Argument för högre lön?

Hejsan

Ska på en intervju på fredag för ett ingenjörsjobb.

Jag är utbildad högeskoleingenjör.

Jag behöver tips för löneförhandling.
Vilka argument kan jag använda för att pusha på lönen och hur bemöter jag diverse argument från arbetsgivaren och varför min lön ska vara sänkt.

De jag har nu:
*Sveriges ingenjörer bestyrker att en högskoleingenjör ska ha minst 30 000
*Jag har blivit erbjuden jobb med löner på ca 31-32.
*Min kompetens i sig proklamerar för en högre lön. (Har riktigt bra meriter för det här jobbet).


Vilka fler argument?

En sak att tänka på att ingångslönen är ganska ointressant att fokusera på, jämfört med löneutvecklingen. En annan sak är att det är väldigt mycket enklare att förhandla fram en "bra" lön när du arbetat några och kan något, än när du är nyexad och TROR att du kan något ;-) Gör ett bra jobb så kommer bra saker att hända dig, just sayin...

Det är svårt. Det bästa du kan göra är att byta jobb för att få upp din lön.

Jag fick nyligen en löneförhöjning med 22%.
Det berode på att jag hade två bolag som bjöd över varandra för att få mig, det ena, min dåvarande arbetsgivare och det andra, min nya arbetsgivare.

Jag gick helt enkelt till min chef och sa att jag tänkte sluta. Hon frågade vad jag blivit erbjuden, så matchade hon budet. Då gick jag till chefen på det andra företaget och sa vad jag blivit erbjuden och sa jag hade svårt att bestämma mig. Då sockrade han erbjudandet lite till för att få mig att välja dem.

Jag ville inte gå flera varv för det kändes lite omoraliskt, och dessutom var det jävligt bra så tog det.

Men det är så man gör. Som nyexad kan du inte göra detta, så det blir rätt svårt att få en bra lön. Det du kan hänvisa till är fackets lönestatistik och ingångslöner för personer med din utbildning och examensår.

Det som en arbetsgivare är intresserad av är vad Du kan tillföra och vilken slags nivå du ligger på jämfört med de krav som ställs på just det jobbet. Vad något förbund rekommenderar eller vad andra erbjudit är med andra ord helt irrelevant.

Sist men inte minst beror det givetvis helt på vilket slags lönespann andra i liknande personer på samma arbetsplats har också. Om t.ex. alla andra med samma uppgifter drar in 25k i månaden så kommer du inte att få 20%+ högre lön.

En smart metod här kan vara att göra ett "lönekontrakt", d.v.s. att acceptera en lägre ingångslön men avtala med arbetsgivaren att dom är bundna att höja din lön x% vid x-tillfällen per år fram tills datum y. Speciellt vid arbeten med hög konkurrens så är det en hel del som är villiga att ta den risken eftersom en felrekrytering vid ett sådant scenario blir billigare än att direkt betala ut en hög lön.

Men, i korthet så skulle jag alltså rekommendera att du först och främst tänker på vad du kan tillföra företaget och att det är detta du pratar om när det gäller lönediskussioner. Allmänna rekommendationer eller vad andra företag erbjudit är helt ointressant för en rekryterare.

TS, akta dig för denna fällan.

Du har som ingenjör ett högt potentiellt värde som i sig själv motsvarar en viss ingångslön. Det finns många arbetsgivare som kör fula taktiker och försöker förminska ditt värde.

Din första löneförhandling är ett tillfälle där du ska dra till med allt du kan. Lägg dig inte platt, och vad andra i företaget tjänar ska du inte bry dig om. Det är en marknad och du är värderad till en viss lön.

Har du relevanta meriter så lägg fram de med självförtroende.

Snicksnack. Största chansen att påverka sin lön har man när man förhandlar om ingångslönen, den lägger grunden för alla kommande löneförhandlingar och kommer man in för lågt måste man normalt byta jobb för att hamna rätt igen. Och att tro att det kommer regna manna från himlen bara man är snäll och gör ett bra jobb funkar bara i en värld där alla chefer är goda och hederliga och på riktigt sätter lönen efter de kriterier som de påstår. Det finns många duktiga och underbetalda människor där ute som inte vill eller orkar byta jobb för att få upp sin lön och det vet deras arbetsköpare om, därför kommer det aldrig påverka deras löner hur bra jobb de än gör.

Vad de andra på arbetsplatsen tjänar har bara en liten betydelse, det är inte ovanligt att nyanställda kommer in med betydligt bättre löner. Det är sant att löneutvecklingen kan vara viktigare än ingångslönen på vissa företag som väljer att anställa för låga löner för att se vad personen går för innan de investerar i personen på riktigt, men då ska man ha det svart på vitt hur det går till och vad man kommer få. Det är bara inom privat sektor och i vissa branscher det går till så. Normalt är det både dyrt och besvärligt och drabbar de andra anställdas löneförhöjningar om en persons lön ska korrigeras upp senare. Allmänt fluff från arbetsköparen om att lönen kommer stiga väsentligt om man gör ett bra jobb ska man ta med en nypa salt, det kan vara rent skitsnack.

