Har alla människor en kannibalistisk sida?

Om man sätter två människor i en låst bur och bara ger dom vatten men ingen mat, är dom då i sinom tid garanterade att börja försöka äta varandra? Jag tänker att svältsinstinkten måste ta över allt logiskt tänkande till slut oavsett vad man har för moral och man ser inte den andra personen som en person längre utan som kött.

Jag tror att det handlar mer om desperation och överlevnad än om att vi är kannibaler. Vi skulle också äta skit som sista utväg, men inte är vi koprofager för det.

Ja, men är vem som helst kapabel att äta en annan människa om det kniper tillräckligt?

Näppeligen.
Jag tror mig känna ett par stycken som är så kräsmagade/lättäcklade att det nog inte skulle tänka tanken, ens i ren desperation.

Men å andra sidan kan desperation få oss att göra saker vi vanligtvis aldrig skulle göra, och överlevnad är som bekant en oerhört stark drift.

Man känner inte sig själv ordentligt innan man har befunnit sig där minst en gång.

Tanken är ibland starkare än ens fysiska. Det finns folk som väljer att svälta ihjäl..

Jag gissar att de flesta skulle kunna bli kannibaler om de vore döende av svält. Många knarkare och alkisar säljer ju sexuella tjänster billigt för något som deras kroppar egentligen inte alls behöver.

Fast så kan man ju säga om allting och alla situationer.
Du känner inte dig själv förrän du hoppat fallskärm, varit nära döden, behövt mörda och så vidare.

Kan du ge ett exempel?


Sant.

Nej, men man kan ju googla på död av självsvält.

Det är väldigt få som dör av svält med flit. Det tar relativt lång tid och är troligen väldigt smärtsamt.

Ja, men jag menar någon som befunnit sig i samma scenario som jag gav i huvudinlägget, inte någon som frivilligt slutat att äta.