Jag tycker det är trist med tränarkarusellen inom engelsk fotboll. Det är ju ständigt samma tränare som hoppar mellan klubbarna - Moyes, Allardyce, Hodgson, Hughes, Pulis o.s.v. Några av de självfallet med längre sessioner i en och samma klubb, men det är ett gäng namn som kommer och går.
I fallet Moyes till West Ham tror jag dock det kan finnas anledning till viss optimism. Man ska icke förglömma att mannen gjorde underverk med Everton (sett till ekonomi och spelarmaterial) och han kan sitt Premier League. Manchester United-tiden var en flopp, det medger jag, men jag tror inte man ska dra för stora växlar när det kommer till hans tid i Sunderland.
Varför? För att någonting är monumentalt fel i den klubben. De har haft åtta tränare under de sex senaste åren, och nu senast fick Simon Grayson kicken efter en vinst på hela säsongen. Nu ligger man sist i Championship, trots att många spelare från förra säsongen finns kvar. Det är nästan sorgligt att bevittna förfallet och det är svårt att tro att det enbart är tränarnas förtjänst.
Di Canio, Quinn och framför allt Poyet är tre f.d. tränare som alla påpekat att något är helt uppåt väggarna fel och att klubben måste förändras från grunden.
Intressant intervju med Poyet:
https://www.theguardian.com/football/2016/oct/14/gus-poyet-sunderland-real-betis-real-madrid-tottenham
Krönika om Situationen i Sunderland i kölvattnet av Grayson:
https://www.theguardian.com/football/blog/2017/nov/01/are-sunderland-unmanageable-club