Monetary System visuellt förklarad

Bankerna borde ha en högst marginell roll i handeln. Fortsätter bankerna med sina försök att suga in alla transaktioner i banksystemet (vi är på god väg dit) är det bara att gå över till rent fysiska transaktioner. Krångligare men anonymt.

Videon beskriver systemet så som det ser ut. Sen kanske han gör andra tolkningar av vad det innebär, men han lurar inte skjortan av någon.

Va? Hur kan du på allvar inte tro att staten ökar statsskulden? Vad spelar det för roll om statsskulden minskat som andel av BNP? Du är förvirrande...


Korrekt. Och varje obligation är en statsskuld...


Beror på om centralbanken köper obligationer av banker eller företag. Köper centralbanken direkt av banker skapas inget betalmedel (men däremot ökad säkerhet i form av centralbankspengar som kan "sporra" en bank att utöka sin utlåning och därmed öka penningmängden och antalet betalmedel). Köper centralbanken direkt av företag ökar betalmedlen direkt.


"Pajasen" kan uppenbarligen mer om systemen än du.


Kan jag hålla med om!

[quote=Alpha101|60933385]
Inte den moderna lärobokens definition av pengar. Den moderna lärobokens definition av pengar är snarare "en social institution som förmedlar kunskap i form av priser". "Allmänt accepterat betalmedel" är en del i det hela, men långt ifrån hela definitionen.

Anledningen till att krediter måste expandera i all oändlighet är för att det alltid skapas mer skulder än tillgångar. Ponera ett samhälle helt utan krediter. Sen går du till en bank och banken skapar 100 kronor som du får låna. Då finns det helt plötsligt betalningsmedel värt 100 kronor i samhället, men banken kräver ränta på säg 5 kronor. Tillgångarna i samhället är på 100 kronor (mängden betalmedel) medan skulderna (det som banken kräver från dig) är på 105 kronor. Dessa extra 5 kronor kan bara skapas genom ett nytt lån, men det nya lånet kommer kräva en ränta, som kommer kräva ett nytt lån, som kommer ge en ny ränta osv.

Bankens fordring på dig kommer alltid vara större än vad du får av banken, därav måste systemet expandera.

Vi är redan där, skulle jag våga påstå. Du får ju till och med betala för att göra insättningar idag (i viss mån), eller betala för att ens ha tillgång till din internetbank (jag betalar 25kr varje månad till SEB till exempel).


Se där ja! Ett nyktert resonemang

Läs nu ovan mycket noga alla goa herrar (och eventuella damer) så förstår ni varför den globala skuldmassan är 327% större än global BNP. Och, ja... case closed? Skall vi säga så?

Visst, det är ett intressant tankeexperiment. Men vårt samhälle ser ju inte ut så. Vi har ju pengar (valuta) i systemet också. Pengamängden är fast i det korta perspektivet medan mängder krediter varierar. Utstående lån "släcks" ju när de betalas av. Och lånen, krediterna betalas slutligen med pengar (valuta) som ej förbrukas.

Samma sak gäller med sedlar också. För varje sedel du lånar av banken vill banken ha tillbaka mer sedlar än vad du fick. Och om man tog alla sedlar som finns ute på marknaden för att betala tillbaka alla lån banken vill ha i sedlar skulle det inte räcka, utan nya sedlar måste då tryckas, via nya lån och ny ränta.

Nej, du ignorerar fortfarande att en viss mängd pengar kan betala av en potentiellt oändligt stor skuld.

Säg att jag lånar en hundralapp av dig. Jag tar den hundralappen och betalar min skuld hos frisören. Frisören tar samma sedel och betalar en skuld hos ica-handlaren. Ica-handlaren lämnar den i växel till Nisse som betalar en skuld på närmaste krog. Krögaren betalar för sin öl hos leverantören för samma hundralapp. Leverantören betalar sedan lön till mig i form av samma hundra kronor. Jag tar denna sedel och betalar min skuld till dig. Sammanlagt har samma sedel betalt sex gånger sitt "värde" i skulder, helt oproblematiskt kan tyckas.

Ja, det där är ett klassiskt exempel för att beskriva pengars omlopp (vilket inte bara gäller sedlar utan även elektroniska pengar), men det vi talar om är inte riktigt samma sak. Du måste skilja på en bank som kan skapa pengar och någon som lånar ut befintliga pengar. Banker ser inget värde i att få sin skuld betald. Amorteringar och skuldbetalningar minskar bankens inkomst. Betalar du en skuld till en bank med sedlar kan inte banken göra annat än att inkassera sedlarna hos centralbanken (för annars får de inte sina konton i balans) alternativt låna ut sedlarna igen. Banken kan inte ta sedlarna och konsumera eller betala av andra lån, därför att då befinner sig banken i obalans och kommer försättas i konkurs.

Det vi talar om med skulder kontra tillgångar (där skulderna överstiger tillgångarna pga räntor) är mellan banksystemet och allmänheten, inte internt inom allmänheten (det exemplet du drog upp).

Det där du säger, att låna ut skapade pengar kallas kreditgivning och uppstår spontant i alla mänskliga samhällen som använder pengar. Det är bara så. Sen kan du tycka det är hur fel som helst. Fanns inte den mekanismen skulle vi ha noll ekonomisk utveckling.

Ja, det är väl självklart att spontan kreditgivning sker hela tiden och bidrar till ekonomisk utveckling... Vem har sagt att det skulle vara fel?

Det var ju inte det vi diskuterade. Det vi diskuterade var att systemet hela tiden måste expandera därför att banker skapar pengar men kräver mer pengar tillbaka (lånet plus ränta). För att kunna betala räntan på banklånet måste ett nytt lån tas från banken (dvs nya pengar måste hela tiden skapas och skulden måste hela tiden växa).

Hur dessa skapade pengar sedan flyttas runt bland allmänheten är irrelevant, det måste du förstå. Ditt exempel gäller internt bland allmänheten, inte mellan allmänheten och banksystemet. Det måste du förstå?