Alienationsteorin

Är det någon som kan förklara Karl Marx alienationsteori?

Visst. Marx och Engels hade några huvudpunkter i sin kritik mot marknadsekonomin. En var naturligtvis att systemet skapar ojämlikhet och orättvisa, en annan de skadliga lågkonjunkturer som tycks vara inbyggda i systemet: "Boom or bust".

Men den kritik du frågar efter, alieneringen, handlar om att i en ekonomi med en fri marknad blir arbetets natur ovärdigt och förnedrande för människor. Profitmotivet för kapitalisten gör att han väljer den mest kostnadseffektiva produktionsform som är tillgänglig. Detta leder till en arbetsdelning, där arbetarna utför specialiserade, tråkiga och repetitiva arbetsmoment. Människorna blir underordnade sin maskin. Många människor har ingen helhetsbild av vad de gör, arbetet blir abstrakt och meningslöst. Alltså, arbetarens potential som en intelligent och kreativ skapande människa åsidosätts, man blir främmandegjord "alienerad" från sitt eget väsen.

Sen kan ju diskuteras om detta är följden av ett kapitalistiskt samhälle, eller av den teknologiska utvecklingen överhuvudtaget.

Hoppas svaret hjälper dig..

Var förklarar han alienationsteorin?

Va?? Det var väl klart och tydligt? Mensch.

Var förklarar Marx teorin. Ursäkta mig för min otydlighet.

Främst i de s.k. Ökonomisch-philosophische Manuskripte eller "Parismanuskripten", enligt Sven-Eric Liedmans En värld att vinna. Den unge Karl Marx. I dessa ungdomsmanuskript är teorin, allt enligt Liedman, ännu starkt präglad av Marx' filosofiska beroende av bl.a. Hegel, och utgår från föreställningen att det finns ett oföränderligt "mänskligt väsen". Alienation och Entfremdung innebär då att människan förlorar hela detta sitt "väsen" i och med att hon inte får njuta frukterna av sitt eget arbete; först i revolutionen kan hon återfå sitt naturliga väsen. Men, noterar Liedman vidare, Marx' alienationslära i Parismanuskripten är knappast filosofiskt entydig:


När Marx sedan övergav denna föreställning om ett "människans väsen" som en evig oföränderlig storhet, övergav de "filosofiska" och "ideologiska" aspekterna av sin historieteori till förmån för de "vetenskapliga" och "socialistiskt/revolutionära", övergavs också alienationsteorin i denna utformning, d.v.s. tanken att alienation skulle innebära "frånvaron av vissa väsentliga egenskaper". Sådana väsentliga egenskaper finns inte, människan har inget bestående väsen utan är beroende av samhällsförhållandena; eftersom dessa är föränderliga så måste också människans väsen vara föränderligt. "Till yttermera visso måste därmed också tanken på alienationsstadiet som ett nödvändigt led i människans dialektiska utveckling falla bort", konstaterar Liedman.

Men den som vill (och dit hör Liedman) kan uppenbarligen ändå tycka sig återfinna föreställningen om alienationen som en "bild" av människans situation även i senare verk som Den tyska ideologin, Kritik av den politiska ekonomin och Kapitalet, även om "den karakteristiska alienationslogiken /.../ fått ge vika":

Jawohl. Men det föreligger ett antal empiriska parametrar som inte får åsidosättas, i just detta sammanhang. Eftersom den som upplever sig som alienerad, alltför ofta är placerad under sin intelligensnivå; borde ett klokt ledarskap inse att repetitiva/monotona arbetsuppgifter inte får utföras av högbegåvat manskap. Det kan nämligen leda till revolt och kontraproduktivt motstånd, vilket-som i exemplet Sparta, där underordnade uppgifter istället -bör överlåtas åt heloter.

/ F.B

Så det är intressantare att förhindra upplopp och oroligheter än att skapa lycka åt så många som möjligt? Bara produktionen är igång så är det ok att utnyttja mindre "intelligenta" människor så länge de håller truten. Tja, det är väl så det fungerar, men i en teoretisk utopi är det just detta man inte vill ha.

