mnniskans egenskaper.

Det frsta man ska veta nr man bygga ett samhlle r att mnniskan r ett "svrt djur". Dels r vi fr korkade fr att gra ngot bra. Och dels r vi fr smarta fr att inte frska. Vi kan dominera milj och planeten.

Man skulle kunna se oss som planetens ogrs. Stark verlevnadsfrmga, p bekostnad av alla andra vxter. Vi suger upp all nring och vatten, samt sprider oss ohmmat, tills allt annat r dtt.

Den viktigast egenskapen fr steg 3, r att ta hnsyn till hur mnniskan, som individ vill leva.
Och i frlngningen vilka grupper hon tillhr. Frmst d etniska grupper. Men ven vilka vrden och vrderingar hon har.
Hr r det viktigt att hlla allt fr olika tankar om hur vi ska leva, skillda.
S delar p grupper som aldrig kommer att komma verens.
Det sker, och har skett naturligt i historien. Nr tv etniska, politiska, eller regligsa grupper. Har levet sida vid sida lnge. Och spnningarna har ntt stormstyrka. S kan inbrdeskrig utbryta.

Alla problem lses naturligtvis genom att, infr steg 3. Du delar p dessa grupper rent fysiskt och juridiskt.
I praktisken s delar man lnder eller en grupp flyttar. Sedan blir det lungt, d alla kan f leva efter de lagar och regler som de vill.

Steg 4 - Balasera krafterna.

Inget r bestndigt, det finns hela tiden krafter som r i rrelse. S politiska system kan enbart balaseras genom att aktivt bde ka och minska. Eller frndra dem stndigt.
Men ngot kan jag skriva om de - ismer som finns och vad som inte br gras.

Ska vi ha en stor stat som frdelar och funderar p vad som ska gras. Kallas ven fr kollektivism. r grundpelaren i socialism, nazism och kommunism.
Nej, detta pga att det blir ett sjlvspelande piano.
En stat vill alltid har mera makt, pengar och inflytande. Orsaken r den att, de som jobbar dr. har sin ln. Drfr ser de alltid ett enormt behov av att utka sin egen verksamhet.

Problemet r att man stryper det som verkligen alltid fungerar bra. Och det r mnniskan frihet och sjlvbestmmande.
Det som definerar hgern. De lter mnniskor bestmma mera sjlva ver, sina pengar eller annat.

Problemet med kollektivism r att du fr en korrupt maktperson som vill bestmma ver dig. Och det blir aldrig rttvist.
Tnken kollektivister har r att, genom debatt i media och tjnstemn kan se se till allas bsta. S klarar staten att gra bra och rttvisa bedmningar.
Det har aldrig fungerat och skapar bara frustration och mnniskor som skriker och klagar fr att bli hrda.

S minska stat och kommun s mycket det gr. Samma spelregler fr alla fretag, smfretag och privtpersoner.

Steg 5 - ekonomiska systemet.

Hr handlar det om nringarna. Vilket ekonomiskt system. Ganska enkelt. Vlj en marknadsekonomi, men begrnsa bankerna ganska hrt.
Samt se till s att individen bde har morot och piska.
-
Detta fr rcka med text s lnge.
Citera
2017-07-21, 23:43
  #36
Medlem
P ett naturligt stt kanske? Hade vra politiker haft mer personligt ansvar eller varit mer del av det folk de styr ver, hade de kanske fattat bttre beslut. Att besluten inte pverkar dem nmnvrt, ligger troligen till stor del till grund fr samhllet utvecklats i en negativ riktning.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in