Vem har rätt? [Om auktoriteter]

Hej min bror är filosof.

Jag är inte det.


Mitt påstående lyder ungefär:

Stephen Hawkins tankar och teorier om rymden, även om han bara gissar och spekulerar om framtiden, och inte baserar det på nuvarande vetenskap, så väger dessa tankar och teorier tyngre än Ali-Baba i södra Irak med en IQ på 78. Hawkings kanske TROR något, till exempel om framtida vetenskapliga rön, men han har inte belägg för detta, med den vetenskap som finns nu. Detta har mer betydelse än vad jag tror.

Min brors lyder:

Nej. Inte mer än en insekts tankar.


Vem har rätt?

När man gör en gissning utgår man vanligtvis från vad man känner till sen tidigare, saker som man redan vet och har fått lära sig. Om man gissar om rymden är några av dessa saker att betrakta som nuvarande vetenskap. Att göra en gissning angående rymden, utan att få använda någon av den kunskap man har om rymden, låter absurt. Då kastar man ju bara ur sig ett påstående helt på måfå och detta kan knappast kallas för att gissa.

Du!

I Hawking vs. Ali-Baba är mina pengar på Hawking.

Till din bror säger du att med stöd av exakt samma argument som han använder har han precis lika fel (eller rätt) som du. Sen ömkar du din bror lite som inte lyckas tänka för mer än tankens skull.

Klart hans tankar väger mer än Ali-Babas eftersom han vet mer om rymden än Ali-Baba. Tror dock din bror låter som någon som har varit noggrann med att formulera frågan på så vis att båda personerna gissar på någonting utan att ha någon kunskap om ämnet och att han argumenterar utifrån att det därför inte spelar någon roll om IQ. Jag skulle vilja sätta mig emot det också. En smart person ser samband, framtidstänk och drar slutsatser bättre än en mindre begåvad människa.

Varför är det viktigt att ha rätt?

Det är väl som alltid att ämneskunniga personer har tolkningsföreträde. Vi litar ofta mer på professorer än "vanligt folk" när det kommer till professorns område men det innebär inte säkert att professorn alltid har rätt.

Vad menar du med att Hawkings inte baserar det på nuvarande vetenskap? Det kan finnas anledning att tro vissa saker, även om det inte finns direkta belägg för det. Om man extrapolerar data med hjälp av ekvationer som man har ställt upp med en begränsad, uppmätt mängd data för att se vad konsekvenserna blir kan det ge en anvisning om vad man hypotetiskt sätt kan förvänta sig utanför den data man redan har. Det innebär inte säkert att dessa förutsägelser är sanna, men givet det vi vet kan det ge en föraning om någonting.

Vem har sagt att det är viktigt? Håll dig till topic fortsättningsvis.

För att vetande bygger på att man kan berättiga sin tro till någonting. Att ha rätt innebär i praktiken att ha mest och bäst belägg för sin tro i förhållande till någon annan. Vad kan man lägga för mening i ordet "bäst" här då? Intersubjektivitet kan vara ett sådant kriterium. Det vill säga att informationen är lika oavsett betraktare. Det är helt enkelt så oavsett vem du frågar.

Exempelvis som när vi gör mätningar på världen med instrument. Vi kalibrerar instrument mot världen och mäter på den. Alla kalibreringar sker för att överensstämma med den objektiva världen och bortse från subjektivt godtycke. Däremot kan vi aldrig göra perfekta mätningar, utan vi kan endast mäta till en viss noggrannhet. Allt går dock inte att mäta med instrument, som i "sociala" vetenskaper. Där kan det istället vara viktigt att rent kvantitativt ha många olika studier ur olika perspektiv för att berättiga sin tro till någonting. På det sättet kan vi också närma oss en intersubjektiv kunskap i dessa vetenskaper, även om det på många sätt kanske kan anses svårare och mer godtyckligt. Genom att studera en företeelse på särskilda grunder kan man åtminstone härleda på vilka premisser man dragit vilka slutsatser. Utifrån den informationen kan man också bedöma och värdera slutsatserna och kunskapen som följer ur dessa.

För mig finns det ett egenvärde i att närma sig en intersubjektiv kunskap om världen.