Man skall aldrig utgå ifrån defensiva resonemang ( om det inte rör sig om militärt försvar) i ett fredsbetonat sammanhang. Det handlar om att optimera manskapet och finna talangerna, så att ingen tvingas arbeta under sin intelligensnivå.

Ett utmärkt exempel är efternamnsrelaterade placeringar, där personer med namn som Bernadotte, de Geer, de la Gardie etc ofta blir felplacerade hierarkiskt. Sådant kan endast leda till outsourcing av viktiga arbetsgivare, som i resignation omgrupperar sig dit där kapaciteten är efterfrågad.

Men det är ju å andra sidan bondeståndet/proletariatet som dominerar inom socialdemokratin, så i dagsläget är ovanstående inte oväntat.

/ F.B

Hoppas jag förstår dig rätt.

Menar du att människor med dessa efternamn skulle passa bättre i ledande positioner? Faktum är ju att Bernadottarna, Wallenbergarna o.s.v. ärver makt långt över sin intellektuella förmåga. Det är ju just detta som är problemet, alieneringen skapar även känslor av agg och överlägsenhet mot människor över en i hierarkin. Människor som står efter en både intellektuellt och moraliskt. Detta är ju för att många i ledande ställning är nepotiskt tillsatta. I den akademiska världen och journalistik t.ex förekommer samma efternamn omochomigen.

Min framställan var en aning dubbeltydig, och det är givetvis inte penningaristokratin jag åsyftar. Den som föds in i stora pengar, är ju så anti-Darwinistiskt högplacerad man bara kan komma.
Som förtydligande kan jag i förbifarten nämna att vi är högadliga inom ätten, men där många blivit avpolletterade p g a proletariatets/bondeståndets diktatur. Det är just där-i det ljuset- som Marx gör sig till hatobjekt nummer ett.


Vi kan ju bara se till alianationens hermeneutiska aspekter, och inse att det feodalsystem som föregick industrialismen; inte i alla avseenden var negativ. Faktum är att den lyckligaste tiden i många bönders/urbaniserade grovarbetares historia, är just den tid där den gode Greven försörjde hela byn. Dessutom fanns militär trygghet och pastoral gemenskap, som i det goda (inte de onda exemplen) feodalsamhället var en viktig anti-alienatorisk aspekt.

Nepotism är av ondo däremot, och därför måste all aristokrati positioneras meritokratiskt. Det finns ett alternativ till dagens förvirrade politikersamhälle- En sund neofeodalism, som garanterar bäst lämpade person på rätt plats i ett rättvist rekryteringsförfarande.

/ F.B

Tja, att vara utelämnad till den "gode Grevens" välvilja doftar paternalism och översitteri. Att ta emot allmosor från en godsägare som utan moralisk rätt kontrollerar ens liv och egendom är förresten inte välvilja, det är förnedring. (På samma sätt som dagens insamlingsgalor i TV är borgerligt äckleri och hyckleri.)

När det gäller "pastoral gemenskap" var ju detta bara ytterligare ett sätt att förtrycka och kontrollera. "Du lider nu, men i himlen får du din belöning". Sen tog ju förvisso det lutheranska bort till och med denna tröst och påpekade att den som är först på jorden är också först i himlen. För proletariatet skapade religionen snarare fruktan än tröst.

"Militärt skydd", Tja. Vad med tvångsutskrivningar, små privatarméer som härjade längs landsbygden och avpolletterade banditsoldater som spred skräck? För att inte nämna konventionella krig. Krig som var tvungna att uppstå helt enkelt för att det var för dyrt och besvärligt för befolkningen att hålla armén inom landets gränser. Man var tvungen att skicka in den i grannlandet.

Lite från ämnet, men poängen är att det feodala systemet passar bäst på historiens sophög, där den förhoppningsvis får vila snart med nyliberalismen.

Tack för ordet