Glass - (Split 2) - M. Night Shyamalan (2019)

Den här va barnslig!
Jag somnade.
Har aldrig hänt på bio förut.

Det visste jag faktiskt inte, men i så fall så kanske det säger en del om varför det var den första Shyamalan-rulle jag gillat på flera år.

Jag såg verkligen fram emot denna, men efter att ha läst kommentarer på andra filmforum (varav många medlemmar är sci-fi/superhjälte-fantaster, och där Unbreakable ofta hyllas som stor favorit), blev jag väldigt tveksam. Stor del kritiska åsikter där, jämfört med de två första i trilogin. Kommer att se den med låga förväntningar så småningom, men biobesök känns inte aktuellt.

Har du sett Unbreakable?

Där visas det att han hela tiden varit obrytbar men inte insett det tills han träffade Elijah (Glass). Fejkade väl nån knäskada för sin flickväns skull efter en grov bilolycka när han egentligen var oskadd men bättre tillfälle att lägga av med fotboll fanns inte.

Sen kan man ställa sig frågande hur man kan gå ett helt liv utan att ha varit sjuk eller skadad och inte reflekterat en enda sekund över det.

Anyway: När jag tänker tillbaka på Glass så är det med blandade känslor, vissa av scenerna är riktigt bra och soundtracket är nånting man kan fastna för men å andra sidan var hela delen med mentalsjukhuset för långdraget och man fick aldrig riktigt se det man hoppades på: The Beast vs David Dunn.

Glass ger en känsla av förtvivlan, först gillar man filmen och sen börjar man tycka den är dålig för innerst inne VILL man ju att det ska finnas superhjältar på riktig. Sen med en twist på slutet så gillar man filmen igen för de är ju sant, -de finns superhjältar.

De är ju exakt det här som en filmskapare ska uppnå, få oss tittare att bli känslomässigt involverad, jag förstår inte hur denna film kan få så lågt i betyg när alla dessa Marvel filmer som spottas ut där det handlar om vem som är bäst på specialeffekter får högre betyg.

Kul att det är någon som vågar göra såna här filmer och inte bara skapar "radiomusik" för att dra in så mycket pengar som möjligt till olika stakeholders.

Rent jävla trams precis som allt annat han gjort förutom 6th sense.

Inledningsvis tyckte jag filmen började lovande. Sen blev det aningen drygt när nästan hela filmen utspelades på mentalsjukhuset.

Gillade dock att Sarah Paulson's karaktär försökte lura alla tre att dom inte hade några superkrafter.
Ligger faktiskt lite sanning i det också irl. Därför tycker jag Glass funkade.
Ingen perfekt film. Men helt klart godkänd.

Tänkte på en sak. Vad tror ni om om en prequel till Split?
Jag skulle gärna vilja se en film om Kevin Wendell Crumb's uppväxt.
Hur och när alla 23 personligheter skapades, och när The Beast uppenbarar sig för första gången.
Hedwig säger ju till tjejerna i Split att The Beast kommer göra fruktansvärda saker med dom, och att han gjort det mot andra.
Det skulle man lätt kunna bygga en story på.
Förutsatt då att James McAvoy åter igen vill göra rollen, annars skulle det inte funka.