Tror du missuppfattar det jag skrev. Låt säga att ingångslönen är 31' på ett bolag där slutlönen sedan är förhållandevis låg, t.ex. 50' bara för att ta ett exempel. Då är 31' helt ointressant jämfört med att gå in på 28' på ett bolag där slutlönen är 70'. Och för ingenjörerna skiljer sig lönerna en hel del beroende på arbetsgivare, och vilken typ av ingenjör det rör sig om.

Och när det gäller ditt påstående att det inte är ovanligt att nyanställda kommer in med betydligt bättre löner än de som arbetat länge så är det naturligtvis bara dravel när det gäller ingenjörer. Hela ditt inlägg ger intrycket av att dina erfarenheter kommer arbetar/kollektivarsidan från offentlig sektor, och det är ju en helt annan sak. Och, som ingenjör går man såklart inte till den offentliga sektorn om målet är att få en bra lön både som ingångslön och över tid.

Till TS: Det jag tycker rent personligen (som rekryterar och anställer en hel del ingenjörer) är att man vara förhållandevis ödmjuk i inledningsfasen, framförallt som högskoleingenjör (med all respekt). Skillnaden i min värld är om du sitter på specifik spetskunskap, alternativt har riktigt mycket erfarenhet av operativt arbete i relevanta bolag via t.ex. extraarbete, sommarjobb och internships. Återigen, gör man ett bra jobb (i privata sektorn) i vinstdrivande bolag brukar man som regel få en bra löneutveckling. Det gäller i synnerhet ingenjörer (generellt), programmerare och en hel del av ekonomerna eftersom det finns en stor brist på duktiga sådana. Arbetsgivarna vet alltså om att folk sticker om de inte får vettigt betalt etc.

Problemet är att allt för många övervärderar sig själva. Om man just kommit ut från skolbänken t.ex. så är det givetvis helt orealistiskt att tro att man ska kunna ha lika bra lön som andra som jobbat i åratal med samma sak eller har arbetserfarenhet från andra ställen.

Utan undantag så har alla som kommit med orealistiska löneförfrågningar fallit ut ur rekryteringsprocessen i de fall som jag varit med och rekryterat nya förmågor.

Absolut bör man inte ta en alldeles för låg lön, men att stirra sig blind på sin första lön är också helt galet eftersom ingångslönen i det långa loppet inte egentligen spelar någon roll.

Tvärt om. Ingångslönen är den viktigaste förhandlingen av alla. Kommer man in på en dålig lön så kommer man ALLTID släpa efter. Är du redan anställd så behöver du säga upp dig och byta arbetsgivare för att kunna komma upp i lön. En arbetsgivare som vet att folk inte har så lätt att byta jobb kommer inte betala ut några extra pengar då dom vet att personen stannar iaf.

När man förhandlar skall man INTE komma med argument som "jag har tre barn, nyligen köpt hus" eller liknande personliga saker. Fokusera på hur man vill göra det bästa för företaget och att man vill företaget väl, är väldigt lojal och enkel att hantera anställd. Dags att ta fram den riktigt stora bruna näsan och tungan och sedan stå för det.

Hur många nyexade stannar på samma arbetsplats livet ut? Men om man nu gör det så kommer man garanterat aldrig nå upp till dom där 70 i månaden som du pratar om inom en rimlig tid. Ska man öka sin lön ordentligt så måste man byta arbetsgivare.

För att inte tala om hur inflationen, konjukturen med mera påverkar lönen sett över en såpass lång tid.

Jag skulle kunna hålla med dig, men det skulle bara innebära att vi båda skulle ha fel. Vi pratar återigen om ingenjörer, där väldigt många arbetar på marknader där det finns brist på bra personal. På den typen av marknad funkar det inte som du beskriver det, för då slutar det bara med att bra folk byter jobb för att öka sin lön. Tillgång/efterfrågan inom den privata sektorn bland exempelvis ingenjörer gör att det blir en förhållandevis jämn lönenivå mellan olika företag inom samma sektor, det blir självutjämnande (både p.g.a. en given sektors ekonomiska affärsmodell, d.v.s. hur mycket av kostnadskakan som det är möjligt/rimligt att lägga på lönekostnader och p.g.a. att rekryteringsfirmorna sliter i kandidater och gör att snacket om löneläget hos olika bolag är ganska transparent). Jag har jobbat med den här typen av frågor i 20 år så jag vet exakt hur detta funkar. Så länge marknaden för exempelvis ingenjörer ser ut som den gör, kommer lönerna att hållas på en förhållandevis jämn nivå, och ingångslönen för en nyexad ingenjör är ganska obetydlig efter några år, om man gör ett bra jobb. Den situation du beskriver funkar på en marknad inom offentlig sektor, där det finns ett överskott på arbetskraft, eller där löneutvecklingen generellt sett är väldigt låg. Då är det en HELT annan sak för då är ingångslönen viktig.

Exakt. Och man måste ju också fråga sig, om man söker jobb och är nyexad: Vilka signaler sänder det till min blivande arbetsgivare om jag begär t.ex. 35' i lön istället för de 30 jag blir erbjuden? Vill jag som arbetsgivare anställa folk med orealistiska krav, som har en skev självbild och som primärt drivs av pengar, dessutom INNAN personen ens börjar prestera?